Kära N.,
Den 25 oktober 1997 lämnade ni in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om Europeiska kommissionens påstått felaktiga hantering av era klagomål om experiment på utterarten Lutra Lutra.
Den 4 december 1997 vidarebefordrade jag klagomålet till Europeiska kommissionens ordförande. Kommissionen översände sitt yttrande den 26 februari 1998 och jag översände det till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, om ni så önskade. Den 8 april 1998 mottog jag era synpunkter.
Jag skriver nu för att informera er om resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Klaganden har hävdat att det har förekommit administrativa missförhållanden i Europeiska kommissionens hantering av en inlaga som hon lämnat till kommissionen om toxikologiska experiment med utterarten Lutra Lutra.
Bakgrunden till klagomålet är i korthet följande: Den 12 maj 1996 klagade klaganden hos kommissionen över den allmänna användningen av nämnda utterarter för toxikologiska experiment. Hon hänvisade till ett internt meddelande från kommissionen, som mottagits i samband med tidigare korrespondens, som hänvisade till det faktum att sådana experiment äger rum både inom och utanför EU.
Den 16 juni 1996 underrättade klaganden bland annat kommissionen om att hon ännu inte hade fått något svar på sitt klagomål av den 12 maj 1996. Den 11 juli 1996 bekräftade kommissionen mottagandet av den klagandes skrivelser av den 12 maj och den 16 juni 1996.
Den 11 augusti 1996 upprepade klaganden sitt klagomål om försöken på utterarter. Genom skrivelse av den 21 oktober 1996 underrättade kommissionen henne om att den hade registrerat hennes skrivelse av den 11 augusti 1996 som ett klagomål mot tre medlemsstater. Klaganden underrättade därefter kommissionen genom en skrivelse av den 31 oktober 1996 om att ytterligare två medlemsstater föreföll utföra förbjudna försök på utterarter. Klaganden skickade därefter flera skrivelser till kommissionen för att fråga om skrivelsen av den 31 oktober 1996 hade mottagits och för att fråga om behandlingen av hennes klagomål. Den 19 mars 1997 underrättade kommissionen klaganden om att den inte hade tillgång till de bilagor som avses i hennes skrivelse av den 31 oktober 1996. Kommissionen uppmanade henne därför att översända handlingarna.
Den 16 april 1997 informerade kommissionen den klagande om att det inte fanns "tillräckliga bevis för överträdelser av gemenskapsrätten" för att motivera ytterligare undersökningar av hennes klagomål. Den 20 april och den 28 april 1997 lämnade klaganden ytterligare upplysningar till kommissionen och frågade vilka ytterligare upplysningar som behövdes. Efter upprepade begäranden om svar underrättades klaganden genom en skrivelse av den 18 november 1997 om att kommissionen på grundval av de inlämnade handlingarna inte ansåg att gemenskapslagstiftningen hade överträtts. Den grundade sin slutsats på direktiv 86/609/EEG om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (1).
Mot denna bakgrund har klaganden hävdat att kommissionen inte har behandlat hennes inlaga på ett tillfredsställande sätt inom rimlig tid och inte heller har hjälpt henne att identifiera de uppgifter som krävs för ett framgångsrikt klagomål.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande
Kommissionen har uppgett att den har behandlat klagomålet inom rimlig tid, att den har hållit klaganden fullständigt informerad och att den har förklarat varför ingen överträdelse av gemenskapsrätten har ägt rum.
Klagandens synpunkter
I sina synpunkter har klaganden vidhållit sitt klagomål.

Beslutet

1. Det följer av principerna om god förvaltningssed att kommissionen skall bekräfta mottagandet av klagomål som lämnats in av medborgare om medlemsstaternas överträdelser av gemenskapsrätten, hålla de klagande informerade om hur ärendet utvecklas och sträva efter att nå en slutsats om klagomålet inom ett år.
I detta fall förefaller det som om kommissionen, om än något försenad, har bekräftat mottagandet av klagandens inlaga. Det verkar också som om kommissionen har granskat den och kommit fram till en slutsats om den inom ett år. Även om klaganden skulle ha önskat snabbare åtgärder förefaller det således som om kommissionen inte har åsidosatt principerna om god förvaltningssed. Ombudsmannen anser därför att kommissionens hantering av klagandens ärende inte utgör ett administrativt missförhållande.
Slutsats 2.
På grundval av Europeiska ombudsmannens undersökningar av detta klagomål verkar det inte ha förekommit några administrativa missförhållanden vid Europeiska kommissionen. Ombudsmannen har därför beslutat att avsluta ärendet.
Kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.
Med vänlig hälsning
Jacob Söderman

---

(1) Rådets direktiv 86/609/EEG, EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.