De tre ärendena gällde hur Europeiska kommissionen tillämpade sina regler för bättre lagstiftning och andra förfarandekrav när den utarbetade lagstiftningsförslag om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (983/2025/MIK), bekämpning av smuggling av migranter (2031/2024/VB) och den gemensamma jordbrukspolitiken (1379/2024/MIK). Kommissionen ansåg att dessa förslag var brådskande och utelämnade därför åtgärder som föreskrivs i dess regler, såsom konsekvensbedömningar och offentliga samråd. Klagandena, som är organisationer i det civila samhället, ansåg att dessa utelämnanden stred mot kommissionens regler om bättre lagstiftning. I två fall hävdade klagandena också att kommissionen underlåtit att bedöma lagstiftningsförslagens förenlighet med EU:s klimatmål, i enlighet med kraven i den europeiska klimatlagen. I ett fall var klaganden dessutom oroad över att kommissionen hade brutit mot sin arbetsordning om samråd mellan kommissionens avdelningar.

På grundval av sina undersökningar fann ombudsmannen förfarandemässiga brister i hur kommissionen utarbetade lagstiftningsförslagen i fråga, vilket sammantaget utgjorde administrativa missförhållanden. För att åtgärda dessa brister rekommenderade ombudsmannen kommissionen att säkerställa en förutsägbar, konsekvent och icke godtycklig tillämpning av sina regler för bättre lagstiftning genom att definiera ”brådskande” situationer som motiverar ett undantag från deras krav samt genom att registrera och förklara skälen till eventuella undantag som beviljats. Om undantag beviljas bör kommissionen dessutom inrätta ett förfarande för att säkerställa att det brådskande utarbetandet av lagstiftningsförslag fortfarande är förenligt med principerna om en öppen, evidensbaserad och inkluderande lagstiftningsprocess. För att bistå kommissionen i denna uppgift lade ombudsmannen också fram fyra förslag till förbättringar, bland annat följande: förtydliga sina regler för samråd med berörda parter när det gäller brådskande förslag, se till att de analysdokument som ersätter konsekvensbedömningar och som beskriver de underlag som ligger till grund för dess förslag offentliggörs i god tid för att möjliggöra en offentlig debatt innan lagstiftningen antas, Utfärda riktlinjer för genomförandet av bedömningar av klimatkonsekvenser. tillhandahålla och registrera motiveringar när samrådsperioder mellan avdelningar förkortas under fastställda tröskelvärden.

I sitt svar till ombudsmannen gick kommissionen med på att överväga att definiera ”brådskande” situationer under den kommande översynen av reglerna för bättre lagstiftning, samt att registrera och offentliggöra skälen till att tillämpa eventuella undantag från deras krav. Kommissionen åtog sig också att säkerställa riktade samråd om sina ”brådskande” förslag, att offentliggöra analysdokumenten med underlag till sina förslag inom tre månader efter antagandet, att inkludera bedömningar av klimatkonsekvenser i både analysdokument och motiveringar till framtida förslag och att motivera förkortade samråd mellan avdelningarna.

Klagandena ansåg i sina synpunkter på kommissionens svar att kommissionens åtaganden varken är tillräckligt tydliga eller konkreta för att garantera en öppen, inkluderande och evidensbaserad lagstiftningsprocess.

Ombudsmannen välkomnade kommissionens överlag konstruktiva svar på hennes rekommendationer och förslag till förbättringar. Kommissionens svar ger dock ännu inte tillräcklig klarhet om de konkreta åtgärder som den avser att vidta för att genomföra ombudsmannens rekommendationer och förslag till förbättringar.

Ombudsmannen kommer därför att övervaka denna fråga på grundval av framtida klagomål och när kommissionen har slutfört översynen av reglerna för bättre lagstiftning. I detta skede är inga ytterligare undersökningar motiverade, och ombudsmannen avslutade de tre ärendena.

De två ärendena gällde Europeiska kommissionens handläggning av ett överträdelseklagomål mot Finland avseende de finska myndigheternas vägran att erkänna yrkeskvalifikationer för psykoterapeuter som utfärdats av ett universitet med säte i Förenade kungariket. Klagandena – studenter som berördes av det uteblivna erkännandet – hävdade att kommissionen hade hanterat överträdelseklagomålet felaktigt och underlåtit att fatta ett beslut om det inom rimlig tid.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen var försenad med att börja bedöma överträdelseklagomålet och att det tog omkring sju år att bedöma det, vilket är en lång tid. Bedömningens varaktighet berodde dock främst på faktorer som antingen var motiverade eller åtminstone inte kunde tillskrivas kommissionen. I synnerhet väntade kommissionen tills Europeiska unionens domstol utfärdade ett förhandsavgörande i frågan och sedan tills efterföljande relaterade nationella förfaranden och uppföljningsåtgärder i Finland också slutfördes.

Eftersom kommissionen avslutade ärendet i mars 2025 och gav rimliga förklaringar till sin bedömning avslutade ombudsmannen undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar var motiverade i ärendet.

Ärendet gällde den tid det tog för Europeiska kommissionen att slutföra sin bedömning av ett överträdelseklagomål mot Spanien från 2018. Överträdelseklagomålet gällde de lagändringar som infördes 2014 i den spanska hamnlagen och den efterföljande förlängningen, av hamnmyndigheten på Balearerna, av giltighetstiden för koncessioner för att bedriva fritidsvattensportverksamhet på allmän plats i hamnen. I sitt överträdelseklagomål hävdade klaganden i huvudsak att nämnda lagstiftningsändringar och förlängningen av koncessionernas varaktighet av hamnmyndigheten på Balearerna stred mot artiklarna 49, 56 och 106 i EUF-fördraget.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen inte hade visat att den hade varit omsorgsfull och aktiv i ärendet och att den inte hade lämnat några övertygande skäl till varför den inte hade kunnat slutföra sin bedömning efter mer än sju år. Ombudsmannen ansåg att detta utgjorde ett administrativt missförhållande och rekommenderade att kommissionen skulle slutföra sin bedömning utan ytterligare dröjsmål. Ombudsmannen identifierade också problem med information som lämnats till klaganden och registerföring i samband med den EU Pilot-dialog som kommissionen förde med Spanien, och hon lade fram två motsvarande förslag till förbättringar i detta avseende.