Bakgrunden till påståendet

1. Ett klagomål ingavs till kommissionen för ett företags räkning. Klagomålet gällde påstått olagligt statligt stöd. Förevarande klagomål avser kommissionens underlåtenhet att fatta beslut om ett klagomål om statligt stöd.

2. Vid tidpunkten för detta klagomål hade kommissionen ännu inte underrättat klaganden eller dennes advokat om huruvida den skulle inleda ett förfarande mot den berörda medlemsstaten eller när ett beslut om detta skulle fattas.

3. Klaganden kontaktade kommissionen i ovannämnda ärende. Eftersom klaganden inte fick något tillfredsställande svar vände han sig till Europeiska ombudsmannen.

Prövningens föremål

4. Ombudsmannen inledde sin nuvarande undersökning av följande påståenden och krav.

Påstående:

Kommissionen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 88 i EG-fördraget samt artiklarna 10.1 och 13.1 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 i EG-fördraget, eftersom kommissionen, inom en period som för närvarande uppgår till 70 månader, har underlåtit att anta ett beslut om det aktuella klagomålet om statligt stöd, vilket lämnades in i enlighet med artikel 4.2, 4.3 eller 4.4 i förordning (EG) nr 659/1999.

Påstående:

Kommissionen bör anta ett beslut i frågan så snart som möjligt.

Frågeställningen

5. Den 17 januari 2008 skickade ombudsmannen klagomålet till kommissionen med en begäran om yttrande. Den 1 september 2008 avgav kommissionen sitt yttrande. Yttrandet skickades till klagandens advokat för synpunkter. Ombudsmannen fick inga synpunkter, men informerades senare av klagandens advokat om att påståendet kunde anses vara avgjort och att klaganden ansåg att ärendet kunde avslutas utan en bedömning av påståendet.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstått åsidosättande av skyldigheten

Argument som framförts till ombudsmannen

6. Klagandens advokat lämnade in en detaljerad rättslig analys av kommissionens relevanta uppgifter. Mot bakgrund av nedanstående slutsats är det inte nödvändigt att redogöra för denna analys i detta beslut.

7. I sitt yttrande bekräftade kommissionen att handläggningstiden hade varit lång. Kommissionen ansåg emellertid inte att förseningen utgjorde ett åsidosättande av dess rättsliga skyldighet. Kommissionen uppgav att den, när den mottog svaret från de nationella myndigheterna, hade för avsikt att ta slutlig ställning till klagomålet så snart som möjligt.

8. Kommissionen skickade därefter en kopia av en skrivelse till ombudsmannen som den hade skickat till klagandens advokat. I denna skrivelse angav kommissionen följande:

"Jag vill informera Er om att kommissionen har beslutat (...) att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med avseende på de åtgärder som anges i Er klients klagomål ([...]) i ovannämnda ärende. Kommissionen fattade detta beslut på grund av tvivel om förekomsten av statligt stöd och om förenligheten med den gemensamma marknaden.

Mot bakgrund av det ovan anförda uppmanade kommissionen [den berörda medlemsstaten] att inkomma med sina synpunkter och lämna alla upplysningar som kan bidra till bedömningen av [de berörda frågorna].

Kommissionen kommer också att informera berörda parter genom att offentliggöra beslutet och en meningsfull sammanfattning av det i Europeiska unionens officiella tidning. I likhet med alla berörda parter kommer ni att uppmanas att inkomma med synpunkter inom en månad från dagen för offentliggörandet.”

9. Ombudsmannen mottog inga efterföljande synpunkter från klaganden. Som svar på senare kontakter med klagandens advokat informerade dock ombudsmannen om att även om hennes klient fortfarande ansåg att påståendet var klart motiverat, kunde påståendet ändå anses vara avgjort och ärendet kunde därför avslutas utan bedömning av påståendet.

Ombudsmannens bedömning

10. Mot bakgrund av de händelser och den korrespondens som nämns ovan finner ombudsmannen att den klagandes begäran har avgjorts av institutionen. Eftersom klaganden har uppgett att ärendet kan avslutas utan en bedömning av påståendet anser ombudsmannen att det är lämpligt att avsluta undersökningen. Ombudsmannen vill betona att detta beslut är specifikt för omständigheterna i ärendet. Det bekräftar inte att kommissionens åtgärder i samband med klagomålet om statligt stöd var tillräckliga, och det bekräftar inte heller argumenten i kommissionens yttrande som lagts fram under denna undersökning.

B. Slutsatser

På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Kravet har avgjorts och inga ytterligare undersökningar är nödvändiga med avseende på klagandens påstående.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

P. Nikiforos Diamandouros

Utfärdat i Strasbourg den 20 augusti 2009