Strasbourg den 16 juni 2005

Bästa dr W.,

Den 24 november 2004 översände parlamentsledamoten Andreas Mölzer till mig ett klagomål av den 23 november 2004 som ni ville framföra mot Europeiska kommissionen angående kommissionens hantering av ett klagomål som ni hade lämnat in till kommissionen den 27 februari 2004.

Den 13 december 2004 vidarebefordrade jag klagomålet till Europeiska kommissionens ordförande. Kommissionen avgav sitt yttrande den 14 mars 2005. Jag översände den till Er med en uppmaning att, om Ni så önskade, inkomma med synpunkter senast den 30 april 2005. Inga synpunkter inkom från Er vid detta datum.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Bakgrund

År 2003 godkände kommissionen statligt stöd på 120 miljoner euro till LTU Lufttransport-Unternehmen GmbH (nedan kallat LTU) som skulle betalas av den tyska marken Northrhine-Westfalia. Det förefaller som om detta stöd gavs för att rädda företaget från konkurs.

Enligt de uppgifter som lämnats i klagomålet grundade sig kommissionens beslut på antagandet att LTU inte tillhörde REWE-koncernen och inte kontrollerades av REWE (eftersom stödet annars inte kunde ha godkänts, eftersom LTU då skulle ha ingått i en sund grupp). Det förefaller som om alla aktier i LTU tillhör LoMa Beteiligungsgesellschaft mbH (nedan kallat LoMa). REWE innehar 40 % av aktierna i LoMa. Ytterligare 49,9 % av aktierna i LoMa förvärvades av REWE i december 2001 och överfördes till VBE Beteiligungsgesellschaft i syfte att säljas vidare.

Det förefaller vidare som om godkännandet av det statliga stödet gjordes beroende av vissa villkor. Dessa omfattade en skyldighet för LTU att minska sin transportkapacitet och ett åtagande att inte expandera utan koncentrera sig på "källmarknaderna" i Tyskland. Det förefaller vidare som om den tyska regeringen garanterade att det statliga stödet skulle avbrytas om LTU inte följde omstruktureringsplanen och att LTU inte skulle förvärva några aktier i andra luftfartsföretag under omstruktureringen.

Klaganden, en österrikisk advokat, är rättslig företrädare för NIKI Luftfahrt GmbH (Niki Laudas nya flygbolag, den tidigare tävlingsföraren). Enligt klaganden uppfyllde LTU inte ovannämnda villkor. Redan i slutet av 2003 meddelade LTU att man avsåg att expandera till Österrike genom att bilda ett dotterbolag där eller genom att delta i ett sådant företag. Enligt klaganden genomfördes denna plan i början av 2004 och det berörda företaget var LTU Billa Luftfahrt Unternehmen, ett helägt dotterbolag till Billa Dienstleistungsgesellschaft, vars samtliga aktier ägs av REWE Austria AG. Klaganden hävdade vidare att LTU erbjöd omkring 40 ytterligare flygningar till Österrike sommaren 2004. Enligt klaganden fanns det dessutom bevis för att LTU ingick i REWE-koncernen och därför inte borde ha fått något statligt stöd.

Strategierna för kommissionen

Den 27 februari 2004 ingav klaganden ett klagomål till kommissionen. Klagomålet grundade sig på artikel 20.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 (nu artikel 88) i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1). Den 23 mars 2004 gjorde klaganden vissa tillägg till sitt klagomål.

E-postmeddelandet av den 23 november 2004

Den 23 november 2004 vände sig klaganden till Andreas Mölzer, ledamot av Europaparlamentet, för att få hjälp. Klaganden påpekade att kommissionen inte hade lämnat honom någon information om hur förfarandet fortskred. Han bad parlamentsledamoten att ingripa.

Mölzers e-brev av den 24 november 2004

Den 24 november 2004 vidarebefordrade ledamot Mölzer det e-postmeddelande han mottagit till ombudsmannen. Karl-Heinz Mölzer ansåg att kommissionen hade dröjt oskäligt länge och bad ombudsmannen att gå vidare med ärendet.

Ärendet registrerades därför som ett klagomål.

Klaganden gör i huvudsak gällande att kommissionen inte har behandlat det klagomål som han ingav den 27 februari 2004 och den 23 mars 2004 på ett korrekt sätt och att den inte har lämnat tillräckliga upplysningar om hur förfarandet fortskrider.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

I sitt yttrande framförde kommissionen följande synpunkter:

Bakgrund

Under 2001 hade LTU ställts inför svårigheter som främst hade berott på konkursen för dess största aktieägare, Swissair. De tyska myndigheterna hade därför ingripit och beviljat undsättningsstöd på 120 miljoner euro. Kommissionen hade i vederbörlig ordning underrättats om stödet och godkänt det. LTU hade därefter lämnat in en omstruktureringsplan som hade godkänts av kommissionen den 19 mars 2003.

I januari 2004 överlämnade de tyska myndigheterna en lägesrapport om omstruktureringen till kommissionen. De informerade också kommissionen om att LTU ville lägga till ett 25:e flygplan i sin flotta och basera detta flygplan i Österrike genom att bilda ett dotterbolag där. Den kapacitet som erbjöds till följd av denna ändring låg dock nära den kapacitet som godkänts av kommissionen (mellan 6005 och 6041 platser jämfört med de 5945 platser som planerades för 2004).

De relevanta omständigheterna

Klaganden ingav ett klagomål till kommissionen den 27 februari 2004. Den 12 mars 2004 skickade kommissionen ett mottagningsbevis och informerade klaganden om att hans klagomål höll på att behandlas och att frågan om huruvida det skulle vidarebefordras till de tyska myndigheterna särskilt övervägdes.

Den 23 mars 2004 sände kommissionen en begäran om ytterligare upplysningar till de tyska myndigheterna. En kopia av klagomålet av den 27 februari 2004 översändes tillsammans med denna skrivelse till de tyska myndigheterna.

Den 23 mars 2004 översände klaganden ytterligare upplysningar om sitt klagomål till kommissionen. Den 15 april 2004 skickade kommissionen ett mottagningsbevis och informerade klaganden om att hans klagomål hade vidarebefordrats till de tyska myndigheterna och att hans skrivelse av den 23 mars 2004 också skulle sändas till dem. Den 16 april 2004 skickade kommissionen en kopia av klagandens skrivelse av den 23 mars 2004 till de tyska myndigheterna.

Den 15 juni 2004 besvarade de tyska myndigheterna kommissionens begäran om ytterligare upplysningar. Parallellt med detta hade informella telefonkontakter mellan klaganden och kommissionen, särskilt den 14 april och den 8 oktober 2004, gjort det möjligt för kommissionen att informera klaganden om att en skrivelse hade skickats till de tyska myndigheterna och att deras svar hade mottagits.

Huruvida klagomålet är välgrundat

De tre huvudaspekterna i detta ärende (LTU:s erbjudande om flygningar från Österrike, inrättandet av en särskild rättslig struktur i Österrike och ökningen av flottan utöver 24 flygplan) undersöktes för närvarande av kommissionen. Kommissionen skulle också kontrollera om aktieägarförhållandet mellan REWE och LTU hade förändrats sedan den antog sitt beslut.

Såsom anges ovan hade kommissionen utan dröjsmål vidarebefordrat de uppgifter som klaganden lämnat till de tyska myndigheterna. De tyska myndigheterna hade svarat inom rimlig tid. Detta svar var fortfarande föremål för kontakter med de tyska myndigheterna. Ett arbetsmöte med dessa myndigheter var planerat att äga rum under de följande veckorna. Ytterligare information som kommissionen hade samlat in i denna fråga behövde fortfarande läggas till i undersökningen.

Den tid som krävdes för att granska klagomålet förblev rimlig, med beaktande av domstolens rättspraxis och den prioritet som kommissionens avdelningar måste ge nyligen anmälda statliga stöd.

Kommissionen hade upprätthållit regelbundna kontakter med klaganden, och den sista sådana kontakten ägde rum den 8 oktober 2004. Kommissionen medgav dock att den inte skriftligen hade informerat klaganden om det datum då de tyska myndigheternas svar hade mottagits.

Slutsats

De klagomål som klaganden tog upp hade, på grund av sin komplexa karaktär, krävt en djupgående rättslig analys som tydligt motiverade den tid som kommissionen hade behövt för att undersöka frågan. Denna undersökning pågick fortfarande och kommissionen kommer att ta ställning till ärendet i sak efter det möte med de tyska myndigheterna som är planerat till mars 2005. Klaganden kommer att hållas informerad om hur undersökningen fortskrider.

Klagandens synpunkter

Inga synpunkter inkom från klaganden.

Beslutet

1 Påstådd underlåtenhet att hantera klagomål om statligt stöd på ett korrekt sätt

1.1 Klaganden, en österrikisk advokat, är rättslig företrädare för NIKI Luftfahrt GmbH (det nya flygbolaget till Niki Lauda, den tidigare racerföraren). Den 27 februari 2004 lämnade klaganden in ett klagomål till kommissionen om statligt stöd som Tyskland hade beviljat LTU Lufttransport-Unternehmen GmbH (nedan kallat LTU) och som hade godkänts av kommissionen. Den 23 mars 2004 gjorde klaganden vissa tillägg till sitt klagomål. I sitt klagomål till ombudsmannen (som vidarebefordrades till ombudsmannen av en ledamot av Europaparlamentet) hävdade klaganden i huvudsak att kommissionen inte hade behandlat det klagomål som han hade ingett den 27 februari 2004 och den 23 mars 2004 på ett korrekt sätt.

1.2 I sitt yttrande påpekade kommissionen att den hade skickat en begäran om ytterligare upplysningar till de tyska myndigheterna den 23 mars 2004, att den utan dröjsmål hade vidarebefordrat klagandens skrivelser av den 27 februari 2004 och den 23 mars 2004 till de tyska myndigheterna och att dessa hade besvarat begäran om ytterligare upplysningar den 15 juni 2004 och således inom rimlig tid. Kommissionen tillade att detta svar fortfarande var föremål för kontakter med de tyska myndigheterna och att ett arbetsmöte med dessa myndigheter planerades äga rum i mars 2005. Enligt kommissionen krävde de klagomål som klaganden hade tagit upp, på grund av deras komplexa karaktär, en djupgående rättslig analys. Kommissionen anser att den tid som krävdes för att granska klagomålet fortfarande var rimlig, med beaktande av domstolens rättspraxis och den prioritet som kommissionens avdelningar måste ge nyligen anmälda statliga stöd.

1.3 Inga synpunkter inkom från klaganden, till vilken en kopia av kommissionens yttrande hade översänts av ombudsmannen.

1.4 Ombudsmannen anser att det framgår av den information som kommissionen har lämnat att den aktivt har undersökt det klagomål som den klagande har lämnat in. Han noterar särskilt att undersökningsåtgärder snabbt vidtogs efter det att kommissionen hade mottagit klagandens skrivelse av den 27 februari 2004. Det är riktigt att vid den tidpunkt då kommissionen avgav sitt yttrande i förevarande fall hade nästan nio månader förflutit sedan kommissionen hade mottagit de tyska myndigheternas svar på kommissionens begäran om ytterligare upplysningar. Mot bakgrund av kommissionens förklaringar anser ombudsmannen emellertid att det inte finns något som tyder på en alltför lång försening.

1.5 Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att det inte förekommit några administrativa missförhållanden i denna del av ärendet.

2 Påstådd underlåtenhet att informera klaganden

2.1 Klaganden hävdade att kommissionen inte hade lämnat tillräcklig information om hur förfarandet fortskred.

2.2 Kommissionen påpekade att den den 12 mars 2004 hade informerat klaganden om att hans klagomål höll på att behandlas och att frågan om huruvida det skulle vidarebefordras till de tyska myndigheterna särskilt övervägdes. Kommissionen tillade att den den 15 april 2004 hade bekräftat mottagandet av skrivelsen av den 23 mars 2004, i vilken klaganden informerades om att hans klagomål hade översänts till de tyska myndigheterna och att hans skrivelse av den 23 mars 2004 också skulle översändas till dem. Kommissionen hänvisade också till informella telefonkontakter mellan sig själv och klaganden, varav den sista ägde rum den 8 oktober 2004. Kommissionen medgav dock att den inte skriftligen hade informerat klaganden om det datum då de tyska myndigheternas svar hade mottagits.

2.3 Ombudsmannen noterar att kommissionen bekräftade mottagandet av den klagandes skrivelser och lämnade en viss mängd information om läget i förfarandet skriftligen eller muntligen. Han anser dock att det är god administrativ praxis att hålla en klagande ordentligt informerad om hur ärendet fortskrider. Ombudsmannen anser att detta innebär att kommissionen åtminstone borde ha skrivit till klaganden för att informera honom när den mottog svaret från de tyska myndigheterna och ange hur lång tid granskningen av detta svar och den fortsatta undersökningen sannolikt skulle ta.

2.4 Med tanke på att kommissionen har lämnat relevant information i sitt yttrande anser ombudsmannen dock att det inte finns något behov av att fortsätta sin undersökning av denna aspekt av klagomålet.

Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte ha förekommit något administrativt missförhållande från Europeiska kommissionens sida när det gäller klagandens första påstående. När det gäller det andra påståendet anser ombudsmannen att det inte finns något behov av att fortsätta sin undersökning av denna aspekt av klagomålet. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS