Bakgrund

1. Den 19 januari 2022 trädde förordning 2021/2303 [1] om inrättande av Europeiska unionens asylbyrå i kraft. Förutom att ändra byråns namn från Europeiska stödkontoret för asylfrågor utvidgades dess mandat genom förordning 2021/2303 i syfte att skapa en mer harmoniserad strategi för hur medlemsstaterna hanterar asylansökningar.

2. Europeiska unionens asylbyrå bör respektera de grundläggande rättigheterna och principerna i all sin verksamhet.[2] I förordning 2021/2303 fastställs garantier för grundläggande rättigheter som liknar dem som gäller för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)[3]. Den ålägger Europeiska unionens asylbyrå att införa ett ombud för grundläggande rättigheter [4], en klagomålsmekanism [5], en strategi för grundläggande rättigheter [6] och en uppförandekod [7] för experter som deltar i asylstödgrupperna. Dessutom ges Europeiska unionens asylbyrås verkställande direktör befogenhet att fatta beslut om att tillfälligt avbryta eller avsluta utplaceringen av asylstödgrupper på grund av värdmedlemsstatens kränkningar av grundläggande rättigheter eller skyldigheter i fråga om internationellt skydd som är allvarliga eller sannolikt kommer att kvarstå [8].

3. Europeiska ombudsmannen har tidigare genomfört flera undersökningar om Frontex genomförande av sina skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter [9] och lagt fram olika förslag till förbättringar.

4. Mot denna bakgrund inledde ombudsmannen ett strategiskt initiativ för att kontrollera att Europeiska unionens asylbyrå i tillräcklig utsträckning har förutsett utmaningar till följd av sitt utvidgade mandat, särskilt när det gäller skyddsåtgärder för grundläggande rättigheter och mekanismer för ansvarsskyldighet.

Initiativet

5. I juli 2022 ställde ombudsmannen en rad frågor till Europeiska unionens asylbyrå om de ändringar av dess mandat som infördes genom förordning 2021/2303. Ombudsmannen frågade Europeiska unionens asylbyrå om i) hur den genomför de garantier för de grundläggande rättigheterna som den förväntas införa, ii) dess roll när det gäller att övervaka respekten för de grundläggande rättigheterna i medlemsstaternas asylverksamhet, iii) Dess roll när det gäller att samla in och analysera information om situationen i länder utanför EU. iv) dess kontakter med länder utanför EU [10].  

6. EUAA svarade i oktober 2022 [11] En detaljerad beskrivning av EUAA:s uppgifter finns i bilagan.

Skydd av de grundläggande rättigheterna

7. Ombudsmannen frågade Europeiska unionens asylbyrå om de åtgärder som den har vidtagit för att införa de skyddsåtgärder för grundläggande rättigheter som föreskrivs i förordning 2021/2303, inbegripet ombudet för grundläggande rättigheter [12], en klagomålsmekanism [13], en strategi för grundläggande rättigheter [14] och en uppförandekod [15] för experter som deltar i asylstödgrupper. Ombudsmannen frågade också hur Europeiska unionens asylbyrå genomför bestämmelsen [16] om tillfälligt avbrytande eller avslutande av utplacering på grund av kränkningar av de grundläggande rättigheterna.

Ombud för grundläggande rättigheter

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

8. Innan urvalsförfarandet för ombudet för grundläggande rättigheter inleddes samrådde EUAA med Europeiska kommissionen (bland andra berörda parter) om meddelandet om ledig tjänst, rekryteringsprocessen och urvalskommitténs sammansättning. Detta innebar att det tog längre tid än väntat att inleda urvalsförfarandet.

9. Meddelandet om ledig tjänst offentliggjordes den 14 juli 2022, med sista ansökningsdag den 1 september 2022. När urvalsförfarandet är slutfört lämnar den verkställande direktören in en förteckning över kandidater till styrelsen, som beslutar vilken kandidat som ska väljas ut. Det nuvarande måldatumet för när ombudet för grundläggande rättigheter ska tillträda är mars/april 2023.

Ombudsmannens bedömning

10. Det är beklagligt att EUAA, mer än ett år efter det att förordning 2021/2303 trädde i kraft, fortfarande inte har utsett ombudet för grundläggande rättigheter. Såsom Europeiska unionens asylbyrå erkände i sitt svar är ombudet för grundläggande rättigheter avgörande för genomförandet av de andra garantierna för grundläggande rättigheter. Eftersom ombudet för grundläggande rättigheter måste rådfrågas vid utarbetandet av strategin för grundläggande rättigheter och uppdateringen av uppförandekoden för personer som deltar i operativ verksamhet kan dessa inte slutföras.[17] Dessutom kan det, trots det brådskande behovet av att inrätta klagomålsmekanismen, inte inrättas utan att ombudet för grundläggande rättigheter är operativt. Sedan förordning 2021/2303 trädde i kraft har EUAA dessutom undertecknat nya eller förnyade befintliga operativa planer med ett antal medlemsstater, även om ombudet för grundläggande rättigheter borde ha rådfrågats om dessa. Detta är uppenbart problematiskt.[18]

11. Ombudet för grundläggande rättigheter bör utses så snart som möjligt, och ombudsmannen kommer att lägga fram ett förslag i detta syfte. Ombudsmannen kommer också att lägga fram ett förslag i syfte att ta hänsyn till behovet av att samråda med ombudet för grundläggande rättigheter om de operativa planerna med medlemsstaterna.

Mekanism för klagomål

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

12. Klagomålsmekanismen är begränsad till handlingar som utförs av experter som utplacerats inom asylstödgrupper ^[19] inom ramen för Europeiska unionens asylbyrås operativa och tekniska biståndsverksamhet.[20] Asylstödgrupperna består av personal från Europeiska unionens asylbyrå, experter från medlemsstaternas myndigheter [21], experter som utstationerats till Europeiska unionens asylbyrå av medlemsstaterna [22] och ”andra experter”, som deltar i verksamheten på grundval av avtal som Europeiska unionens asylbyrå ingått med dem direkt eller deras arbetsgivare [23].

13. I den pågående processen med att inrätta sin klagomålsmekanism kommer Europeiska unionens asylbyrå att beakta ombudsmannens förslag om Frontex klagomålsmekanism. Europeiska unionens asylbyrå har redan fått återkoppling från Frontex om sina erfarenheter av dess klagomålsmekanism.

Ombudsmannens bedömning

14.Det faktum att klagomålsmekanismen ännu inte har inrättats är uppenbart problematiskt. EUAA:s ökade operativa verksamhet ^[24] och närvaro på plats skapar fler möjligheter till frågor om grundläggande rättigheter, vilket kan ge upphov till potentiella klagomål. Ombudsmannen är medveten om att klagomålsmekanismen inte kan inrättas utan att ombudet för grundläggande rättigheter är i drift, vilket gör hennes förslag till detta ännu viktigare.

Strategi för grundläggande rättigheter

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

15. EUAA bör anta och genomföra sin strategi för grundläggande rättigheter på grundval av ett förslag från ombudet för grundläggande rättigheter [25] och i samråd med det rådgivande forumet [26]. Utarbetandet av strategin kommer därför att inledas först när ombudet för grundläggande rättigheter och det reviderade rådgivande forumet [27] har inlett sin verksamhet. På grundval av den nuvarande planeringen skulle strategin fortfarande kunna antas 2023.

Ombudsmannens bedömning

16. Precis som med klagomålsmekanismen kan strategin för grundläggande rättigheter inte antas förrän ombudet för grundläggande rättigheter har inrättats. Detta gör hennes förslag till detta ännu viktigare.

Uppförandekod

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

17. Även om Easo inte var skyldigt att göra detta antog det tidigare Easo en uppförandekod för personer som deltar i dess operativa stödverksamhet samt ett standardiserat operativt förfarande för uppföljning av rapporter om överträdelser av koden. Alla experter som utplaceras av medlemsstaterna måste underteckna ett formulär där de intygar att de har bekantat sig med koden och att de är medvetna om att överträdelser av koden kan utgöra skäl för att avsluta utplaceringen. Dessutom anges det i avtal med ”andra experter” (som varken är personal vid Europeiska unionens asylbyrå eller medlemsstaternas myndigheter) att överträdelser av koden kommer att anses utgöra ett kontraktsbrott och kan leda till att utplaceringen av dem avbryts/upphör.

18. Denna uppförandekod och det standardiserade operativa förfarandet kommer att fortsätta att gälla fram till antagandet av den nya uppförandekoden enligt förordningen om Europeiska unionens asylbyrå.[28] Den nya uppförandekoden kan dock inte antas innan ombudet för grundläggande rättigheter tillträder, eftersom både ombudet och det rådgivande forumet måste rådfrågas om bestämmelserna i uppförandekoden.[29]

19. Den nya uppförandekoden kommer att gälla för alla experter som deltar i asylstödgrupper, inklusive experter som deltar i stödgrupperna för migrationshantering. En separat uppförandekod för experter som deltar i stödgrupperna för migrationshantering kan komma att antas i ett senare skede.[30] Det nya operativa standardförfarandet skulle kunna innehålla bestämmelser om samarbete vid mottagningscentrumen mellan experter som utplacerats av Europeiska unionens asylbyrå och Frontex till stödgrupperna för migrationshantering [31].

Ombudsmannens bedömning

20. Ombudsmannen är oroad över hur Europeiska unionens asylbyrå kommer att säkerställa ansvarsskyldighet för kränkningar av de grundläggande rättigheterna som begås av medlemmar i asylstödgrupperna, särskilt av ”andra experter” som varken är personal vid Europeiska unionens asylbyrå eller vid medlemsstaternas myndigheter. Förordning 2021/2303 innehåller uttryckligen bestämmelser endast för klagomål om kränkningar av de grundläggande rättigheterna som begås av experter från Europeiska unionens asylbyrå eller medlemsstaternas myndigheter i asylstödgrupper, men inte för andra experter.

21. I sitt svar medgav EUAA att dess avtal som ingås direkt med en expert eller dennes arbetsgivare kommer att behöva innehålla bestämmelser som ålägger dem att samarbeta i alla utredningar, inbegripet sanktioner i fall av sådana experters verifierade kränkningar av de grundläggande rättigheterna. EUAA lämnade dock inga närmare uppgifter om sådana utredningar. Ombudsmannen kommer att lägga fram ett förslag för att ta itu med denna situation, inbegripet behovet av att tillåta klagomål om andra experters påstådda kränkningar av de grundläggande rättigheterna och tydliga bestämmelser om hur utredningar bör genomföras.

22. Ombudsmannen anser också att Europeiska unionens asylbyrå bör anta en separat uppförandekod för sina experter som deltar i stödgrupperna för migrationshantering. Denna kod och det standardiserade operativa förfarandet för uppföljning av rapporter om överträdelser av koden bör klargöra hur medlemmarna i Europeiska unionens asylbyrås asylstödgrupper bör reagera på kränkningar av grundläggande rättigheter som begås av medlemmar i grupper vid andra byråer eller nationella myndigheter och som de får kännedom om.

Avbrytande/upphörande av utplacering på grund av kränkningar av de grundläggande rättigheterna

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

23. Europeiska unionens asylbyrå har ännu inte utarbetat regler om tillfälligt upphävande/upphörande av utplacering på grund av allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna eller kränkningar som sannolikt kommer att kvarstå.[32] Detta kommer att göras när ombudet för grundläggande rättigheter har inlett sin verksamhet och kan delta i utarbetandet. EUAA kommer att överväga att offentliggöra dessa regler när de väl har införts.

24. EUAA anser att dess skyldigheter i detta syfte liknar Frontex skyldigheter [33]. I detta sammanhang är Europeiska unionens asylbyrå medveten om ombudsmannens rekommendationer [34] om Frontex och dess beslut om att avbryta/avbryta insatser på grund av kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Europeiska unionens asylbyrå är också medveten om Frontex interna regler om dess förfarande för att dra tillbaka finansieringen av, tillfälligt avbryta eller avsluta eller inte inleda insatser i samband med kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Dessa prejudikat kommer att hjälpa Europeiska unionens asylbyrå att identifiera bästa praxis, samtidigt som skillnaderna mellan de båda byråerna beaktas.

25. Europeiska unionens asylbyrå har för avsikt att föreslå sin styrelse ett beslut om att ombudet för grundläggande rättigheter ska delta i detta förfarande.

Ombudsmannens bedömning

26. Ombudsmannen välkomnar EUAA:s beredvillighet att offentliggöra reglerna om tillfälligt upphävande/avslutande på grund av kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Hon uppmanar EUAA att anta dessa regler så snart som möjligt med tanke på deras betydelse.

Övervakning

27. Ombudsmannen frågade Europeiska unionens asylbyrå om dess framsteg med att införa ett förfarande för övervakning av hur medlemsstaterna tillämpar sina rättsliga skyldigheter. Detta omfattade frågor om detaljerna i sådan övervakningsverksamhet, såsom möjligheten för expertgrupper att göra besök på plats, den information som Europeiska unionens asylbyrå beaktar i sina bedömningar och möjligheten för enskilda personer att lämna in klagomål om påstådd bristande efterlevnad av EU:s asyllagstiftning från medlemsstaternas myndigheters sida.

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

28. Europeiska unionens asylbyrå uppgav att den under 2023 kommer att hålla samråd med medlemsstaternas myndigheter, Europeiska kommissionen och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Därefter kommer den att färdigställa utkastet till metod och övervakningsprogram inför det första mötet i byråns styrelse 2024.

29. EUAA uppgav att dess övervakning inte bara skulle ta hänsyn till information som tillhandahålls av medlemsstaternas myndigheter utan även till dess egen forskning och urval av ärenden. Som svar på ombudsmannens fråga angav den att den skulle vara öppen för att beakta information från nationella ombudsmannainstitutioner och andra organ för övervakning av de mänskliga rättigheterna.

30. Även om Europeiska unionens asylbyrå inte får genomföra oanmälda besök får den genomföra ”kortvariga besök” för vilka endast 72 timmars förvarning krävs. EUAA sade att den har för avsikt att utplacera ”sambandsmän” i medlemsstaterna [35] för att samla in information och lämna rapporter till sin verkställande direktör.

31. Europeiska unionens asylbyrå uppgav att den kommer att övervaka efterlevnaden av alla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet [36]. Detta kommer att inbegripa bedömning av förvarspraxis och tillhandahållande av rättsligt bistånd i samband med asylförfaranden samt vidarebosättning [37].

32. Europeiska unionens asylbyrå uppgav att den inte har för avsikt att inrätta en särskild mekanism som möjliggör enskilda klagomål om överträdelser av EU:s asyllagstiftning i medlemsstaterna, eftersom detta skulle skapa en oproportionerlig administrativ börda. Kommissionen har dock för avsikt att inrätta en kanal där enskilda personer kan ge uttryck för sin oro, med information som ger upphov till allvarlig oro som ska följas upp på lämpligt sätt av Europeiska unionens asylbyrå.

33. Om det finns allvarliga farhågor om asyl- och mottagningssystemet i en medlemsstat får Europeiska unionens asylbyrå på eget initiativ (i samråd med Europeiska kommissionen) eller på kommissionens begäran genomföra ”övervakningsövningar” utanför det på förhand fastställda övervakningsprogrammet. EUAA har dock ännu inte infört regler för sådan verksamhet.

Ombudsmannens bedömning

34. I förordning 2021/2303 fastställs ett komplext system [38] för övervakningsverksamhet i medlemsstaterna, i syfte att identifiera problem som kan äventyra det gemensamma europeiska asylsystemets funktion. Det omfattar olika steg i förfarandet som ska genomföras av EUAA, såsom insamling av information, bedömning av denna information och, efter att ha hört den övervakade medlemsstaten, utfärdande av rekommendationer till den medlemsstaten [39] där tidsfristerna för deras verkställande anges. Det krävs också ett nära samarbete mellan EUUA och kommissionen [40] och den medlemsstat som övervakas. Om EUAA endast skulle förlita sig på information som tillhandahålls av myndigheterna i de medlemsstater som övervakas finns det dock en risk för att dess övervakning skulle sakna viktig information och ge en ofullständig bild av verkligheten på plats. Ombudsmannen uppmuntras därför att Europeiska unionens asylbyrå har förklarat sig villig att ta hänsyn till information från nationella ombudsmannainstitutioner och andra berörda parter och att den har utvecklat särskilda kanaler för att kommunicera med berörda parter om situationen i medlemsstaterna.

Bedömning av situationen i länder utanför EU [41]

35. Ombudsmannen frågade Europeiska unionens asylbyrå om hur den kommer att säkerställa en opartisk analys av situationen i länder utanför EU, inbegripet om den har för avsikt att inkludera oberoende experter i sin analys och den roll som dess ”rådgivande forum”[42] spelar.

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

36. EUAA uppgav att det finns en skillnad mellan analysen av information och rapporter om enskilda ursprungsländer, som är EUAA:s ansvar, och den gemensamma analysen av och vägledningen om situationen i ursprungsländerna, som leds av medlemsstaterna, där EUAA underlättar diskussionen.

37. Nätverket för landsvägledning, som består av politiska experter på hög nivå från medlemsstaternas myndigheter, utför den gemensamma analysen på grundval av den information om ursprungsland som tillhandahålls av Europeiska unionens asylbyrå. EUAA:s styrelse ansvarar för att anta den gemensamma analysen och de gemensamma riktlinjerna. Riktlinjerna för länderna offentliggörs på Europeiska unionens asylbyrås webbplats [43].

38. EUAA spelar en direkt roll [44] när det gäller att tillhandahålla information och analyser om ”säkra ursprungsländer” och ”säkra tredjeländer”[45] enligt samma metod som används för den gemensamma analysen [46].

39. Europeiska unionens asylbyrå ser inget behov av en ny separat panel av oberoende experter som kan bidra till dess analys. När kommissionen sammanställer sina rapporter om information om ursprungsländer beaktar den redan bidrag från oberoende experter och organisationer i det civila samhället, som också deltar i den inbördes granskningen av rapporter. Den anordnar regelbundet enkäter bland berörda parter för att få in synpunkter på ursprungsländerna. Europeiska unionens asylbyrå planerar också att inkludera oberoende experter i det rådgivande forumets ”permanenta tematiska grupper” som arbetar med information om ursprungsländer [47].

Ombudsmannens bedömning

40. Att oberoende experter deltar i byråns utvärderingar är ett välkommet initiativ som kommer att bidra till att säkerställa en opartisk analys. Deras deltagande i det rådgivande forumets arbete är dessutom av yttersta vikt för att forumets roll ska kunna fullgöras. 

Samarbete med länder utanför EU

41. Ombudsmannen frågade Europeiska unionens asylbyrå hur den ser på sin roll när det gäller att underlätta det operativa samarbetet om skyddet av de grundläggande rättigheterna mellan medlemsstater och länder utanför EU i samband med asyl- och mottagningsfrågor. [48] Ombudsmannen frågade också om den metod som EUAA kommer att använda för att bedöma människorättssituationen i länder utanför EU och de omständigheter under vilka byrån skulle anse att den inte kan utstationera en ”sambandsman”[49] i ett land.

Svar från Europeiska unionens asylbyrå

42. Operativt stöd till medlemsstaterna omfattar bland annat identifiering och registrering av migranter, sårbarhetsscreening [50] och intervjuer med asylsökande för att fastställa deras rätt till internationellt skydd.

43. När det gäller att underlätta samarbetet mellan medlemsstater och länder utanför EU sade Europeiska unionens asylbyrå att det första exemplet på detta är dess nuvarande stöd till ett program enligt vilket personer som fördrivits från Ukraina till Moldavien överförs till medlemsstater som erbjuder sig att ta emot dem. EUAA hjälper till att tillhandahålla information om överföringsprogrammet på plats i Moldavien.

44. Ombudet för grundläggande rättigheter kommer att delta i säkerställandet av att Europeiska unionens asylbyrå respekterar de grundläggande rättigheterna.

45. Europeiska unionens asylbyrå hjälper också länder utanför EU att uppfylla samma normer som gäller för det gemensamma europeiska asylsystemet, i samarbete med medlemsstaterna, Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten (inklusive EU:s delegationer) och internationella organisationer [51].  

46. EUAA håller för närvarande på att utarbeta interna riktlinjer för utplacering av ”sambandsmän”[52] till länder utanför EU. Metoden för att bedöma människorättssituationen i dessa länder har ännu inte slutförts, men förväntas omfatta en förteckning över mänskliga rättigheter som bör respekteras i samband med migrations- och asylverksamhet. Metoden kommer att omfatta kvantitativa kriterier (t.ex. om landet har undertecknat internationella fördrag/konventioner om mänskliga rättigheter) och kvalitativa kriterier (t.ex. om praxis motsvarar de formella förklaringarna). Bedömningen kommer att beakta rapporter från tillförlitliga källor och kontakter med Europeiska unionens asylbyrås rådgivande forum, Europeiska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, EU:s delegationer, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och Europarådet samt EU-byråer och internationella organisationer som är verksamma i det land som bedöms. EUAA:s ombud för grundläggande rättigheter kommer också att delta i bedömningen, som kommer att slutföras innan ett beslut om utplacering av sambandsmän fattas, och som kan upprepas. Styrelsen måste godkänna varje förslag om utplacering av en sambandsman i ett land utanför EU, med beaktande av denna bedömning av de mänskliga rättigheterna.

Ombudsmannens bedömning

47. Ombudsmannen inser att det är svårt att säkerställa ett effektivt samarbete med länder utanför EU med dåliga resultat när det gäller mänskliga rättigheter, som antingen är ursprungsländer eller transitländer för migranter. Det är därför välkommet att EU har inlett noggranna förberedelser för sitt förstärkta samarbete med länder utanför EU, särskilt genom att utarbeta interna riktlinjer och en metod för utplacering av sambandsmän i länder utanför EU. Ombudsmannen välkomnar också Europeiska unionens asylbyrås engagemang i Moldavien för att säkerställa överföringen av ukrainska flyktingar till EU:s medlemsstater.

Förslag till EUAA

48. Den information som samlats in genom detta initiativ, i kombination med ovanstående bedömning, föranleder ombudsmannen att lägga fram följande förslag:

i) Ombudet för grundläggande rättigheter bör utses utan ytterligare dröjsmål.

ii) När ombudet för grundläggande rättigheter har inlett sin verksamhet bör alla tillhörande skyddsåtgärder för efterlevnad av de grundläggande rättigheterna (strategi för grundläggande rättigheter, klagomålsmekanism, uppförandekoder, förfarandet för att avsluta eller avbryta utplaceringen på grund av kränkningar av de grundläggande rättigheterna) slutföras.

iii) Ombudet för grundläggande rättigheter bör se över alla operativa planer som undertecknats mellan Europeiska unionens asylbyrå och medlemsstaterna efter det att förordning 2021/2303 trädde i kraft. Europeiska unionens asylbyrå bör inhämta synpunkter från ombudet för grundläggande rättigheter innan den godkänner förslag från medlemsstaterna om att ändra de operativa planerna [53].

iv) Europeiska unionens asylbyrå bör, i varje avtal som den ingår direkt med ”andra experter” eller deras arbetsgivare, inkludera otvetydiga bestämmelser om ansvarsskyldighet för kränkningar av de grundläggande rättigheterna, efter samråd med ombudet för grundläggande rättigheter. Klagomål om sådana överträdelser bör vara tillåtliga inom ramen för Europeiska unionens asylbyrås klagomålsmekanism. I de tillämpliga reglerna bör det anges hur utredningar rörande sådana experter bör genomföras.

v) Europeiska unionens asylbyrå bör utan dröjsmål anta en separat uppförandekod för sina asylstödgrupper som deltar i stödgrupperna för migrationshantering. Denna kod och det standardiserade operativa förfarandet för uppföljning av rapporter om överträdelser av koden bör klargöra hur medlemmarna i Europeiska unionens asylbyrås asylstödgrupper bör reagera på kränkningar av grundläggande rättigheter som begås av medlemmar i grupper vid andra byråer eller nationella myndigheter och som de får kännedom om.

 

Beskrivning av Europeiska unionens asylbyrås uppgifter”[54]

1. EUAA ger operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna, särskilt när deras asyl- och mottagningssystem utsätts för oproportionerligt tryck. På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ, och förutsatt att en bindande operativ plan har undertecknats av EUAA:s verkställande direktör och medlemsstaten, kan EUAA utplacera asylstödgrupper inom sju dagar från dagen för undertecknandet av planen. Enligt förordning (EU) 2021/2303 kommer Europeiska unionens asylbyrå att kunna dra nytta av en ”asylreserv” med 500 experter från medlemsstaternas myndigheter från vilken den direkt kan utplacera personal.

2. Asylstödgrupperna får inte bara delta i identifiering och registrering av papperslösa migranter utan även i registrering och prövning av ansökningar om internationellt skydd. Som en del av stödgrupperna för migrationshantering kommer asylstödgrupperna också att vara aktiva i hotspots tillsammans med personal från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

3. EUAA kommer att samarbeta med medlemsstaternas myndigheter för att analysera situationen i specifika ursprungsländer och utarbeta riktlinjer som medlemsstaterna bör beakta vid bedömningen av enskilda ansökningar om internationellt skydd. EUAA kommer också att förse medlemsstaterna med information och analyser om länder utanför EU när det gäller begreppet ”säkert ursprungsland” och ”säkert tredjeland”. 4.  säkert ursprungsland: ett land där det på grundval av den rättsliga situationen och de allmänna politiska omständigheterna kan visas att det i allmänhet och genomgående inte förekommer någon förföljelse, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och inget hot på grund av diskriminering av våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. säkert tredjeland: ett land utanför EU som behandlar en person som söker internationellt skydd i enlighet med principen om non-refoulement och andra principer och där det finns möjlighet att ansöka om flyktingstatus och, om personen befinns vara flykting, erhålla skydd i enlighet med Genèvekonventionen och Genèveprotokollet [55].

5. EUAA kommer att samarbeta mycket mer intensivt med länder utanför EU, även på deras territorium. Den kommer att utplacera sin personal som sambandsmän i utsedda länder utanför EU, där de kommer att övervaka huruvida de grundläggande och mänskliga rättigheterna respekteras och upprätta kontakt med myndigheterna och andra aktörer i dessa länder.

6. EUAA bör underlätta ”operativt samarbete” mellan medlemsstater och länder utanför EU, bland annat genom att tillhandahålla rådgivning och underlätta utbytet av information och erfarenheter som rör den yttre dimensionen av det gemensamma europeiska asylsystemet [56], i samarbete med Europeiska utrikestjänsten.  EUAA ska underlätta medlemsstaternas insatser för att ge asylsökande tillträde till EU, med fokus på vidarebosättning och andra lagliga vägar till internationellt skydd [57].

7. EUAA kommer också att övervaka den operativa och tekniska tillämpningen av det gemensamma europeiska asylsystemet i medlemsstaterna, på grundval av besök på plats, stickprov och information från mellanstatliga och andra organisationer. ”Övervakningsmekanismen”, som delvis kommer att träda i kraft i slutet av 2023 och delvis när Dublin III-förordningen [58] har ersatts, kommer att ge Europeiska unionens asylbyrå i uppdrag att övervaka medlemsstaternas operativa och tekniska tillämpning av EU:s rättsliga skyldigheter. Mekanismen kommer att hjälpa medlemsstaterna att identifiera potentiella brister i sina asylförfaranden och i slutändan bidra till ett mer harmoniserat asylsystem i EU. EUAA kommer att övervaka asylsituationen i medlemsstaterna genom regelbundna inspektioner. Den kommer att utplacera sin personal som sambandsmän i medlemsstaterna. Efter samråd med Europeiska kommissionen kommer EUAA att besluta när varje medlemsstat ska inspekteras, och inspektionerna ska äga rum minst en gång vart femte år. För att slutföra processen kan EUAA utvärdera aspekter av asyl- och mottagningssystemen i alla medlemsstater. I samråd med kommissionen kommer Europeiska unionens asylbyrå att lämna särskilda rekommendationer om åtgärder och fastställa tidsfrister för att åtgärda eventuella brister, med beaktande av eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten.

 

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2303 om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32021R2303

[2] Skäl 41 i förordning 2021/2303: särskilt rätten till asyl, principen om non-refoulement, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (inbegripet familjeåterförening), barnets rättigheter, rätten till skydd av personuppgifter och rätten till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol.”

[3] I förordning 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen föreskrivs följande: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32019R1896

[4] Artikel 49 i förordning 2021/2303

[5] Artikel 51 i förordning 2021/2303

[6] Artikel 57.3 i förordning 2021/2303

[7] Artikel 58 i förordning 2021/2303

[8] Artikel 18.6 i förordning 2021/2303

[9] Till exempel: OI/5/2020/MHZ (https://www.ombudsman.europa.eu/en/case/en/57955) och OI/4/2021/MHZ (https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/151369)

[10] Brevet finns på: https://www.ombudsman.europa.eu/en/doc/correspondence/en/158252. 

[11] Se bilaga I till Europeiska unionens asylbyrås svar: https://www.ombudsman.europa.eu/doc/correspondence/180207

[12] Artikel 49 i förordning 2021/2303

[13] Artikel 51 i förordning 2021/2303

[14] Artikel 57.3 i förordning 2021/2303

[15] Artikel 58 i förordning 2021/2303

[16] Artikel 18.6 i förordning 2021/2303

[17] Artikel 58 i förordning 2021/2303

[18] I artikel 49.5 i förordning 2021/2303 anges att ombudet för grundläggande rättigheter bör rådfrågas om operativa planer. I artikel 18.2 e föreskrivs att en operativ plan ska innehålla en detaljerad och tydlig beskrivning av asylstödgruppernas uppgifter och ansvar, inbegripet med avseende på grundläggande rättigheter.

[19] Asylstödgrupperna ingår i stödgrupperna för migrationshantering i mottagningscentrumen. De hjälper till med screening och behandling av tredjelandsmedborgare, bland annat genom att ge dem information om deras rättigheter.

[20] Artikel 51 i förordning 2021/2303

[21] Medlemsstaternas experter, inbegripet de som görs tillgängliga genom den reserv för asylinsatser som förvaltas av Europeiska unionens asylbyrå.

[22] Utstationerade nationella experter är experter som är anställda av en nationell, regional eller lokal offentlig förvaltning i en EU-medlemsstat eller ett associerat land eller av en offentlig mellanstatlig organisation och som utstationeras för att ge stöd till dess operativa verksamhet.

[23] Enligt de operativa planer som ingåtts mellan Europeiska unionens asylbyrå och medlemsstaterna ska sådana experter anlitas. Avsnitt 6.3 i de senaste operativa planerna finns på Europeiska unionens asylbyrås webbplats: https://euaa.europa.eu/operations/member-states-operations

[24] Asylstödgrupperna har mer långtgående uppgifter än tidigare när de bistår vid screening och registrering av tredjelandsmedborgare i mottagningscentrumen. Se bilagan för mer information.

[25] Artikel 57.3

[26] Artikel 50.6

[27] Förutom det civila samhällets organisationer kommer UNHCR, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Frontex att vara medlemmar i det rådgivande forumet (artikel 50.3).

[28] Artikel 58 i förordningen om Europeiska unionens asylbyrå och artikel 7 i beslut 96 av Europeiska unionens asylbyrås styrelse av den 19 januari 2022 om övergången från det tidigare Easo till Europeiska unionens asylbyrå.

[29] Artiklarna 49.5 och 50.6 i förordning 2021/2303

[30] Artikel 16.1 c

[31] Artikel 16.2 l: Byrån ska [vidta] en eller flera av följande operativa och tekniska åtgärder på ett sätt som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna: l) ingå i de stödgrupper för migrationshantering i hotspot-områden som avses i förordning (EU) 2019/1896 i nära samarbete med andra relevanta unionsorgan och unionsbyråer.

[32] Vilket den är skyldig att göra enligt artikel 18.6 i förordning 2021/2303.

[33] Artikel 46 i förordning 2019/1896 om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32019R1896

[34] https://www.ombudsmn.europa.eu/en/decision/en/151369

[35] Artikel 7 i förordning 2021/2303.

[36] Det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) styrs för närvarande av fem lagstiftningsinstrument och en byrå (EUAA, tidigare Easo): Direktivet om asylförfaranden. direktivet om mottagningsvillkor, skyddsdirektivet, Dublinförordningen och Eurodacförordningen. År 2020 föreslog kommissionen ändringar av Ceas-instrumenten i en ny asyl- och migrationspakt (https://euaa.europa.eu/asylum-report-2020/21-common-european-asylum-system-and-current-issues).

[37] Kommissionens migrations- och asylpakt från 2020 innehåller förslaget till ramförordning om vidarebosättning.

[38] Se punkt 6 i bilagan till den avslutande anmärkningen.

[39] Den verkställande direktören utfärdar utkast till rekommendationer och överlämnar dem till styrelsen, som bör anta rekommendationerna.

[40] Kommissionen får delta i övervakningsprocessen om medlemsstaten inte följer Europeiska unionens asylbyrås rekommendationer (artikel 15.5–15.8) i förordning (EU) 2021/2303.

[41] De viktigaste prioriterade länderna är följande: Länderna på västra Balkan, Turkiet, Mellanöstern och Nordafrika: https://euaa.europa.eu/sites/default/files/easo-external-cooperation-strategy.pdf.

[42] Det rådgivande forumet är Europeiska unionens asylbyrås viktigaste plattform för samarbete med det civila samhället. Den omfattar också företrädare för andra EU-byråer, nationella organ och internationella organisationer: https://euaa.europa.eu/partners/civil-society-and-consultative-forum.

[43] https://euaa.europa.eu/asylum-knowledge/country-guidance (https://euaa.europa.eu/asylum-knowledge/landsvägledning)

[44] Artikel 12 i förordning 2021/2303

[45] Begreppen säkert land har sin rättsliga grund i artiklarna 9 och 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/en/TXT/?uri=celex%3A32013L0032. säkert ursprungsland: ett land där det på grundval av den rättsliga och politiska situationen kan visas att det i allmänhet och genomgående inte förekommer någon förföljelse, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och inget hot om väpnad konflikt. säkert tredjeland: ett land utanför EU som behandlar en person som söker internationellt skydd i enlighet med principen om non-refoulement och andra principer, och där det finns möjlighet att ansöka om flyktingstatus och, om personen befinns vara flykting, att få skydd i enlighet med Genèvekonventionen och Genèveprotokollet (https://home-affairs.ec.europa.eu/pages/glossary/safe- third-country_en). 

[46] https://euaa.europa.eu/sites/default/files/public/coireportmethodologyfinallayout_en.pdf

[47] I artikel 50.3 i förordning (EU) 2021/2303 anges att styrelsen på förslag av den verkställande direktören bör besluta om det rådgivande forumets sammansättning, inbegripet om tematiska eller geografiskt inriktade samrådsgrupper. Dessa grupper sammanför grupper i det civila samhället, företrädare för relevanta EU-byråer (Europeiska unionens asylbyrå, Frontex, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter), nationella organ och internationella organisationer för att diskutera frågor som är relevanta för de specifika områdena.

[48] Detta inbegriper utbyte av information och erfarenheter om den yttre dimensionen av det gemensamma europeiska asylsystemet och underlättande av medlemsstaternas insatser för att ge asylsökande tillgång till EU, med fokus på vidarebosättning och andra lagliga vägar till internationellt skydd: https://euaa.europa.eu/sites/default/files/easo-external-cooperation-strategy.pdf.

[49] I enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2021/2303 kommer Europeiska unionens asylbyrå att utplacera sin personal som sambandsmän i utsedda länder utanför EU, där de kommer att övervaka huruvida de grundläggande och mänskliga rättigheterna respekteras och upprätta kontakt med myndigheterna och andra aktörer i dessa länder.

[50] Bedömning av migranternas situation och potentiella sårbarhet, vilket skulle innebära att de kan dra nytta av särskilda bestämmelser i EU:s asyllagstiftning. I direktiv 2013/32 (skäl 29) ges exempel på enskilda sårbarhetsförhållanden: ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom, psykiska störningar, konsekvenser av tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.

[51] Artikel 35.2 i förordning 2021/2303

[52] Artikel 36.10 i förordning 2021/2303: Byrån får utplacera experter från sin egen personal som sambandsmän . Skäl 39 i förordning 2021/2303: Byrån ska kunna utplacera experter från sin egen personal som sambandsmän i de berörda tredjeländerna för att underlätta samarbetet med tredjeländer i asylrelaterade frågor.

[53] Artikel 18.5 i förordning 2021/2303.

[54] Mer information om de termer som används i denna beskrivning finns i ordlistan: https://home-affairs.ec.europa.eu/networks/european-migration-network-emn/emn-asylum-and-migration-glossary_en

[55] Artikel 12 i förordning 2021/2303. Begreppen säkert land har sin rättsliga grund i artiklarna 9 och 38 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/en/TXT/?uri=celex%3A32013L0032.  Se även: https://home-affairs.ec.europa.eu/pages/glossary/safe-third-country_en

[56] Det gemensamma europeiska asylsystemet (Ceas) styrs för närvarande av fem lagstiftningsinstrument: Direktivet om asylförfaranden. direktivet om mottagningsvillkor, skyddsdirektivet, Dublinförordningen och Eurodacförordningen. År 2020 föreslog kommissionen ändringar av Ceas-instrumenten i en ny asyl- och migrationspakt. (https://euaa.europa.eu/asylum-report-2020/21-common-european-asylum-system-and-current-issues) (inte översatt till svenska)

[57] https://euaa.europa.eu/sites/default/files/easo-external-cooperation-strategy.pdf

[58] Förordning (EU) nr 604/2013.