Världen står inför aldrig tidigare skådade miljöutmaningar: ett klimatnödläge, en kris för den biologiska mångfalden, miljöförstöring och förstörelse av ekosystem samt resursutarmning, vars effekter redan är kännbara i hela världen. Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att påverka alla aspekter av samhället och hota livet i sig, den ekonomiska stabiliteten och livsmedels- och vattentryggheten, samtidigt som de drabbar de mest utsatta delarna av befolkningen på ett oproportionerligt sätt.

EU har åtagit sig att bevara, skydda och förbättra miljön ^[1] och har ökat sina ansträngningar i detta syfte. I den europeiska gröna given ^[2], som lades fram av Europeiska kommissionen 2019, fastställs den övergripande ramen för EU:s åtgärder mot klimatförändringar och miljöskydd.

Som en del av sina insatser för att hantera klimatnödläget antog EU nyligen bindande utsläppsminskningsmål genom den europeiska klimatlagen ^[3], och kommissionen föreslog flera initiativ som en del av 55 %-paketet ^[4], som för närvarande behandlas av Europaparlamentet och rådet. EU har också inrättat finansieringsprogram för att stimulera innovation och utveckling på området hållbar teknik och en rättvis omställning till en koldioxidneutral ekonomi ^[5].

Kommissionen lade också fram EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 ^[6], med sina förslag för att skydda naturen och vända förstörelsen av ekosystem, och från jord till bord-strategin ^[7], som innehåller förslag för att göra livsmedelssystemen mer hållbara och miljövänliga. Kommissionen har också börjat föreslå lagstiftning inom ramen för dessa strategier, såsom utkastet till EU:s lag om restaurering av natur och förslag för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel ^[8].

Enligt EU-fördragen ska alla EU-beslut fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.^[9] Detta är avgörande för att öka legitimiteten och allmänhetens förtroende för EU:s beslutsprocess. Öppenhet och deltagande anses vara särskilt viktigt när det gäller EU:s beslutsfattande på miljöområdet. Som part i Århuskonventionen har EU åtagit sig att säkerställa en hög nivå av allmänhetens tillgång till miljöinformation och deltagande i beslutsprocesser som rör miljön.^[10] För att kunna delta i beslutsprocesser som rör miljön måste allmänheten ha tillgång till aktuell information om miljön och EU:s åtgärder i detta avseende.

Efter klagomål i dessa frågor har ombudsmannen funnit fall där miljöinformation offentliggörs för sent, om ens alls, vilket leder till bristande medvetenhet och granskning hos allmänheten.^[11] Ombudsmannen har också betonat att undantagen från allmänhetens tillgång till miljöinformation måste tolkas restriktivt.^[12] Ombudsmannen har dessutom arbetat för att se till att kommissionen tydligt förklarar sina skäl till viktiga beslut som rör miljön, till exempel när den godkänner de verksamma ämnen som används i bekämpningsmedel ^[13].

Ombudsmannen föreslog också att kommissionen skulle skapa tydliga regler för att se till att de experter som den samråder med inom ramen för miljöpolitiken inte är föremål för intressekonflikter ^[14] och att experterna redovisar eventuella yrkesmässiga eller personliga intressen.^[15] Dessutom konstaterade ombudsmannen administrativa missförhållanden där kommissionen inte på ett korrekt sätt beaktade ett handelsavtals miljöpåverkan innan förhandlingarna avslutades ^[16].

Ombudsmannen har nu prioriterat bedömningen av insynen i EU:s beslutsprocess på miljöområdet ^[17].

[1] Artiklarna 11 och 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 37 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

[2] För information om den europeiska gröna given, se https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_en.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag), se https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32021R1119

[4] För mer information, se: https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal/delivering-european-green-deal_en

[5] För mer information, se: https://climate.ec.europa.eu/eu-action/eu-funding-climate-action_en

[6] https://environment.ec.europa.eu/strategy/biodiversity-strategy-2030_en

[7] https://ec.europa.eu/food/horizontal-topics/farm-fork-strategy_en

[8] https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_3746

[9] Artikel 10.3 i fördraget om Europeiska unionen

[10] Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen), 1998, ingressen. Se följande: https://environment.ec.europa.eu/law-and-governance/aarhus_en.

[11] Se t.ex. ärendena 1065/2020/PB, 1251/2020/PB och 1252/2020/PB.

[12] Se t.ex. ärende 2142/2018/EWM.

[13] Se de förenade målen 1570/2018/JF-JN och 1973/2018/JF-JN.

[14] Se målen 853/2020/KR,

[15] Se även: 560/2019/KR och 1402/2020/TE.

[16] Se ärende 1026/2020/MAS

[17] Europeiska ombudsmannen, Annual Management Plan 2022, tillgänglig här: https://www.ombudsman.europa.eu/en/doc/amp/en/152860