1. I juni 2015 skickade klaganden, ett forskningsinstitut, en skrivelse till Europeiska kommissionen med en fråga om huruvida vissa specifika organismer som klaganden hade utvecklat, med hjälp av den så kallade nya förädlingstekniken CRISPR/Cas9, utgör genetiskt modifierade organismer enligt EU:s GMO-lagstiftning [1]. Eftersom klaganden inte fick något svar på sin efterföljande korrespondens vände den sig till ombudsmannen.

2. Ombudsmannen skrev till kommissionen och bad den att svara på klagandens skrivelse. I oktober 2016 svarade kommissionen klaganden.

3. För det första bad kommissionen klaganden om ursäkt för att inte redan ha lämnat ett utförligt svar. Kommissionen lämnade därefter uppdaterad information till klaganden. Den konstaterade att det på grund av de snabba framstegen inom biotekniken var nödvändigt att förbättra den vetenskapliga förståelsen av dessa nya tekniker. I detta sammanhang hade kommissionen beslutat att be mekanismen för vetenskaplig rådgivning [2] att förse den med en förklarande anmärkning om ny teknik inom växtförädling, djuravel och mikrobiella tillämpningar av jordbruksbaserade livsmedel [3]. Dessa råd, som bör finnas tillgängliga under första halvåret 2017, kommer att bidra till en bred diskussion om hur EU kan dra nytta av innovation inom livsmedels- och jordbrukssektorn, samtidigt som en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och miljön säkerställs. En offentlig debatt med alla berörda parter kommer också att äga rum under 2017.

4. Kommissionen angav därefter att avsaknaden av en rättslig tolkning från kommissionens sida av nya avelsmetoder inte medför att klagandens planer fryses, eftersom den under tiden kan begära att de behöriga nationella myndigheterna beviljar tillstånd. I detta sammanhang noterade kommissionen att experimentell utsättning redan har ägt rum i vissa medlemsstater. Kommissionen anförde vidare att den inte har någon rättslig skyldighet att tillhandahålla den rättsliga tolkning som klaganden har begärt. En sådan tolkning skulle under alla omständigheter endast representera kommissionens uppfattning. I enlighet med fördragen kan endast Europeiska unionens domstol tillhandahålla rättsligt bindande tolkningar. I detta sammanhang informerade kommissionen klaganden om att Frankrikes högsta förvaltningsdomstol (Conseil ďEtat) nyligen har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen om att organismer som framställts genom mutagenes ska undantas från GMO-lagstiftningens tillämpningsområde [4].

5. Ombudsmannen frågade klaganden om denne hade några synpunkter på kommissionens svar. Klaganden lämnade inga synpunkter.

6. Eftersom klagomålet endast gällde det faktum att kommissionen inte hade svarat klaganden, och kommissionen nu har lämnat ett svar, anser ombudsmannen att klagomålet har lösts. Hon avslutar därför ärendet [5].

Strasbourg den 2 februari 2017

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

[1] Direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och direktiv 2009/41/EG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (EGT L 106, 2001, s. 1).

[2] https://ec.europa.eu/research/sam/index.cfm?pg=hlg

[3] https://ec.europa.eu/research/sam/index.cfm?pg=agribioteknik

[4] Mål C-528/16, Confédération paysanne m.fl.

[5] Information om omprövningsförfarandet finns på ombudsmannens webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu/en/resources/otherdocument.faces/en/70669/html.bookmark