Strasbourg den 6 oktober 2005

Bäste X,

Den 24 juni 2004 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska kommissionen om den påstådda förseningen med att genomföra ett allmänt uttagningsprov och vissa följder av detta.

Eftersom ombudsmannen mottog flera liknande klagomål rörande ett antal uttagningsprov (COM/A/1/02, COM/A/2/02, COM/A/3/02 och COM/A/9/01) beslutade han att inleda en gemensam undersökning i frågan.

Den 27 juli 2004 vidarebefordrade jag ert klagomål till kommissionens ordförande. Kommissionen översände sitt yttrande den 20 december 2004 och jag översände det till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, om Ni så önskade. Inga synpunkter verkar ha inkommit från er.

Observera att det faktum att ditt klagomål har behandlats tillsammans med icke-konfidentiella ärenden inte har påverkat den begärda konfidentialiteten i ditt ärende, eftersom kommissionen har skickat separata yttranden för varje klagomål.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Enligt klaganden är de relevanta omständigheterna sammanfattningsvis följande:

Uttagningsproven i fråga inleddes 2001 och 2002 och i meddelandena om uttagningsprov angavs att de skulle slutföras inom ungefär ett år och att reservlistorna skulle löpa ut i slutet av 2003. De flesta tävlingar tog dock mycket längre tid att genomföra. Som exempel kan nämnas att den slutliga anmälan av godkända sökande i uttagningsprovet COM/A/3/02 gjordes genom en skrivelse av den 21 april 2004. Denna försening i genomförandet av uttagningsproven ledde till att många godkända sökande rekryterades enligt de betydligt mindre gynnsamma villkoren i övergångsbestämmelserna i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna, som trädde i kraft den 1 maj 2004.

De ursprungliga meddelandena om uttagningsprov innehöll följande meddelande om att godkända sökande kan komma att omfattas av nya tjänsteföreskrifter:

"Kommissionen har formellt överlämnat ett förslag till rådet om ändring av tjänsteföreskrifterna. Detta förslag innehåller bland annat ett nytt karriärsystem. Godkända sökande i detta uttagningsprov kan därför erbjudas en tjänst på grundval av nya tjänsteföreskrifter, om de har antagits av rådet."

I meddelandet angavs dock inte på något sätt den stora skillnaden i lönegradsplacering och karriärmöjligheter mellan personer som rekryterats före och efter ikraftträdandet av de nya tjänsteföreskrifterna och bilaga XIII till dessa. Detta är inte förenligt med principen om rimliga förväntningar. Tillämpningen av övergångsbestämmelserna i artikel 12 i bilaga XIII strider dessutom mot artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna.

Meddelandet var dessutom felaktigt, eftersom de nya tjänsteföreskrifterna i själva verket inte var tillämpliga på de berörda uttagningsproven, vilka i stället reglerades av en undantagsklausul i en bilaga. Meddelandet borde ha förklarat att de godkända sökandena inte skulle rekryteras på grundval av de nya tjänsteföreskrifterna, utan på grundval av en särskild klausul i en bilaga.

Inte vid något senare tillfälle underrättades de sökande om den stora inverkan som de övergångsåtgärder som anges i artikel 12 i bilaga XIII har på dem som rekryterats efter den 1 maj 2004. Den enda information som lämnades var en skrivelse till godkända sökande med uppgift om deras nya rekryteringsgrad enligt övergångsbestämmelserna. Dessa skrivelser innehöll inga uppgifter om den faktiska skillnaden mellan de nya lönegraderna och de som angavs i meddelandena om uttagningsprov. Dessa uppgifter har inte ens kommit till de berörda avdelningarna inom kommissionen som hade begärt att få delta i uttagningsproven. Om villkoren i de framtida tjänsteföreskrifterna var osäkra borde kommissionen inte ha inlett rekryteringsförfarandena förrän dessa villkor var tydliga. Om villkoren kom som en överraskning för kommissionen under genomförandet av uttagningsproven borde kommissionen omedelbart ha informerat alla sökande. Dessutom fick godkända sökande felaktig information om huruvida en utnämning före den 1 maj 2004 skulle vara möjlig. Vissa interna kandidater fick sina ansökningar genomströmmade före den 1 maj 2004. Andra fick den avvikande informationen att det inte skulle finnas några utnämningar från förteckningarna över godkända sökande före den 1 maj 2004. att endast vissa typer av interna sökande kunde rekryteras före den 1 maj 2004, eller att endast externa sökande kunde rekryteras före den 1 maj 2004.

Dessutom avslutades alla uttagningsprov som offentliggjordes den 25 juli 2002 (COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02) vid olika tidpunkter, vilket ledde till större möjligheter för sökande från vissa uttagningsprov att rekryteras enligt de gamla tjänsteföreskrifterna och sedan överföras till de nya tjänsteföreskrifterna i betydligt högre lönegrader än de som erbjuds sökande som rekryterats enligt de nya tjänsteföreskrifterna. Detta innebar också att vissa sökande som hade klarat ett A8-uttagningsprov, som endast krävde en treårig universitetsexamen, rekryterades före den 1 maj 2004 på en högre nivå än godkända sökande i ett A6/A7-uttagningsprov som rekryterades efter den 1 maj 2004. Förseningen i genomförandet av uttagningsproven gjorde denna ojämlika behandling av de sökande än mer sannolik. Det kan ifrågasättas om kommissionen inte fördröjde processen i syfte att rekrytera personer huvudsakligen enligt de nya tjänsteföreskrifterna. I så fall borde kommissionen inte ha inlett rekryteringsförfarandena förrän de nya tjänsteföreskrifterna hade offentliggjorts.

Förseningen i genomförandet av uttagningsproven och - som en följd av detta - tillämpningen av övergångsbestämmelserna ger också upphov till frågor om åldersdiskriminering. De flesta uttagningsproven i fråga var de första som offentliggjordes efter avskaffandet av åldersgränserna. De lockade därför till sig ett stort antal högre och mer erfarna sökande, för vilka de ursprungliga lönegraderna, såsom de angavs i meddelandena om uttagningsprov, var lämpliga. De lägre lönegrader som nu erbjuds är inte lämpliga för dessa kandidater, vilket resulterar i irreparabelt skadade karriärmöjligheter.

Tillämpningen av övergångsbestämmelserna diskriminerar slutligen de potentiella sökande som uteslöts från att delta i de berörda uttagningsproven på grund av bristande yrkeserfarenhet. Dessa potentiella sökande skulle ha kunnat delta på grundval av de nya lönegraderna i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna.

Berörda kandidater, med stöd av fackföreningarna (Allians confédérale des syndicats libres), skrev den 18 maj 2004 ett brev till Kinnock och förklarade situationen och bad om korrigerande åtgärder. De fick dock inget svar.

I detta klagomål framförde klaganden det ytterligare argumentet att förseningen med att slutföra uttagningsproven också ledde till en betydande nackdel för godkända sökande när det gällde att hitta en tjänst på grund av kommissionens behov av att tillsätta personal från de tio nya medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

De påståenden som är gemensamma för alla klagomål är att kommissionens hantering av de berörda uttagningsproven har lett till följande:

1. Oskäligt dröjsmål med att slutföra uttagningsproven.
2. Bristande öppenhet genom underlåtenhet att informera de sökande om effekterna av övergångsbestämmelserna i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna.
3. Bristande medvetenhet inom kommissionens egna avdelningar om övergångsåtgärdernas effekter.
4. Information till godkända sökande om huruvida utnämning före den 1 maj 2004 skulle vara möjlig.
5. Ojämlik behandling av godkända sökande som anställts före och efter den 1 maj 2004, inbegripet

5a. Åldersdiskriminering.

6. Diskriminering av potentiella sökande som uteslutits från uttagningsproven på grund av bristande yrkeserfarenhet: sådana sökande skulle ha varit berättigade att delta på grundval av de nya lönegraderna för rekrytering i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna, och
7. Underlåtenhet att svara på klagandenas gemensamma och individuella korrespondens i ärendet.

I detta klagomål gör klaganden det ytterligare påståendet att förseningen med att slutföra uttagningsproven ledde till en ofördelaktig situation för godkända sökande på grund av kommissionens behov av att utse personal från de tio nya medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

De gemensamma påståendena är följande:

1. Alla godkända sökande från förteckningar som offentliggjorts före den 1 maj 2004 bör tillsättas i lönegrader som motsvarar de lönegrader som angavs i de ursprungliga meddelandena om uttagningsprov och att betygskommittén bör få ta hänsyn till kvalifikationer och erfarenhet för att på så sätt uppnå en likvärdig tillsättningsnivå och karriärutvecklingsutsikter för alla godkända sökande, oavsett om de tillsattes före eller efter den 1 maj 2004. och
2. Sökande i pågående uttagningsprov, som utlystes med hjälp av det gamla betygssystemet, bör få fullständig information om konsekvenserna av övergångsbestämmelserna enligt de nya tjänsteföreskrifterna.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

I sina yttranden framför kommissionen sammanfattningsvis följande synpunkter:

Bakgrund

Fram till den 30 april 2004 rekryterades godkända sökande i uttagningsprov som anordnades av institutionerna i enlighet med de bestämmelser som gällde innan de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft genom ändringarna i rådets förordning (EG) nr 723/04 (1). Detta innebar att godkända sökande rekryterades i en av karriärklasserna (motsvarande grundläggande tjänster), där varje karriärklass innehöll en eller flera lönegrader.

Enligt det system som gällde före den 30 april 2004 fastställdes placeringen vid tillträdet av tjänsten genom artiklarna 31 (placering i en av lönegraderna i tjänsteklassen) och 32 (ytterligare tjänstgöringstid) i tjänsteföreskrifterna. Klassificering avseende både lönegrad (lägre eller högre befordringsklass) och löneklass (1, 2 eller 3).

De nya tjänsteföreskrifterna medförde en betydande förändring i personalrekryteringsprocessen. I och med antagandet av den linjära karriärprincipen försvann begreppet lönegrader kopplade till begreppet grundläggande tjänster. Uttagningsproven gäller nu särskilda lönegrader och endast frågan om ytterligare tjänstetid kvarstår (begränsat till steg 2 som högst).

När de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft den 1 maj 2004 fanns det fortfarande betydande reservlistor över godkända sökande som upprättats enligt den gamla karriärstrukturen. Övergångsbestämmelser utarbetades av rådet inom ramen för bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna, i vilka det i artikel 12 i bilaga XIII fastställs förfaranden för rekrytering och klassificering av dessa godkända sökande efter det att de nya tjänsteföreskrifterna trätt i kraft.

De gemensamma påståendena
Påstått orimligt dröjsmål med att slutföra uttagningsproven

Informationen i meddelandena om uttagningsprov om att förfarandena skulle ta ungefär tolv månader, beroende på antalet sökande, var endast vägledande. Eftersom längden på ett allmänt uttagningsprov till stor del beror på antalet sökande, är det inte möjligt att lämna mer exakta uppgifter vid tidpunkten för offentliggörandet av meddelandet om uttagningsprov. Tolvmånadersperioden motsvarar den genomsnittliga längden på ett uttagningsprov.

Nästan 19 000 sökande sökte till uttagningsproven COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02, som offentliggjordes den 25 juli 2002. Sista ansökningsdag var den 27 september 2002. Urvalsproven hölls den 21 mars 2003. Efter att ha granskat resultaten av dessa prov genomförde de utvalda sökandena sina skriftliga prov den 11 juli 2003 för uttagningsproven COM/A/1/02 och COM/A/2/02 och den 12 september 2003 för uttagningsproven COM/A/3/02. De muntliga proven ägde rum mellan november 2003 och februari 2004 för uttagningsproven COM/A/1/02 och COM/A/2/02 och mellan januari och början av april 2004 för uttagningsproven COM/A/3/02. Med tanke på det relativt stora antalet ansökningar förefaller perioden mellan urvalsdelproven och avslutandet av de muntliga delproven - mellan 11 och 13 månader - helt rimlig. Det bör också noteras att genomsnittet på tolv månader för ett uttagningsprov som anordnas av kommissionen och Epso är lägre än genomsnittet för uttagningsprov som tidigare anordnats av andra EU-institutioner.

Kommissionen hade inte för avsikt att avsiktligt fördröja förfarandet för de aktuella uttagningsproven. För att inom strikta tidsfrister kunna uppfylla avdelningarnas krav och institutionernas behov måste ett stort antal allmänna uttagningsprov förberedas och anordnas samtidigt, även de som offentliggjordes i samband med utvidgningen. De behov som uttrycks av avdelningar vid olika institutioner gör det inte möjligt att blockera eller fördröja urvalsförfarandet.

Påstådd brist på insyn

Meddelandena om uttagningsproven COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02 innehöll ett meddelande för kännedom till alla sökande om förslaget till ändring av tjänsteföreskrifterna. I meddelandet förklarades att godkända sökande kunde erbjudas rekrytering på grundval av bestämmelserna i de nya tjänsteföreskrifterna.

De aktuella meddelandena om uttagningsprov offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 25 juli 2002. De nya tjänsteföreskrifterna godkändes av rådet den 22 mars 2004 och trädde i kraft den 1 maj 2004. Vid tidpunkten för offentliggörandet av meddelandena om uttagningsprov i fråga, och med tanke på den pågående reformen av tjänsteföreskrifterna, kunde kommissionen endast lämna de uppgifter som angavs i meddelandet.

När det gäller klagandenas argument att kommissionen inte informerade godkända sökande om konsekvenserna av de nya tjänsteföreskrifterna eller att informationen försenades, påpekar kommissionen att rådet antog ändringarna av tjänsteföreskrifterna den 22 mars 2004. Ändringarna offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 27 april 2004. Artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är dessutom en av de artiklar som diskuterades i rådet fram till dess att förfarandet avslutades. Rekryteringsavdelningarna hade inget annat val än att invänta det slutliga antagandet av de nya tjänsteföreskrifterna, som skulle vara rättsligt bindande. Under denna period var det därför omöjligt att på förhand bedöma övergångsbestämmelsernas inverkan och att ge de godkända sökandena exakt information.

Kommissionen har emellertid gjort gällande att alla godkända sökande från uttagningsprov i vilka reservlistorna var giltiga till och med den 31 december 2003 och i vilka kommissionen förlängde tidsfristen - inklusive KOM/A/9/01 - skickades en personlig skrivelse från generaldirektoratet för personal och administration (GD ADMIN) med följande varning:

"Kommissionen har formellt förelagt rådet ett förslag om ändring av tjänsteföreskrifterna. Jag vill fästa er uppmärksamhet på att denna ändring av tjänsteföreskrifterna bland annat omfattar ett nytt karriärsystem som skulle ändra villkoren för och rekryteringsnivån inom institutionerna.

För närvarande planeras denna ändring träda i kraft den 1 maj 2004. Det är därför viktigt att veta att varje person som tillträder en tjänst vid institutionerna från och med detta datum för ikraftträdande automatiskt kommer att rekryteras på grundval av bestämmelserna i dessa nya tjänsteföreskrifter.

Kommissionens förslag finns på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/reform/index_en.htm. Artikel 11 i bilaga XIII till förslaget innehåller en jämförelsetabell mellan karriärer inom ramen för nuvarande uttagningsprov och rekryteringsgrader efter det att de ändrade tjänsteföreskrifterna trätt i kraft.

Ni kommer att förstå att det för närvarande, utan att något formellt beslut har fattats, är omöjligt för oss att lämna ytterligare information till godkända sökande som kan tillträda tjänster inom institutionerna efter den dag då denna ändring av tjänsteföreskrifterna träder i kraft."

Kommissionen påpekar också att det i varje erbjudande till en godkänd sökande efter antagandet av de nya tjänsteföreskrifterna anges följande:

"Med anledning av det erbjudande som skickades till Er den ... vill jag informera Er om att rådet den 22 mars 2004 formellt antog den ändring av tjänsteföreskrifterna som föreslagits av kommissionen och att dessa nya bestämmelser, som planerat, kommer att träda i kraft den 1 maj 2004. Dessa nya bestämmelser, som också omfattar ett nytt karriärsystem, kommer att gälla för alla personer som tillträder tjänsten från och med den 1 maj 2004.

Närmare information finns på webbplatsen http://ec.europa.eu/reform/index_en.htm. I artikel 12 i bilaga XIII anges överensstämmelsen mellan lönegraderna för uttagningsproven och de nya lönegraderna för rekrytering från och med den 1 maj 2004.

Som en följd av detta kommer du, eftersom du tillträder tjänsten den ..., som godkänd sökande från ett uttagningsprov för karriärutveckling ..., att rekryteras till den nya lönegraden ..*.., steg 1 (preliminär klassificering). Den bruttogrundlön som motsvarar denna klassificering är ... euro. Enligt de nya tjänsteföreskrifterna kan löneklass 2 beviljas för att beakta den anställdes yrkeserfarenhet, och din slutliga klassificering kommer att fastställas så snart som möjligt.”

Mot bakgrund av det ovan anförda är det felaktigt att påstå att kommissionens information till godkända sökande om verkningarna av de övergångsbestämmelser som anges i artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna inte var tillräckligt öppen.

Som svar på vissa klagandes argument att kommissionen borde ha avstått från att anordna uttagningsprov fram till antagandet av de nya tjänsteföreskrifterna, har kommissionen angett att syftet med den interna reformen, särskilt ändringen av tjänsteföreskrifterna, var en av ordförande Romano Prodis prioriteringar. Detta mål tillkännagavs i början av hans mandatperiod i september 1999. Det är uppenbart att tjänstens intresse inte gjorde det möjligt för kommissionen att avstå från att anordna uttagningsprov mellan 1999 och 2004.

Påstådd brist på medvetenhet inom kommissionens egna avdelningar

Kommissionen hävdar att det inte har lagts fram några bevis till stöd för påståendet att det fanns en bristande medvetenhet om övergångsåtgärdernas effekter inom kommissionens egna avdelningar. Tvärtom anser kommissionen att den har lämnat fullständig information till sin personal. I allmänhet har genomförandet av reformprocessen för tjänsteföreskrifterna varit föremål för en fortlöpande informationsinsats för all personal vid institutionen och för allmänheten. Informationen gjordes främst tillgänglig på kommissionens intranät och Internet (http://europa.eu) på webbplatser som kontinuerligt uppdaterades. Många publikationer distribuerades också till kommissionens personal under den aktuella perioden.

Särskild vikt lades vid nätverket av personalchefer vid generaldirektoraten och avdelningarna, som sammanträdde regelbundet och rådfrågades och informerades i denna fråga. Deras ställning som förmedlare till de operativa avdelningarna gjorde det möjligt för dem att vidarebefordra informationen till de senare, och till godkända sökande som ofta skriver till dem direkt i sökandet efter lediga tjänster.

Påstådd felaktig information till godkända sökande

Kommissionen har gjort gällande att det inte har lagts fram någon bevisning till stöd för påståendet att godkända sökande hade fått felaktig information om möjligheterna att rekryteras före den 1 maj 2004.

Generaldirektoratet för personal och administration, och särskilt de som ansvarar för rekryteringen av tjänstemän och tillfälligt anställda, har till uppgift att så snabbt och effektivt som möjligt tillgodose institutionens personalbehov, så att tjänsterna kan fortsätta i linje med budgetresurserna och inom de gränser som anges i tjänsteförteckningen. Detta är därför en pågående process som styrs av det ständiga behovet av att tillsätta lediga tjänster, oavsett om det rör sig om ytterligare tjänster eller tjänster som uppstår till följd av tjänstemännens avgång.

Följande siffror visar att kommissionen verkligen inte fördröjde rekryteringen under den aktuella perioden. Statistiken avser perioden mellan januari 2003 (den dag då reservlistorna från 2001 års uttagningsprov kan anses ha börjat ge upphov till betydande rekryteringar) och den 30 april 2004 (precis innan de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft). Under denna period rekryterade kommissionen 1 563 personer i kategori A, 545 i kategori B och 601 i kategori C. Med tanke på möjligheterna i tjänsteförteckningen skulle det ha varit mycket svårt i kategorierna B och C, om inte omöjligt i kategori A, att rekrytera fler personer under denna period, vilket framgår av antalet lediga tjänster (2) den 1 april 2004: 4 i kategori A/LA, 173 i kategori B och 76 i kategori C. Dessutom minskade det totala antalet lediga tjänster (3) under den aktuella perioden från 459 till 253, huvudsakligen på grund av en minskning från 283 till 4 i kategori A/LA. Det är även felaktigt att påstå att kommissionen på ett konstlat sätt tillsatte fasta tjänster med tillfälligt anställda. Antalet tillfälligt anställda av typ 2b är stabilt i kategori A och C (269 respektive 270 den 1 januari 2003 och 265 respektive 290 den 1 april 2004) och ökar långsamt i kategori B (169 den 1 januari 2003 och 232 den 1 april 2004).

Det är också felaktigt att påstå att kommissionen försenade rekryteringen från reservlistorna från de ifrågasatta uttagningsproven. Kommissionen tillhandahåller diagram med statistik om användningen av dessa reservlistor. Kommissionen hävdar att dessa diagram inte bara har den karakteristiska formen "logistisk kurva", utan också tyder på ett litet överskott i rekryteringen innan de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft. Mer allmänt visar den månatliga rekryteringsstatistiken från förteckningarna över de 15 medlemsstaterna (EUR-15) under perioden 2003/2004 en liknande trend. Denna statistik, som också tillhandahålls i form av diagram, bekräftar att utnämningen av nya tjänstemän i stort sett följer den kurva som visar antalet lediga tjänster. Även här strider situationen mot den som klagandena hävdar, med en hög rekryteringsnivå före den 1 maj 2004.

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att alla påståenden om att rekryteringsavdelningen tillhandahöll information om att endast interna sökande kunde rekryteras före den 1 maj 2004 bör vederläggas. Många godkända sökande från länder utanför institutionen rekryterades också. Under perioden 1 januari 2004–30 april 2004 rekryterade kommissionen 863 A/LA, 354 B och 306 C. Om dessa siffror justeras genom att rekryteringen av tillfälligt anställda inom ramen för forskningsbudgeten stryks uppgår den ”faktiska” rekryteringen till 222 A/LA, 103 B och 125 C. Antalet interna sökande var endast 38 A, 44 B och 15 C. Med andra ord uppgår antalet externa rekryteringar under denna period till 178 A, 52 B och 107 C. Det kan förvisso noteras att andelen interna sökande i förhållande till externa sökande är ganska hög, främst i kategori B. Detta återspeglar dock ett välkänt fenomen. Det är uppenbart att bland de godkända sökandena i ett visst uttagningsprov rekryteras de som redan är anställda vid institutionen i genomsnitt snabbare än externa sökande. Detta faktum hänger samman med tjänstens intresse, eftersom interna sökande blir operativa snabbare och därför är mer eftertraktade av generaldirektoraten. Detta är inte något nytt fenomen och det är verkligen inte kopplat till ändringen av tjänsteföreskrifterna.

Påstådd ojämlik behandling

Från och med den 1 maj 2004 hade kommissionen inget annat val än att tillämpa de nya gällande tjänsteföreskrifterna, inbegripet de som avser lönegrad. Att tillämpa andra regler skulle ha varit helt olagligt. Även om det är riktigt att godkända sökande från samma uttagningsprov rekryterades på olika villkor beroende på om tillsättningen ägde rum före eller efter den 1 maj 2004, är det icke desto mindre så att det som klagandena anser vara ojämlik behandling i själva verket endast är resultatet av två skilda rättsliga och objektiva sammanhang. Dessutom är skillnaden i villkor inte begränsad till rekryteringsklassen, utan avser många aspekter som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

En sökande som lyckas i ett allmänt uttagningsprov och förs upp på en reservlista har inte rätt att rekryteras. Institutionen är inte skyldig att rekrytera dessa sökande. I sin tur är dessa också fria att vägra något anställningserbjudande från institutionen. I reservlistan fastställs endast behörighet för rekrytering.

I artikel 5 i bilaga III (”Uttagningsprov”) till både de gamla och de nya tjänsteföreskrifterna föreskrivs dessutom att ”[o]m uttagningskommittén har avslutat sitt arbete ska den upprätta den förteckning över godkända sökande som föreskrivs i artikel 30 i tjänsteföreskrifterna. Förteckningen ska om möjligt innehålla minst dubbelt så många namn som det antal tjänster som ska tillsättas” (understrykning i original). Denna bestämmelse visar således att i) det är mycket möjligt att det inte finns tillräckligt många tjänster för att rekrytera alla sökande på en viss reservlista innan den förteckningen löper ut, och ii) hänsyn tas också till möjligheten att vissa sökande på reservlistan senare kanske inte längre vill komma in på institutionen.

Av detta följer enligt kommissionen att i) framgången med ett allmänt uttagningsprov och upptagandet på en reservlista varken medför någon rätt till rekrytering eller någon skyldighet för institutionen att rekrytera, och ii) sökande som inte har rekryterats när den reservlista på vilken deras namn förs in löper ut kommer inte längre att kunna rekryteras på grundval av det allmänna uttagningsprovet i fråga. I praktiken kan det hända att vissa sökande på en reservlista som löper ut inte har rekryterats, medan andra har rekryterats. I förevarande fall kan de förstnämnda inte med framgång göra gällande att de har diskriminerats eller att principen om skydd för berättigade förväntningar har åsidosatts.

Påstådd diskriminering på grund av ålder

Enligt klagandena diskrimineras äldre sökande eftersom de skulle rekryteras i en högre lönegrad i sin tjänsteklass enligt de gamla tjänsteföreskrifterna och de därför drabbas hårdare enligt de nya tjänsteföreskrifterna.

Kommissionen har gjort gällande att den, såsom angetts ovan, under alla omständigheter inte kan göra undantag från bestämmelserna i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna. Dessutom grundar sig påståendet på den felaktiga hypotesen att rekryteringen till en högre lönegrad enligt det gamla systemet var avsedd för äldre godkända sökande. Enligt det gamla systemet beaktades i själva verket inte ålder när beslutet om placering i en högre lönegrad fattades. När det gäller yrkeserfarenhetens längd, som endast har ett mycket indirekt samband med ålder, var den endast ett av flera kumulativa kriterier som beaktades vid placeringen i en högre lönegrad. De övriga kriterierna var den akademiska utbildningens art och relevans, yrkeserfarenhetens relevans och bristen på yrkesbakgrund på arbetsmarknaden.

Påstådd diskriminering av potentiella kandidater

Kommissionen finner det svårt att förstå påståendet i fråga. Den anser att det är oklart hur förmodade fördomar mot potentiella kandidater som är mindre kvalificerade än klagandena skulle kunna påverka klagandena negativt.

Påstådd underlåtenhet att svara på klagandenas korrespondens

Såvitt GD ADMIN:s avdelningar känner till har förfrågningar till GD ADMIN besvarats individuellt i den form de mottagits (per brev, e-post, telefon).

Ytterligare påstående Påstådd
nackdel på grund av behovet av att rekrytera från de nya medlemsstaterna

Enligt kommissionen har anslutningen av de tio nya medlemsstaterna (EUR-10) inte påverkat rekryteringen av medborgare från de 15 gamla medlemsstaterna (EUR-15). Medborgare i EU-10 rekryteras från en extra budget som är öronmärkt för detta ändamål, medan medborgare i EU-15 rekryteras på grundval av lediga tjänster till följd av personalomsättning.

Gemensamma fordringar
Rekrytering i lönegrader som motsvarar de lönegrader som anges i meddelandena om uttagningsprov

Kommissionen har gjort gällande att det på grundval av de nya tjänsteföreskrifterna är rättsligt omöjligt för institutionerna att rekrytera godkända sökande i någon annan lönegrad än de som anges i artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Enligt bestämmelserna i bilaga XIII bestäms rekryteringsnivån (lönegraden) av dagen för utnämningen.

Information till sökande i pågående uttagningsprov

Enligt kommissionen innehåller varje meddelande om uttagningsprov som offentliggjorts sedan den 25 juli 2002 ett meddelande till de sökande, i vilket de informeras om de möjliga följderna för godkända sökande av förslaget till ändring av tjänsteföreskrifterna. Detta förfarande förefaller vara det lämpligaste sättet att informera de sökande. För alla allmänna uttagningsprov som offentliggjordes före den 25 juli 2002, dvs. för alla meddelanden som inte innehöll information om förslaget till ändring av tjänsteföreskrifterna, fick godkända sökande en individuell skrivelse från kommissionen i frågan.

De klagandes synpunkter

Alla klagande inkom inte med synpunkter på kommissionens yttrande och vissa klagande inkom endast med korta synpunkter. Ett antal klagande lämnade dock in ett dokument med gemensamma synpunkter. Eftersom de gemensamma iakttagelserna var de mest detaljerade och även omfattade innehållet i de kortare kommentarerna från vissa klagande kommer ombudsmannen att grunda alla beslut som omfattas av den gemensamma undersökningen på följande sammanfattning av de gemensamma iakttagelserna:

Allmänna anmärkningar

Kommissionen agerar som om dess mandat endast är att tillämpa de befintliga tjänsteföreskrifterna och som om den är en annan institution än den som ändrade tjänsteföreskrifterna. De klagande anser dock att kommissionen har en moralisk skyldighet att inte föreslå diskriminerande lagstiftning. Det är kommissionens ansvar att se till att dess förslag till ny lagstiftning till rådet inte leder till diskriminerande behandling av sökande på reservlistor för rekrytering. Genom att i sitt yttrande ange att rådet har utarbetat övergångsbestämmelserna, när kommissionen i själva verket har föreslagit rådet exakt samma bestämmelser, försöker kommissionen dölja att den har gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden.

Klagandena hävdar att de nu klagar via de kanaler som står till deras förfogande, vilket i slutändan kommer att innebära att kommissionen ställs inför gemenskapsdomstolarna, vilket ger upphov till en enorm mängd arbete för kommissionen. De klagande ifrågasätter därför om det inte skulle vara värt att finna en lösning på frågan i detta tidigare skede av förfarandena.

De klagande påpekar vidare att de klagar som deltagare i rekryteringsprov, inte som kommissionspersonal, och att de främst klagar över ojämlik behandling och diskriminering.

Särskilda iakttagelser om kommissionens yttrande
Påstått orimligt dröjsmål med att genomföra uttagningsproven

Enligt klagandena är förseningen ett faktum: Perioden från september 2002 (tidsfristen för ansökan) till april 2004 (offentliggörandet av reservlistorna) uppgår till 20 månader, inte 13 månader, och den skada som denna försening orsakat deltagarna i de berörda uttagningsproven kan inte motiveras.

Kommissionen utlyser hundratals ansökningsomgångar, anbudsförfaranden och tävlingar varje år, t.ex. sjätte ramprogrammet, Leonardo och Sokrates. Ingen annan avdelning inom kommissionen får motivera förseningar på grundval av kommissionens beslutsprocess eller höga deltagandenivåer. Alla kommissionens avdelningar måste göra tillförlitliga prognoser och genomföra en effektiv planering.

Uttagningsprov av detta slag har anordnats under många år, vilket borde ha gjort det möjligt för kommissionen att exakt förutsäga antalet deltagare i urvalsproven. Antalet deltagare i de följande etapperna av uttagningsproven angavs i meddelandena om uttagningsprov och var därför känt av kommissionen redan från början. Det är därför inte rimligt att hävda att antalet deltagare i de senare etapperna av uttagningsproven bidrog till förseningen. Antalet deltagare i varje etapp av uttagningsproven var därför oberoende av ett "högt deltagande". Antalet deltagare kunde endast ha orsakat förseningar i den första etappen av uttagningsproven, dvs. urvalsdelproven. Dessa tester korrigerades dock elektroniskt och korrigeringen borde därför ha varit snabb oavsett antalet deltagare.

Kommissionens yttrande förklarar inte varför uttagningsproven i fråga tog nästan dubbelt så lång tid att genomföra.

Förseningen devalverade kraftigt kandidaternas potentiella anställningsgrad, förlängde i onödan den osäkerhetsperiod under vilken andra yrkesalternativ lades på is eller gick förlorade och ökade stressen hos kandidater som måste studera under en längre period för att hålla sina kunskaper fräscha. De klagande känner sig därför diskriminerade i förhållande till deltagare i andra uttagningsprov, som följde den förväntade tidsram som angavs i meddelandena om uttagningsprov.

Påstådd brist på insyn

Enligt klagandena innehåller kommissionens yttrande motstridiga påståenden. Å ena sidan har kommissionen gjort gällande att all relevant information fanns tillgänglig på webbplatsen Europa. Å andra sidan anges att de fullständiga konsekvenserna av det nya klassificeringssystemet inte var kända förrän den 22 mars 2004. Klagandena hävdar att det ursprungliga förslaget var känt under diskussionerna i rådet och parlamentet mycket tidigare än så. Ungerns ståndpunkt mot artiklarna 2 och 11 i bilaga XIII är daterad den 8 januari 2004. Kommissionen kunde därför redan vid denna tidpunkt, eller till och med tidigare, ha informerat kandidaterna om de möjliga konsekvenserna av de förslag som diskuterades, särskilt eftersom kommissionen, som hade lagstiftningsinitiativet, kände till de möjliga konsekvenserna i ett tidigt skede. Det första förslaget från kommissionen till rådet och parlamentet lades fram före de skriftliga proven, dvs. åtta månader innan någon konkret information gavs till kandidaterna. Även om resultaten av förslagen inte var definitiva borde kommissionen ha varnat kandidaterna för de möjliga konsekvenserna, med tanke på de allvarliga konsekvenserna. Om devalveringen av rekryteringsgrader hade klargjorts skulle många sökande ha valt att dra sig ur de aktuella rekryteringsförfarandena för att ägna sina ansträngningar åt andra yrkesmässiga alternativ.

Enbart den omständigheten att det i meddelandena om uttagningsprov angavs att godkända sökande kunde erbjudas en tjänst med stöd av de nya tjänsteföreskrifterna var otillräcklig, eftersom uppgifterna inte var tillräckligt konkreta. Det bör också noteras att vissa av de meddelanden om uttagningsprov som offentliggjordes 2001 och 2002 inte innehöll någon hänvisning alls till den föreslagna nya klassificeringsstrukturen.

Påstådd brist på medvetenhet inom kommissionens egna avdelningar

Klagandena hävdar att det faktum att kommissionens avdelningar var medvetna om att nya tjänsteföreskrifter skulle träda i kraft inte är detsamma som att vara medveten om konsekvenserna av artikel 12 i bilaga XIII.

De webbplatser som kommissionen hänvisar till fortsatte att hänvisa till det gamla klassificeringssystemet långt efter den 1 maj 2004. Till och med den 14 februari 2005 hänvisar kommissionens intranätavsnitt "Vad kommer jag att betygsätta?" till det gamla systemet. Klagandena hävdar att de kan lägga fram bevis för många fall där sökande under sina intervjuer frågade om sin potentiella lönegrad vid rekryteringen och att de informerades om det gamla betygssystemet. Flera sökande fick anbud som tydde på att de skulle börja i den lägsta lönegraden med en senare omklassificering via betygskommittén. När de rekryterades efter den 1 maj 2004 fick de veta att detta inte längre var sant. En sökande fick en inbjudan till läkarundersökning den 29 april 2004, i vilken betygskommittén nämndes, även om det var uppenbart att sökanden inte skulle rekryteras före den 1 maj 2004. Detta utgör ett avgörande bevis på bristande medvetenhet även inom kommissionens GD ADMIN.

Påstådd felaktig information till godkända sökande

Klagandena hävdar att kommissionen endast tillhandahåller information om hur många anställda som rekryterades före maj 2004, men att den inte klargör hur många av de rekryterade personerna som hade klarat de ifrågasatta uttagningsproven. Enligt klagandena arbetade en stor andel av de godkända sökande från de påtalade uttagningsproven redan inom EU-institutionerna. Några av dem hade arbetat inom institutionerna i flera år, men inte tillräckligt länge för att de skulle kunna delta i interna uttagningsprov. I motiveringen till förordningen anges följande: "Slutligen föreskrivs övergångsavtal för att möjliggöra en gradvis tillämpning av de nya åtgärderna och reglerna och för att garantera fastställda rättigheter". Många av de personer som redan arbetar inom kommissionen kunde ha rekryterats med kort varsel, utan att behöva genomgå en läkarundersökning. Kommissionen följde dock inte rådets och parlamentets rekommendationer. Som en följd av detta diskriminerades personer som redan arbetade vid EU:s institutioner eftersom de förlorade upp till fem löneklasser i sin lönegrad. De klagande vill att ombudsmannen analyserar rekryteringen av vissa personer som redan arbetar vid institutionerna, som ägde rum före den 1 maj 2004 om "brådskande förfaranden", för att se om privilegierad information lämnades till de rekryterande enheterna eller till specifika kandidater. Enligt klagandena finns det e-postmeddelanden och mötesprotokoll som visar att det var möjligt att rekrytera vissa kategorier av sökande före den 1 maj 2004, men inte andra. GD ADMIN meddelade personalenheterna den 23 mars 2004 att godkända sökande som redan var tillfälligt anställda kunde rekryteras före den 1 maj 2004, men att inga andra personalkategorier, såsom extraanställda, kunde rekryteras.

Påstådd ojämlik behandling

Klagandena förstår till fullo att godkända sökande inte automatiskt får rätt att rekryteras. De bör dock kunna förvänta sig att rekryteras på samma nivå som andra godkända sökande från samma uttagningsprov.

I ett yttrande (1/2004, EUT L 124, 27.4.2004) betonade revisionsrätten att ny personal eventuellt diskrimineras enligt övergångsbestämmelserna för lönegradsplacering: "När det gäller kommissionens ändrade förslag, såsom det har översänts, noterar revisionsrätten att övergången till de ändrade tjänsteföreskrifterna kommer att ge upphov till diskriminerande avvikelser när det gäller rekrytering och lönegradsplacering av ny personal. De klagande hävdar att kommissionens huvuduppgift är att agera som initiativtagare till lagstiftning, och de är besvikna över att kommissionen medvetet har lagt fram ett förslag till rådet och parlamentet i syfte att effektivt nedgradera alla pågående uttagningsprov, vilket uttryckligen strider mot artikel 31 i de nya tjänsteföreskrifterna. De klagande diskrimineras därför i förhållande till deltagare i andra uttagningsprov, i vilka kommissionen har respekterat de anställningsgrader som anges i meddelandena om uttagningsprov.

Det faktum att kommissionen rekryterade ett antal personer den 30 april 2004, då den normalt endast rekryterar personer på dag 1 eller 16 i månaden, visar de diskriminerande effekterna av reformen av tjänsteföreskrifterna.

Påstådd diskriminering på grund av ålder

Enligt klagandena finns det inget som tyder på att kommissionen varnade rådet eller parlamentet för de potentiellt diskriminerande effekterna av artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna, särskilt mot bakgrund av att de berörda uttagningsproven var bland de första som anordnades sedan åldersgränserna avskaffades. Det var kommissionens skyldighet som initiativtagare till lagstiftning att varna för dessa potentiellt negativa effekter. Underlåtenhet att utöva denna skyldighet gjorde avskaffandet av åldersgränserna till en symbolisk gest utan effekt, vilket gjorde ombudsmannens institution, som drev på avskaffandet, till ett hån. Artikel 12 i bilaga XIII innebär att kommissionen är villig att anställa personer i alla åldrar, men att dessa personer endast kommer att behandlas som om de vore 28 år gamla. Yrkeserfarenhetens längd, relevans, nivå och kvalitet får under inga omständigheter skiljas från ålder.

Påstådd diskriminering av potentiella kandidater

Enligt vissa klagande förolämpas deras känsla av rättvisa genom att de deltar i uttagningsprov som leder till rekrytering till tjänster som lämpar sig för personer med lägre kvalifikationer. Många yngre sökande som avvisades i urvalsprocessen kunde ha utnämnts till de tjänster som slutligen erbjöds. Tusentals tysta EU-medborgare borde känna sig diskriminerade om de var medvetna om den möjlighet som de missade. De klagande vill klaga på deras vägnar.

Påstådd underlåtenhet att svara på klagandenas korrespondens

Klagandena hävdar att de kan förse ombudsmannen med skriftliga bevis på många fall där kandidater ställde frågor till kommissionen och antingen inte hade något svar alls, eller otillräckliga och sena svar.

Ansökningsomgångar
Rekrytering i lönegrader som motsvarar de lönegrader som anges i meddelandena om uttagningsprov

Klagandena förstår kommissionens ursäkt att den endast tillämpar lagen. Det är dock tolkningen av lagen som klagandena ifrågasätter. Klagandena förstår inte hur kommissionen kan åberopa skyldigheten i artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, samtidigt som den bortser från skyldigheten att tillämpa artikel 31 i samma förordningar. Artikel 31 ogiltigförklaras inte av bilaga XIII och är således fortfarande tillämplig på de berörda kandidaterna. Artikel 31 ingår i förordningens huvuddel och har därför ett högre rättsligt värde än en bestämmelse i en bilaga. I artikel 12 i bilaga XIII anges ett administrativt förfarande för vissa uttagningsprov, dvs. att deltagare i vissa uttagningsprov ska rekryteras på ett visst sätt. Artikel 31 är dock en grundläggande princip. I tjänsteföreskrifterna kallas de nya lönegraderna för namnbyte. De nya tjänsteföreskrifterna innebär således endast en namnändring, inte nya lönegrader. För att följa artikel 31 anser klagandena att det är rättsligt omöjligt att rekrytera de berörda godkända sökandena på annat sätt än under det nya namnet på lönegraden i den tjänstegrupp som anges i det relevanta meddelandet om uttagningsprov.

Kommissionen är skyldig att undvika rättsliga motsägelser som den som följer av artiklarna 31 och 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Kommissionen borde antingen ha sett till att a) det i artikel 12 i bilaga XIII föreskrevs en direkt översättning av lönegraderna från det gamla till det nya systemet, b) över huvud taget inte föreslagit artikel 12 i bilaga XIII, c) tillämpat artikel 31, alternativt att den ursprungliga tidsplanen för uttagningsproven i fråga respekterades. I vilket fall som helst, och i enlighet med vad som anges i tjänsteföreskrifterna, bör den mest fördelaktiga regeln tillämpas.

Vissa klagande föreslår att ombudsmannen ska föreslå kommissionen att ändra tjänsteföreskrifterna.

Information till sökande i pågående uttagningsprov

Klagandena anser inte att meddelandet i meddelandena om uttagningsprov är tillräckligt. Meddelandet i fråga riktar endast de sökandes uppmärksamhet på ett förslag till ändring av tjänsteföreskrifterna, som är ett dokument på 300 sidor. Meddelandet ger inte de sökande tillräcklig information om de möjliga konsekvenserna av ändringen.

Beslutet

1 Bakgrund

1.1 Ombudsmannen erinrar om att personalfrågor inom gemenskapen, som de aktuella klagomålen avser, regleras av tjänsteföreskrifterna. Tjänsteföreskrifterna ändrades den 1 maj 2004 genom rådets förordning (EG) nr 723/04 (4), vilket påverkar både befintlig och nyrekryterad personal. När det gäller personal som rekryterats efter den 1 maj 2004 blev de ursprungliga anställningsvillkoren - till exempel löner och pensioner - betydligt mindre gynnsamma, medan rättigheterna för befintlig personal bibehölls, åtminstone i viss utsträckning. Ojämlikhet i behandlingen av befintlig och ny personal är således en oskiljaktig del av de nya tjänsteföreskrifternas systematik. Denna ojämlikhet är den viktigaste frågan som ligger till grund för klagomålen till ombudsmannen. Den huvudsakliga fråga som uppkommer i denna situation är huruvida den ojämlika behandling som följer av de nya tjänsteföreskrifternas systematik är objektivt motiverad med hänsyn till ett berättigat mål.

1.2 Ombudsmannen erinrar i detta avseende om att endast domstolen har rätt att ogiltigförklara rättsakter som rådets förordning (EG) nr 723/04, genom vilken tjänsteföreskrifterna ändrades (5). Ombudsmannen har dessutom fått kännedom om pågående rättsliga förfaranden vid gemenskapsdomstolarna i vilka sökandena har framfört invändningar om rättsstridighet avseende bland annat artikel 12 i bilaga XIII till de ändrade tjänsteföreskrifterna till stöd för sina yrkanden avseende deras anställningsvillkor (6).

1.3 Med tanke på att ärendet är anhängigt vid gemenskapsdomstolarna anser ombudsmannen att det varken skulle vara meningsfullt eller lämpligt för honom att undersöka huruvida den ojämlika behandling som ändringarna av tjänsteföreskrifterna medför är rättsstridig. De övriga punkter som tas upp i klagomålen kommer dock att behandlas nedan.

2 Påstått orimligt dröjsmål med att genomföra uttagningsproven

2.1 Klagomålet gäller kommissionens påstådda dröjsmål med att genomföra ett allmänt uttagningsprov och vissa konsekvenser av detta. Eftersom ombudsmannen mottog flera liknande klagomål om ett antal uttagningsprov beslutade han att genomföra en gemensam undersökning av ärendet.

2.2 Enligt klagandena inleddes uttagningsproven i fråga 2002, och i meddelandena om uttagningsprov angavs att de skulle slutföras inom ungefär ett år och att reservlistorna skulle löpa ut i slutet av 2003. De flesta tävlingar tog dock mycket längre tid att genomföra. Det kan ifrågasättas om kommissionen inte fördröjde processen i syfte att rekrytera personer huvudsakligen enligt de nya tjänsteföreskrifterna. Klagandena hävdar att kommissionens hantering av uttagningsproven innebar orimligt dröjsmål med att genomföra dem.

2.3 Kommissionen hävdar att informationen i meddelandena om uttagningsprov om att förfarandena skulle ta ungefär tolv månader endast var vägledande. Eftersom längden på ett allmänt uttagningsprov till stor del beror på antalet sökande, är det inte möjligt att lämna mer exakta uppgifter vid tidpunkten för offentliggörandet av meddelandet om uttagningsprov. Tolvmånadersperioden motsvarar den genomsnittliga längden på ett uttagningsprov. Nästan 19 000 sökande sökte till uttagningsproven COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02, som offentliggjordes den 25 juli 2002. Sista ansökningsdag var den 27 september 2002. Urvalsproven hölls den 21 mars 2003. Efter att ha granskat resultaten av dessa prov genomförde de utvalda sökandena sina skriftliga prov den 11 juli 2003 för uttagningsproven COM/A/1/02 och COM/A/2/02 och den 12 september 2003 för uttagningsproven COM/A/3/02. De muntliga proven ägde rum mellan november 2003 och februari 2004 för uttagningsproven COM/A/1/02 och COM/A/2/02 och mellan januari och början av april 2004 för uttagningsproven COM/A/3/02. Med tanke på det relativt stora antalet ansökningar förefaller perioden mellan urvalsdelproven och avslutandet av de muntliga delproven - mellan 11 och 13 månader - helt rimlig. Kommissionen hade ingen avsikt att avsiktligt fördröja förfarandet för uttagningsproven i fråga, vilket inte är möjligt med tanke på de behov som avdelningarna har uttryckt.

2.4 I sina synpunkter hävdar de klagande att perioden från september 2002 (tidsfristen för ansökan) till april 2004 (offentliggörandet av reservlistorna) uppgår till 20 månader, inte 13. Kommissionen får inte motivera förseningar på grundval av ett högt deltagande. Kommissionen borde ha kunnat förutse antalet deltagare i urvalsdelproven på ett korrekt sätt. Antalet deltagare i de följande etapperna av uttagningsproven angavs i meddelandena om uttagningsprov, var därför känt av kommissionen redan från början och var oberoende av en ”hög deltagandenivå”. Antalet deltagare kunde endast ha orsakat förseningar i den första etappen av uttagningsproven, dvs. urvalsdelproven. Dessa tester korrigerades dock elektroniskt och korrigeringen borde därför ha varit snabb, oavsett antalet deltagare.

2.5 Ombudsmannen instämmer i klagandenas analys att antalet sökande som skulle delta i etapperna efter urvalsproven var känt från början och därför var oberoende av en hög grad av deltagande. Ombudsmannen noterar dock att de längsta tidsfristerna mellan de olika etapperna i de berörda uttagningsproven var de mellan tidsfristen för att lämna in ansökningar och urvalsdelproven (cirka sex månader) och mellan urvalsdelproven och de skriftliga delproven (cirka fyra respektive sex månader), vilka är etapper som kan påverkas av antalet deltagare.

2.6 Ombudsmannen noterar också klagandenas argument att kommissionen inte får motivera förseningar på grundval av ett högt deltagande. I detta avseende anser ombudsmannen att institutionerna, när de ställs inför en ökad arbetsbörda, verkligen måste göra sitt yttersta för att hantera situationen. Ombudsmannen erinrar om att principerna om god förvaltning kräver att institutionerna agerar inom en rimlig tidsfrist och utan dröjsmål (7).

2.7 Ombudsmannen noterar vidare att de sökande i meddelandena om uttagningsprov för COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02 under rubriken "ungefärlig tidsplan" i avsnitt D.3 informerades om att "uttagningsproven tar ungefär 12 månader, beroende på antalet sökande"(8).

2.8 Genomförandet av de aktuella uttagningsproven tog i själva verket betydligt längre tid än tolv månader. Ombudsmannen har emellertid inte funnit något som tyder på att kommissionen avsiktligt har försenat uttagningsproven i fråga eller att den har underlåtit att vidta lämpliga åtgärder för att hantera en ökad arbetsbörda. Ombudsmannen anser dessutom att ordalydelsen i avsnitt D.3, som hänvisar till en ungefärlig tidsplan, inte ger upphov till några berättigade förväntningar hos de sökande om att uttagningsproven ska slutföras inom tolv månader.

Ombudsmannen anser dock att när kommissionen insåg att uttagningsförfarandena skulle ta längre tid än de "ungefär 12 månader" som angavs i meddelandena om uttagningsprov som en uppskattning av processens sannolika längd, skulle det ha varit god förvaltning att förse de sökande med uppdaterad information om tidsplanen. Eftersom klagandena inte har framfört några påståenden i detta avseende kommer ombudsmannen dock inte att gå vidare med ärendet.

2.9 Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden från kommissionens sida när det gäller denna aspekt av klagomålet.

3 Påstådd brist på insyn

3.1 Enligt klagandena innehöll de ursprungliga meddelandena om uttagningsprov ett meddelande om att godkända sökande kan komma att omfattas av nya tjänsteföreskrifter. I meddelandet angavs dock inte på något sätt den stora skillnaden i lönegradsplacering och karriärmöjligheter mellan personer som rekryterats före och efter ikraftträdandet av de nya tjänsteföreskrifterna och bilaga XIII till dessa. Detta är inte förenligt med principen om rimliga förväntningar. Meddelandet var dessutom felaktigt, eftersom de nya tjänsteföreskrifterna inte var tillämpliga på de berörda uttagningsproven, vilka i stället reglerades av en undantagsklausul i en bilaga. Meddelandet borde ha förklarat att de godkända sökandena inte skulle rekryteras på grundval av de nya tjänsteföreskrifterna, utan på grundval av en särskild klausul i en bilaga. Inte vid något senare tillfälle underrättades de sökande om de stora effekterna av de övergångsbestämmelser som anges i artikel 12 i bilaga XIII för dem som rekryterats efter den 1 maj 2004. Den enda information som lämnades var en skrivelse till godkända sökande med uppgift om deras nya rekryteringsgrad enligt övergångsbestämmelserna. Dessa skrivelser innehöll inga uppgifter om den faktiska skillnaden mellan de nya lönegraderna och de som angavs i meddelandena om uttagningsprov. Klagandena hävdar att kommissionens hantering av de berörda uttagningsproven innebar bristande öppenhet genom att de sökande inte informerades om effekterna av övergångsbestämmelserna i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna.

3.2 Med tanke på hur reformen av tjänsteföreskrifterna fortskrider anser kommissionen att den inte kan göra mer vid tidpunkten för offentliggörandet av meddelandena om uttagningsprov än att lämna de uppgifter som anges i meddelandet. Kommissionen har påpekat att rådet antog ändringarna av tjänsteföreskrifterna den 22 mars 2004 och att artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är en av de artiklar som diskuterades i rådet fram till dess att förfarandet avslutades. Rekryteringsavdelningarna hade inget annat val än att invänta det slutliga antagandet av de nya tjänsteföreskrifterna, som skulle vara rättsligt bindande. Under denna period var det därför omöjligt att på förhand bedöma övergångsbestämmelsernas inverkan och att ge de godkända sökandena exakt information. Alla godkända sökande från uttagningsprov där reservlistorna var giltiga till och med den 31 december 2003 och där kommissionen förlängde tidsfristen - inklusive KOM/A/9/01 - skickades ett personligt brev med en varning om att den föreslagna ändringen av tjänsteföreskrifterna skulle leda till ett nytt karriärsystem som skulle ändra villkoren för och nivån på rekryteringen inom institutionerna. I skrivelsen informerades också kandidaterna om den webbplats där kommissionens förslag kunde konsulteras, och det angavs att artikel 11 i bilaga XIII innehöll en tabell som visade överensstämmelsen mellan den gamla karriärstrukturen och rekryteringslönegraderna efter ikraftträdandet av ändringen av tjänsteföreskrifterna.

3.3 I sina synpunkter hävdar de klagande att det ursprungliga förslaget var känt under diskussionerna i rådet och parlamentet mycket tidigare än den 22 mars 2004, särskilt eftersom kommissionen är det organ som har lagstiftningsinitiativet. Även om resultaten av förslagen inte var definitiva kunde kommissionen ha informerat kandidaterna om förslagens möjliga konsekvenser. Enbart den omständigheten att det i meddelandena om uttagningsprov angavs att godkända sökande kunde erbjudas en tjänst med stöd av de nya tjänsteföreskrifterna var otillräcklig, eftersom uppgifterna inte var tillräckligt konkreta. Det bör också noteras att vissa av de meddelanden om uttagningsprov som offentliggjordes 2001 och 2002 inte innehöll någon hänvisning alls till den föreslagna nya klassificeringsstrukturen.

3.4 Ombudsmannen noterar först och främst att uttagningsprov KOM/A/9/01 offentliggjordes den 28 augusti 2001, långt före kommissionens förslag till förordning om ändring av tjänsteföreskrifterna (9), som är daterat den 24 april 2002. Ombudsmannen anser därför att det är rimligt att meddelandet om uttagningsprov i KOM/A/9/01 inte innehöll något meddelande med information till de sökande om eventuella nya tjänsteföreskrifter.

3.5 Ombudsmannen erinrar om att uttagningsproven COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02 offentliggjordes den 25 juli 2002, dvs. efter kommissionens förslag till förordning om ändring av tjänsteföreskrifterna. När det gäller klagandenas argument att meddelandet i dessa meddelanden om uttagningsprov inte innehöll tillräckligt tydlig information om den kommande ändringen av lönegraden noterar ombudsmannen att det vid den tidpunkten i kommissionens förslag endast föreskrevs i artikel 11 i bilaga XIII att ”korrespondensen mellan den offentliggjorda lönegraden och lönegraden för rekrytering ska fastställas i samförstånd mellan institutionerna, efter samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna”. När det gäller klagandenas argument att meddelandet saknade information om förändringen av karriärmöjligheterna anser ombudsmannen inte heller att klagandena har förklarat vilken typ av information om karriärmöjligheter som de anser borde ha lämnats. Ombudsmannen anser att sådana utsikter beror på ett antal aspekter och inte enbart på rekryteringsgraden. Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att kommissionens förklaring att det vid tidpunkten för offentliggörandet av meddelandena om uttagningsprov i fråga inte var möjligt att lämna mer information än vad som faktiskt angavs i meddelandet är rimlig.

3.6 När det gäller klagandenas argument att meddelandet var felaktigt eftersom de nya tjänsteföreskrifterna i själva verket inte var tillämpliga på de berörda uttagningsproven, som i stället reglerades av en undantagsklausul i en bilaga, anser ombudsmannen att bilagorna utgör en del av tjänsteföreskrifterna.

3.7 Det återstår således att behandla klagandenas argument att kandidaterna inte ens vid en senare tidpunkt informerades om de stora effekterna av de övergångsåtgärder som beskrivs i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna och att kommissionen, även om resultatet av förslagen inte var definitivt, kunde ha meddelat kandidaterna deras eventuella konsekvenser.

3.8 Ombudsmannen noterar att klagandena inte tycks ifrågasätta att de har skickat den skrivelse som kommissionen hänvisar till och informerat dem om den föreslagna ändringen av tjänsteföreskrifterna. Klagandena tycks inte heller hävda att denna skrivelse skickades för sent. De klagandes främsta oro verkar därför vara att de sökande inte informerades om de nya tjänsteföreskrifternas effekter och konsekvenser.

3.9 Ombudsmannen håller med de klagande om att de nya tjänsteföreskrifterna verkligen har haft stor inverkan på karriärmöjligheterna och anställningsvillkoren. Ombudsmannen anser därför att det ankom på kommissionen att varna dem som sannolikt skulle påverkas av ändringarna av detta faktum och att tillhandahålla tydligast möjliga information i frågan. Ombudsmannen noterar att kommissionens skrivelse tycks ha förklarat för kandidaterna att den föreslagna ändringen av tjänsteföreskrifterna skulle leda till ett nytt karriärsystem som skulle ändra villkoren för och nivån på rekryteringen. Skrivelsen hänvisade uttryckligen till (den dåvarande) artikel 11 i bilaga XIII till de föreslagna tjänsteföreskrifterna och angav den webbplats där denna artikel kunde konsulteras. I skrivelsen förklarades att artikel 11 i bilaga XIII innehöll "jämförelsetabellen mellan karriärer inom ramen för nuvarande uttagningsprov och rekryteringsgrader efter ikraftträdandet av de ändrade tjänsteföreskrifterna"(10).

3.10 Ombudsmannen noterar att de sökande, genom att konsultera bilaga XIII, inte bara skulle få information om de föreslagna lönegrader enligt vilka de skulle rekryteras efter ikraftträdandet av de nya tjänsteföreskrifterna, utan de skulle också hitta information om de föreslagna nya lönegraderna för personer som redan arbetar som tjänstemän vid institutionerna, samt tabeller som visar den föreslagna grundmånadslönen för de föreslagna nya lönegraderna.

3.11 Ombudsmannen erinrar vidare om att den slutliga versionen av bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna skiljer sig från kommissionens ändrade förslag av den 18 november 2003, liksom kommissionens ändrade förslag av den 18 november 2003 skiljer sig från kommissionens ursprungliga förslag av den 24 april 2002. Ombudsmannen anser vidare att det som klagandena kallar "konsekvenserna" av förslagen till nya tjänsteföreskrifter inte kan betraktas som enbart en ändring av grundlönen.

3.12 Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att de sökande verkar ha fått tillräcklig information för att kunna konsultera relevanta informationskällor i syfte att göra en utvärdering av de möjliga konsekvenserna för dem själva av de förslag till nya tjänsteföreskrifter som diskuterades under lagstiftningsförfarandet. Ombudsmannen anser vidare att kommissionens beslut att inte lämna mer detaljerad information om de sannolika konsekvenserna för ny personal är rimligt, med tanke på att den slutliga versionen av de nya bestämmelserna inte kunde vara känd förrän lagstiftningsförfarandet hade slutförts. Ombudsmannen finner därför att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande när det gäller denna aspekt av klagomålet.

4 Påstådd bristande medvetenhet inom kommissionens egna avdelningar

4.1 De klagande hävdar att kommissionens hantering av de berörda uttagningsproven innebar bristande medvetenhet inom kommissionens egna avdelningar om övergångsåtgärdernas effekter.

4.2 Kommissionen anser att den har gett sin personal fullständig information. Reformprocessen för tjänsteföreskrifterna var föremål för en pågående informationsinsats riktad till all personal vid institutionen. Information tillhandahölls på intranätet och Internet och många publikationer distribuerades till personalen under hela den aktuella perioden. Särskild vikt lades vid nätverket av personalchefer för generaldirektoraten och avdelningarna.

4.3 Klagandena hävdar att det faktum att kommissionen var medveten om att nya tjänsteföreskrifter skulle träda i kraft inte är detsamma som att vara medveten om konsekvenserna av artikel 12 i bilaga XIII. De webbplatser som kommissionen hänvisar till fortsatte att hänvisa till det gamla klassificeringssystemet långt efter den 1 maj 2004. Klagandena hävdar att de kan lägga fram bevis för många fall där de sökande fått vilseledande information om de tillämpliga reglerna. Sådana fall utgör avgörande bevis för bristande medvetenhet även inom kommissionen.

4.4 Ombudsmannen håller med de klagande om att medvetenheten om att de nya tjänsteföreskrifterna skulle träda i kraft inte är detsamma som att vara medveten om de detaljerade konsekvenserna av de nya tjänsteföreskrifterna. Ombudsmannen anser emellertid att de bevis som kommissionen lagt fram visar att den gjorde en verklig och proportionerlig ansträngning för att uppmärksamma personalen på betydelsen av ändringarna av tjänsteföreskrifterna och informera dem om innehållet i dessa ändringar, eftersom den slutliga versionen av de nya bestämmelserna inte kunde bli känd förrän lagstiftningsförfarandet hade avslutats. Ombudsmannen är på grundval av sina egna tjänstemäns erfarenheter medveten om att inte all information på kommissionens intranät (varav delar är tillgängliga för all EU-personal) uppdaterades omedelbart den 1 maj 2004. Denna omständighet påverkar emellertid inte hans övergripande slutsats att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande i denna del av klagomålet.

5 Påstådd felaktig information till godkända sökande

5.1 Enligt de klagande fick vissa interna sökande sina ansökningar godkända före den 1 maj 2004. Andra fick den avvikande informationen att det inte skulle finnas några utnämningar från förteckningarna över godkända sökande före den 1 maj 2004. att endast vissa typer av interna sökande kunde rekryteras före den 1 maj 2004, eller att endast externa sökande kunde rekryteras före den 1 maj 2004. Klagandena hävdar att kommissionens hantering av uttagningsproven utgjorde felaktig information till godkända sökande om huruvida en utnämning före den 1 maj 2004 skulle vara möjlig.

5.2 Kommissionen hävdar att uppgiften för dem som ansvarar för rekryteringen av tjänstemän och tillfälligt anställda är att så snabbt och effektivt som möjligt tillgodose institutionens personalbehov, i syfte att tillhandahålla kontinuitet i tjänsten i linje med budgetresurserna och inom de gränser som fastställs i tjänsteförteckningen. Kommissionen har lämnat sifferuppgifter som den anser visar att den verkligen inte fördröjde rekryteringen under den aktuella perioden. Kommissionen tillhandahåller också statistik om användningen av de berörda reservlistorna och hävdar att denna statistik visar ett litet överskott i rekryteringen innan de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft, eftersom många av de rekryterade personerna inte är interna sökande. Enligt kommissionen vederlägger detta argumentet att rekryteringsavdelningen tillhandahöll information om att endast interna sökande kunde rekryteras före den 1 maj 2004.

5.3 I sina synpunkter hävdar de klagande att kommissionen endast tillhandahåller information om hur många anställda som rekryterades före maj 2004, men att den inte klargör hur många av de rekryterade personerna som hade klarat de ifrågasatta uttagningsproven.

5.4 Ombudsmannen noterar att kommissionen har tillhandahållit statistik som visar att rekryteringen ägde rum från reservlistorna för vart och ett av de ifrågasatta uttagningsproven både före och efter den 1 maj 2004 (utom från reservlistan i KOM/A/3/02, som offentliggjordes den 18 maj 2004). Trots att kommissionen inte har lagt fram några siffror som visar hur stor andel av de rekryterade sökandena från dessa uttagningsprov som är interna sökande, dvs. personer som redan arbetar inom institutionerna, har ombudsmannen inte fått några uppgifter som tyder på att interna sökande från de ifrågasatta uttagningsproven rekryterades varken före eller först efter den 1 maj 2004.

5.5 Ombudsmannen är medveten om att ovanstående fakta inte utgör avgörande bevis för någon information som kommissionen kan ha lämnat till de sökande om möjligheterna att rekryteras före eller efter den 1 maj 2004. I avsaknad av konkreta bevis för att kommissionen felaktigt informerade godkända sökande anser ombudsmannen dock att det inte förefaller föreligga något administrativt missförhållande från kommissionens sida när det gäller denna aspekt av klagomålet.

5.6 Ombudsmannen noterar att de klagande i sina iakttagelser ber ombudsmannen att analysera rekryteringen av vissa personer som redan arbetar vid institutionerna, som ägde rum före den 1 maj 2004 om "brådskande förfaranden", för att se om privilegierad information lämnades till de rekryterande enheterna eller till specifika kandidater. Enligt de klagande finns det e-postmeddelanden och mötesprotokoll som påstås tyda på att det var möjligt att rekrytera vissa kategorier av sökande före den 1 maj 2004, men inte andra.

5.7 Det står inte klart för ombudsmannen vilken typ av "privilegierad information" de klagande vill göra honom uppmärksam på eller vilka påståenden om administrativa missförhållanden de skulle vilja framföra i detta avseende. De klagande skulle dock kunna överväga att lämna in ett nytt klagomål till ombudsmannen och se till att tydligt förklara vad de anser vara ett administrativt missförhållande och lägga fram bevis till stöd för sitt påstående.

6 Påstådd ojämlik behandling och åldersdiskriminering

6.1 Klagandena hävdar att eftersom alla uttagningsprov som offentliggjordes den 25 juli 2002 (COM/A/1/02, COM/A/2/02 och COM/A/3/02) avslutades vid olika datum, var resultatet att sökande från vissa uttagningsprov hade större möjligheter att rekryteras enligt de gamla tjänsteföreskrifterna och sedan överföras till de nya tjänsteföreskrifterna i betydligt högre lönegrader än sökande som rekryterats enligt de nya tjänsteföreskrifterna. Detta innebar också att vissa sökande som hade klarat ett A8-uttagningsprov rekryterades före den 1 maj 2004 på en högre nivå än godkända sökande i ett A6/A7-uttagningsprov som rekryterades efter den 1 maj 2004. Förseningen i genomförandet av uttagningsproven och - som en följd av detta - tillämpningen av övergångsbestämmelserna ger också upphov till frågor om åldersdiskriminering. De flesta uttagningsproven i fråga var de första som offentliggjordes efter det att åldersgränserna hade avskaffats. De lockade därför till sig ett stort antal högre och mer erfarna sökande, för vilka de ursprungliga lönegraderna, såsom de angavs i meddelandena om uttagningsprov, var lämpliga. De lägre lönegrader som erbjuds efter ikraftträdandet av de nya tjänsteföreskrifterna är inte lämpliga för dessa sökande och leder till irreparabelt skadade karriärmöjligheter. Klagandena hävdar att kommissionens hantering av uttagningsproven innebar att godkända sökande som anställts före och efter den 1 maj 2004 behandlades olika, inbegripet åldersdiskriminering.

6.2 Kommissionen har gjort gällande att den från och med den 1 maj 2004 inte hade något annat val än att tillämpa de nya gällande tjänsteföreskrifterna, inbegripet de som avser lönegrad. Även om det är riktigt att godkända sökande från samma uttagningsprov rekryterades på olika villkor beroende på om tillsättningen ägde rum före eller efter den 1 maj 2004, är det icke desto mindre så att det som klagandena anser vara ojämlik behandling i själva verket endast är resultatet av två skilda rättsliga och objektiva sammanhang. Dessutom är skillnaden i villkor inte begränsad till rekryteringsklassen, utan avser många aspekter som omfattas av tjänsteföreskrifterna. En sökande som lyckas i ett allmänt uttagningsprov och förs upp på en reservlista har inte heller rätt att rekryteras.

Vad gäller påståendet om åldersdiskriminering har kommissionen gjort gällande att det grundar sig på den felaktiga hypotesen att rekryteringen till den högre lönegraden enligt det gamla systemet var avsedd för äldre godkända sökande. Enligt det gamla systemet beaktades i själva verket inte ålder när beslutet om placering i den högre lönegraden fattades. När det gäller yrkeserfarenhetens längd, som endast har ett mycket indirekt samband med ålder, var den endast ett av de fem kumulativa kriterier som beaktades vid placeringen i en högre lönegrad.

6.3 I sina allmänna synpunkter på kommissionens yttrande och i sina synpunkter på detta särskilda påstående hävdar de klagande att kommissionen agerar som om dess mandat endast är att tillämpa de befintliga tjänsteföreskrifterna och som om den är en annan institution än den som ändrade tjänsteföreskrifterna. De klagande anser dock att kommissionen har en moralisk skyldighet att inte föreslå diskriminerande lagstiftning. Det är kommissionens ansvar att se till att dess förslag till ny lagstiftning till rådet inte leder till diskriminerande behandling av sökande på reservlistor för rekrytering. Genom att i sitt yttrande ange att rådet har utarbetat övergångsbestämmelserna, när kommissionen i själva verket har föreslagit rådet exakt samma bestämmelser, försöker kommissionen dölja att den har gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden.

De klagande är besvikna på kommissionen, som medvetet lade fram ett förslag för rådet och parlamentet i syfte att effektivt nedgradera alla pågående uttagningsprov och som uttryckligen stred mot artikel 31 i de nya tjänsteföreskrifterna. Det var kommissionens skyldighet som initiativtagare till lagstiftning att varna rådet och parlamentet om de potentiella negativa effekterna av övergångsåtgärderna. Underlåtenhet att utöva denna skyldighet gjorde avskaffandet av åldersgränserna till en symbolisk gest utan effekt, vilket gjorde ombudsmannens institution, som drev på för avskaffandet, till ett hån. Artikel 12 i bilaga XIII innebär att kommissionen är villig att anställa personer i alla åldrar, men att dessa personer endast kommer att behandlas som om de vore 28 år gamla. Yrkeserfarenhetens längd, relevans, nivå och kvalitet får under inga omständigheter skiljas från ålder.

Klagandena förstår kommissionens ursäkt att den endast tillämpar lagen. Det är dock tolkningen av lagen som de ifrågasätter. Klagandena förstår inte hur kommissionen kan åberopa skyldigheten i artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna samtidigt som den bortser från skyldigheten att tillämpa artikel 31 i samma förordningar. Artikel 31 ogiltigförklaras inte av bilaga XIII och är således fortfarande tillämplig på de berörda kandidaterna. Artikel 31 ingår i förordningens huvuddel och har därför ett högre rättsligt värde än en bestämmelse i en bilaga. I tjänsteföreskrifterna kallas de nya lönegraderna för namnbyte. De nya tjänsteföreskrifterna innebär således endast en namnändring, inte nya lönegrader. För att följa artikel 31 anser klagandena att det är rättsligt omöjligt att rekrytera de berörda godkända sökandena på annat sätt än under det nya namnet på lönegraden i den tjänstegrupp som anges i det relevanta meddelandet om uttagningsprov.

De klagande klagar nu via de kanaler som står till deras förfogande, vilket så småningom kommer att innebära att kommissionen ställs inför gemenskapsdomstolarna. Vissa klagande föreslår att ombudsmannen ska föreslå kommissionen att ändra tjänsteföreskrifterna.

6.5 Ombudsmannen har noggrant granskat de argument som klagandena framfört i sina klagomål och synpunkter. Även om ombudsmannen inte utesluter den allmänna möjligheten att administrativa missförhållanden kan uppstå i samband med utarbetandet av lagstiftningsförslag, anser ombudsmannen att klagandenas påståenden om ojämlik behandling och åldersdiskriminering i det aktuella fallet främst ifrågasätter lagenligheten av de nya tjänsteföreskrifterna, särskilt artikel 12 i bilaga XIII.

6.6 Ombudsmannen erinrar om slutsatserna i del 1 ovan och anser att inga ytterligare undersökningar är motiverade av denna aspekt av det påstående som behandlas i denna del av beslutet.

6.7 När det gäller kommissionens tolkning och tillämpning av de nya tjänsteföreskrifterna känner ombudsmannen inte till någon regel eller princip som ger bestämmelserna i bilagorna en rättslig status som är sämre än bestämmelserna i huvudtexten i tjänsteföreskrifterna. Som en allmän princip anser ombudsmannen att artikel 12 i bilaga XIII innehåller särskilda bestämmelser som reglerar en viss situation och det förefaller därför rimligt att dessa bestämmelser har företräde framför en allmän regel, såsom artikel 31. Ombudsmannen vill dock återigen påminna om att lagenligheten av artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är föremål för rättsliga förfaranden.

6.8 Ombudsmannen noterar vidare att namnändringen av lönegraderna, som klagandena hänvisar till, nämns i artikel 2 i bilaga XIII, som endast verkar gälla lönegraderna för personer som redan arbetade som tjänstemän när de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft den 1 maj 2004. Klassificeringen av personer som rekryterats efter den 1 maj 2004 regleras i artikel 12 i bilaga XIII, som inte innehåller någon hänvisning till namnbyte.

6.9 Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att det inte förefaller föreligga något administrativt missförhållande från kommissionens sida när det gäller det påstående som behandlas i denna del av beslutet.

7 Påstådd diskriminering av potentiella kandidater

7.1 Klagandena hävdar att kommissionens hantering av de berörda uttagningsproven innebar diskriminering av potentiella sökande som uteslöts från att delta i uttagningsproven på grund av bristande yrkeserfarenhet: sådana sökande skulle ha varit berättigade att delta på grundval av de nya lönegraderna i artikel 12 i bilaga XIII till de nya tjänsteföreskrifterna.

7.2 Kommissionen har svårt att förstå påståendet i fråga. Kommissionen anser att det är oklart hur förmodade fördomar mot potentiella kandidater som är mindre kvalificerade än klagandena skulle kunna påverka klagandena negativt.

7.3 Vissa klagande hävdar i huvudsak att deras känsla av rättvisa kränks genom att de deltar i uttagningsprov som leder till rekrytering till tjänster som lämpar sig för mindre kvalificerade personer. Många yngre sökande som avvisades i urvalsprocessen kunde ha utnämnts till de tjänster som slutligen erbjöds. Tusentals tysta EU-medborgare borde känna sig diskriminerade om de var medvetna om den möjlighet som de hade missat. De klagande vill klaga på deras vägnar.

7.4 Ombudsmannen vill först och främst understryka att man, i motsats till vad som föreslås i kommissionens yttrande, inte behöver vara personligen berörd av ett påstått administrativt missförhållande för att kunna klaga till ombudsmannen i frågan.

7.5 Vidare noterar och förstår ombudsmannen klagandenas oro för rättvisa. Ombudsmannen erinrar i detta sammanhang om att ojämlik behandling av befintlig och ny personal är en naturlig del av de nya tjänsteföreskrifternas system och att frågan om huruvida en sådan ojämlik behandling är rättsligt motiverad är en fråga för gemenskapsdomstolarna.

7.6 När det gäller klagandenas påstående om diskriminering av potentiella sökande anser ombudsmannen dock att det var rimligt att kommissionen, vid tidpunkten för utarbetandet och offentliggörandet av meddelandena om uttagningsprov i fråga, tillämpade och förlitade sig på de då gällande reglerna, dvs. de "gamla" tjänsteföreskrifterna. Ombudsmannen anser inte heller att regler som trädde i kraft den 1 maj 2004 kan åberopas för att hävda att urvalet av behöriga sökande var diskriminerande, när urvalet av behöriga sökande för de berörda uttagningsproven måste ha genomförts så tidigt som 2001 och 2002. Ombudsmannen finner därför att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande när det gäller denna aspekt av klagomålet.

8 Påstådd underlåtenhet att svara på klagandenas korrespondens

8.1 Klagandena hävdar att kommissionens hantering av de berörda uttagningsproven innebar underlåtenhet att svara på deras gemensamma och individuella korrespondens i frågan.

8.2 Kommissionen har gjort gällande att såvitt GD ADMIN känner till har de förfrågningar som gjorts till kommissionen besvarats individuellt i de formulär i vilka de mottagits (per brev, e-post, telefon).

8.3 I sina synpunkter hävdar klagandena att de kan förse ombudsmannen med skriftliga bevis på många fall där kandidaterna ställde frågor till kommissionen och antingen inte hade något svar alls eller fick otillräckliga och sena svar.

8.4 Ombudsmannen noterar klagandenas argument att de kan lägga fram bevis för kommissionens underlåtenhet att svara. I avsaknad av detaljerad information eller konkreta bevis i detta avseende anser ombudsmannen dock inte att det är motiverat att skjuta upp sitt beslut för att genomföra ytterligare undersökningar av denna aspekt av klagomålen. Det står dock alla klagande som så önskar fritt att lämna in nya klagomål, styrkta med lämplig skriftlig bevisning, om kommissionens underlåtenhet att svara.

9 Påstådd nackdel på grund av rekrytering från nya medlemsstater

9.1 I detta klagomål hävdar klaganden också att förseningen med att slutföra uttagningsproven ledde till en ofördelaktig situation för godkända sökande på grund av kommissionens behov av att tillsätta personal från de tio nya medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

9.2 Enligt kommissionen har anslutningen av de tio nya medlemsstaterna (EUR-10) inte påverkat rekryteringen av medborgare från de 15 gamla medlemsstaterna (EUR-15). Medborgare i EU-10 rekryteras från en extra budget som är öronmärkt för detta ändamål, medan medborgare i EU-15 rekryteras på grundval av lediga tjänster till följd av personalomsättning.

9.3 Ombudsmannen anser att kommissionens förklaring av situationen, som inte har ifrågasatts av klaganden, verkar rimlig. På grundval av detta och slutsatserna i del 2 ovan finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden från kommissionens sida när det gäller denna aspekt av klagomålet.

10 Kravet avseende rekryteringsgrader

10.1 Klagandena hävdar att alla godkända sökande från förteckningar som offentliggjordes före den 1 maj 2004 bör tillsättas i lönegrader som motsvarar de lönegrader som angavs i de ursprungliga meddelandena om uttagningsprov och att betygskommittén bör få ta hänsyn till kvalifikationer och erfarenhet och därigenom uppnå en likvärdig tillsättningsnivå och karriärutvecklingsutsikter för alla godkända sökande, oavsett om de tillsattes före eller efter den 1 maj 2004.

10.2 Kommissionen har gjort gällande att det på grundval av de nya tjänsteföreskrifterna är rättsligt omöjligt för institutionerna att rekrytera godkända sökande i någon annan lönegrad än de som anges i artikel 12 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna. Enligt bestämmelserna i bilaga XIII bestäms rekryteringsnivån (lönegraden) av dagen för utnämningen.

10.3 På grundval av ovanstående konstateranden om administrativa missförhållanden och analysen i punkt 6.7 ovan om kommissionens tolkning och tillämpning av de nya tjänsteföreskrifterna finner ombudsmannen inga skäl att gå vidare med detta påstående.

11 Kravet på information till sökande i pågående uttagningsprov

11.1 De klagande hävdar att sökande i pågående uttagningsprov, som utlystes med hjälp av det gamla betygssystemet, bör få fullständig information om konsekvenserna av övergångsbestämmelserna enligt de nya tjänsteföreskrifterna.

11.2 Kommissionen har gjort gällande att varje meddelande om uttagningsprov som offentliggjorts sedan den 25 juli 2002 innehåller ett meddelande till de sökande, i vilket de informeras om de möjliga konsekvenserna för godkända sökande av förslaget till ändring av tjänsteföreskrifterna. Detta förfarande förefaller vara det lämpligaste sättet att informera de sökande. För alla allmänna uttagningsprov som offentliggjordes före den 25 juli 2002, dvs. för alla meddelanden som inte innehöll information om förslaget till ändring av tjänsteföreskrifterna, fick godkända sökande en individuell skrivelse från kommissionen i frågan.

11.3 Klagandena anser inte att meddelandet i meddelandena om uttagningsprov är tillräckligt. Meddelandet i fråga riktar endast de sökandes uppmärksamhet på ett förslag till ändring av tjänsteföreskrifterna, som är ett dokument på 300 sidor. Meddelandet ger inte de sökande tillräcklig information om de möjliga konsekvenserna av ändringen.

11.4 När det gäller detta påstående erinrar ombudsmannen om sin analys och sina slutsatser i del 2 ovan. Ombudsmannen noterar vidare att meddelanden om uttagningsprov som offentliggjordes närmare ikraftträdandet av de nya tjänsteföreskrifterna, såsom EPSO/A/12/04 (11), EPSO/A/13/04, EPSO/A/14/04 och EPSO/A/15/04 (12), som offentliggjordes den 2 och 3 mars 2004 och fortfarande pågår, hänvisar till artikel 12 i bilaga XIII och informerar potentiella sökande om de konkreta rekryteringsgrader som gäller från och med den 1 maj 2004. Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen inga skäl att gå vidare med detta påstående.

12 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller kommissionen inte ha gjort sig skyldig till några administrativa missförhållanden. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Ombudsmannen erinrar dock om att frågan om lagenligheten av den ojämlika behandling som de nya tjänsteföreskrifterna medför är en fråga för gemenskapsdomstolarna.

Kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.

(2) Inkluderar inte tjänster avsedda för medborgare i EU-10, som inte är relevanta för klagomålen.

(3) Inkluderar inte tjänster avsedda för medborgare i EU-10, som inte är relevanta för klagomålen.

(4) EUT L 124, 27.4.2004, s. 1.

(5) Artiklarna 230 och 231 i EG-fördraget.

(6) Se t.ex. målen T-58/05 och T-192/05.

(7) Se t.ex. artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som finns på ombudsmannens webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu.

(8) När det gäller uttagningsprov KOM/A/9/01 angavs ingen tidsplan i meddelandet om uttagningsprov.

(9) KOM(2002) 213 slutlig.

(10) Ombudsmannen noterar att en tabell över motsvarande lönegrader verkar ha införts i bilaga XIII genom kommissionens ändrade förslag till nya tjänsteföreskrifter av den 18 november 2003, KOM(2003) 721 slutlig.

(11) EUT C 54 A/1, 2.3.2004.

(12) EUT C 55 A/13, 3.3.2004.