Strasbourg den 6 juli 2006

Bäste S.,

Den 4 mars 2004 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om det allmänna uttagningsprovet COM/LA/3/02.

Den 14 april 2004 vidarebefordrade jag klagomålet till direktören för Europeiska rekryteringsbyrån (Epso). Epso avgav sitt yttrande tillsammans med Europeiska kommissionen den 21 juni 2004. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni sände den 26 juli 2004.

Den 4 mars 2005 lade jag fram ett förslag till en vänskaplig förlikning med Epso och kommissionen om en aspekt av ert ärende. Epso och kommissionen överlämnade sitt gemensamma yttrande den 27 april 2005. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 19 juni 2005.

Den 18 november 2005 lämnade jag ett förslag till rekommendation till Epso och kommissionen. Epso och kommissionen överlämnade sitt gemensamma yttrande den 14 februari 2006. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni sände den 10 mars 2006.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Klaganden ansökte om allmänt uttagningsprov COM/LA/3/02 som anordnades av Europeiska kommissionen i syfte att upprätta en reserv av franskspråkiga översättare och som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 24 september 2002.

I punkt B.2 i meddelandet om uttagningsprov angavs att sökandena skulle erhålla det minsta antal poäng som krävdes för varje prov. Klaganden tilläts delta i urvalsdelproven och de skriftliga delproven.

I en skrivelse av den 16 januari 2004 underrättades klaganden av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) om att han inte fick delta i de muntliga proven eftersom han inte hade uppnått de minimipoäng som krävs för delprov c.

I ett e-postmeddelande av den 22 januari 2004 till Epso begärde den klagande att få tillgång till sin rättade provhandling och att få namnen på uttagningskommitténs ledamöter. Han informerades av den berörda tjänstemannen om att han skulle kontakta styrelsens ordförande. Den 26 januari 2004 skrev den klagande till nämnden och bad den om en märkt kopia av hans provpapper. Den 27 januari 2004 skickade Epso på nämndens vägnar en omärkt kopia av sitt provexemplar och en kopia av det utvärderingsformulär som nämnden fyllt i till klaganden. Utvärderingsformuläret bestod av fem rutor i vertikal ordning, som var och en innehöll vad rubriken för dessa rutor betecknade som "commentaire général" (allmänna kommentarer). En av dessa rutor skulle kunna kryssas i, enligt nämndens bedömning. Ju högre rutan kryssade, desto högre märke. För testet att klaganden hade misslyckats, dvs. test c, hade den lägsta rutan kryssats i. Texten i den rutan var följande: ”Traduction ne présentant pas les qualités de fidélité à l'original et/ou d'expression française requises pour les tâches à accomplir”(översättningen har inte tillräckligt hög tillförlitlighet i förhållande till originalet och/eller lämplighet i franskt språkbruk för de uppgifter som ska utföras). Klaganden hade fått 15 poäng av 40, med 20 poäng för godkänt. Klaganden hade fått utvärderingsformuläret för test b, som han hade klarat med 28 poäng av 40. På utvärderingsformuläret för det testet hade den näst högsta rutan kryssats i.

Klaganden framförde följande påståenden:

1. Uttagningskommittén hade inte gett honom tillgång till hans betygsatta prov i det allmänna uttagningsprovet COM/LA/3/02.
2. Uttagningskommittén hade inte gett honom namnen på sina ledamöter.

Klaganden hävdade att han borde få tillgång till sitt betygsatta provpapper och till förteckningen över ledamöterna i uttagningskommittén för det allmänna uttagningsprovet COM/LA/3/02.

Kommissionens och Epsos yttrande

Klagomålet riktades mot kommissionen och Epso. Eftersom det aktuella uttagningsprovet ursprungligen anordnades av kommissionen och senare placerades under Epsos ansvar beslutade ombudsmannen att be kommissionen och Epso att avge ett yttrande om klagomålet. Kommissionen och Epso lade fram ett gemensamt yttrande som kan sammanfattas på följande sätt:

När det gäller påståendet att uttagningskommittén inte hade gett klaganden tillgång till hans rättade provexemplar, innebar kommissionens praxis i detta avseende att de sökande ges tillgång till en omärkt kopia av sitt provexemplar tillsammans med det slutliga utvärderingsformulär som uttagningskommittén fyllt i. Denna praxis hade antagits till följd av ett åtagande som kommissionens tidigare ordförande Romano Prodi gjorde i en skrivelse till ombudsmannen den 7 december 1999. I förevarande fall hade denna praxis följts på ett korrekt sätt.

Förteckningen över uttagningskommitténs ledamöter offentliggjordes den 4 mars 2003 i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med punkt D.2 i meddelandet om uttagningsprov (1).

Klagandens synpunkter

I sitt yttrande gjorde klaganden sammanfattningsvis gällande att praxisen att ge tillgång till en omärkt kopia av provet tillsammans med det slutliga utvärderingsformulär som uttagningskommittén fyllt i inte gjorde det möjligt för en sökande att fullt ut förstå de poäng som han eller hon hade erhållit. Han uppgav att han ville ha information som skulle göra det möjligt för honom att förbättra sina prestationer i framtida tävlingar.

Klaganden kommenterade inte kommissionens och Epsos svar på hans andra påstående.

Ombudsmannens ansträngningar för att uppnå en vänskaplig lösning

Efter noggrant övervägande av yttrandet och klagandens synpunkter var ombudsmannen inte övertygad om att kommissionen och Epso hade besvarat klagandens påståenden på ett tillfredsställande sätt.

Förslag till en vänskaplig lösning

Enligt artikel 3.5 i ombudsmannens stadga (2) ska ombudsmannen i möjligaste mån försöka finna en lösning tillsammans med den berörda institutionen för att undanröja det administrativa missförhållandet och tillmötesgå klagomålet.

Ombudsmannen riktade därför följande förslag till vänskaplig förlikning till kommissionen och Epso:

Epso och kommissionen skulle kunna överväga att ge klaganden mer detaljerad information om varför uttagningskommittén ansåg att kvaliteten på hans översättning för prov c) var otillräcklig för att motivera en godkänd lönegrad.

Kommissionens och Epsos svar

I sitt gemensamma svar på ombudsmannens förslag till vänskaplig förlikning framförde Epso och kommissionen olika kommentarer om det aktuella uttagningsprovets karaktär. I sitt svar på förslaget till vänskaplig förlikning uppgav de att uttagningskommittén hade noterat flera fel i översättningen "au niveau du sens (non-sens, contresens et faux-sens) ou de style, des omissions, des inexactitudes ou des imprécisions, ainsi que des fautes de grammaire et de temps" (fel som rör sinne - nonsens, motsinne, falsk mening - eller stil, utelämnanden, felaktigheter, otydlighet samt grammatiska fel och tempsfel).

Klagandens synpunkter

I sitt yttrande uppgav klaganden att han inte alls var nöjd med den information som kommissionen och Epso hade lämnat i sitt yttrande. Han uppgav att han var mycket väl medveten om att han hade misslyckats i den allmänna tävlingen eftersom han hade gjort fel. Han ville dock få information som skulle göra det möjligt för honom att förbättra sina prestationer i framtida tävlingar.

OMBUDSMANNENS UTKAST TILL REKOMMENDATION

Utkastet till rekommendation

Den 18 november 2005 riktade ombudsmannen följande förslag till rekommendation till kommissionen:

Epso och kommissionen bör ge den klagande information som i tillräcklig utsträckning visar hur allvarliga och omfattande de olika typer av fel som uttagningskommittén identifierat är.

Förslaget till rekommendation grundades på följande överväganden:

1. Klaganden hade deltagit i det allmänna uttagningsprovet COM/LA/3/02 som anordnades av Europeiska kommissionen i syfte att upprätta en reservlista över franskspråkiga översättare. Han hade blivit antagen till det skriftliga provet, där han hade misslyckats med test c). Han hade bett Europeiska rekryteringsbyrån (Epso), som under tiden hade tagit över ansvaret för uttagningsprovet, om en kopia av hans rättade prov. Han hade fått en kopia av sitt omärkta provpapper samt en kopia av uttagningskommitténs utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret bestod av fem rutor i vertikal ordning, som var och en innehöll vad rubriken för dessa rutor beskrev som "commentaire général" (allmänna kommentarer). En av dessa rutor skulle kunna kryssas i enligt nämndens bedömning. Ju högre rutan kryssade, desto högre märke. För testet att klaganden hade misslyckats, dvs. test c, hade den lägsta rutan kryssats i. Texten i den rutan var följande: ”Traduction ne présentant pas les qualités de fidélité à l'original et/ou d'expression française requises pour les tâches à accomplir”(för de uppgifter som ska utföras har översättningen inte tillräckligt hög tillförlitlighet i förhållande till originalet och/eller lämplighet i franskt språkbruk för de uppgifter som ska utföras). Klaganden hade fått 15 poäng av 40, med 20 poäng för godkänt. Klaganden hade också fått utvärderingsformuläret för test b, som han hade klarat med 28 poäng av 40. På utvärderingsformuläret för det testet hade den näst högsta rutan kryssats i. I sitt klagomål till ombudsmannen mot kommissionen och Epso hävdade klaganden att nämnden inte hade gett honom tillgång till hans markerade provpapper.

2. I sitt gemensamma yttrande konstaterade Epso och kommissionen att den praxis som ursprungligen tillämpades av kommissionen, och senare även av Epso, innebar att de sökande fick tillgång till en omärkt kopia av sitt prov tillsammans med det slutliga utvärderingsformulär som uttagningskommittén fyllt i. Denna praxis hade antagits till följd av ett åtagande som kommissionens tidigare ordförande gjorde den 7 december 1999 gentemot Europeiska ombudsmannen.

3. Det åtagande som Epso och kommissionen hänvisade till hade gjorts efter ombudsmannens särskilda rapport av den 18 oktober 1999 till Europaparlamentet. Rapporten följde på ombudsmannens undersökning på eget initiativ av den sekretess som utgjorde en del av kommissionens rekryteringsförfarande (3). Den särskilda rapporten innehöll bland annat en formell rekommendation om att kommissionen i framtida rekryteringsprov på begäran bör ge de sökande tillgång till sina egna rättade provhandlingar. Rekommendationen grundades på följande överväganden:

"... att kunna inspektera sitt eget markerade examinationsskript medför flera fördelar för kandidaten. För det första får kandidaten möjlighet att upptäcka sina misstag och därmed förbättra sin framtida prestation. För det andra stärks sökandens förtroende för administrationen. Detta är viktigt eftersom det verkar finnas en utbredd tro på att testerna inte alltid bedöms ordentligt av kommissionen och att de ibland inte bedöms alls. För det tredje, om en kandidat anser att han eller hon har bedömts felaktigt, kommer han eller hon att kunna argumentera mycket mer exakt om han eller hon har sett sitt markerade prov.” (s. 5 i ombudsmannens särskilda rapport.)

4. I sin skrivelse av den 7 december 1999 godtog kommissionens tidigare ordförande Romano Prodi ombudsmannens rekommendation att de sökande skulle få tillgång till sina rättade prov. I sin skrivelse till ombudsmannen anförde han följande:

"Kommissionen välkomnar rekommendationerna i denna rapport och kommer att föreslå de rättsliga och organisatoriska åtgärder som krävs för att på begäran ge de sökande tillgång till sina egna rättade prov från och med den 1 juli 2000."(4)

5. Ombudsmannen ansåg i sitt förslag till rekommendation i detta fall att tillhandahållandet av en kopia av uttagningskommitténs slutliga utvärderingsformulär kan vara en lämplig indikation på uttagningskommitténs bedömning av de fel och brister som den har identifierat i en sökandes provpapper. Huruvida uppgifterna i utvärderingsformuläret är adekvata ska bedömas mot bakgrund av syftet med att förse en sökande med en kopia av hans eller hennes rättade prov, vilket anges i ombudsmannens särskilda rapport som avses ovan. Bedömningsformuläret måste därför ge den berörda sökanden tillräckligt tydlig och detaljerad information mot bakgrund av dessa syften. Detta krav innebär att utvärderingsformuläret, när det gäller ett översättningsprov, måste innehålla information inte bara om typerna, utan även om allvaret och omfattningen av de fel eller brister som nämnden identifierat i kandidatdokumentet, dock utan att det medför en orimlig administrativ börda för nämnderna. Sådan information skulle vara särskilt användbar för sökande som, i likhet med klaganden i förevarande mål, ofta vill veta i vilka avseenden de bör försöka förbättra sina resultat i framtida uttagningsprov. Ombudsmannen påpekade också att mot bakgrund av ovanstående, och med tanke på det stora utrymme för skönsmässig bedömning som nämnden har när den utvärderar de sökandes resultat i prov, har nämnden ingen rättslig skyldighet, eller någon skyldighet som följer av principerna om god förvaltning, att lämna ett detaljerat yttrande till de sökande om de specifika fel eller brister som den har identifierat.

6. På grundval av ovanstående överväganden fann ombudsmannen att den ytterligare information som Epso och kommissionen lämnat som svar på hans förslag till vänskaplig förlikning (fel avseende känsla - nonsens, motsinne, falsk känsla - eller av stil, utelämnanden, felaktigheter, inexakthet samt grammatiska fel och spända fel) inte kunde anses ge klaganden information som var tillräckligt tydlig och detaljerad mot bakgrund av de syften som uttrycktes i ombudsmannens särskilda rapport från 1999 och godtogs av kommissionen det året, eftersom klaganden inte hade fått någon information om hur många fel som hade konstaterats för var och en av de enskilda typer av fel som uttagningskommittén hade identifierat och om huruvida allvarliga eller endast mindre fel hade begåtts. Detta var ett fall av administrativt missförhållande och det ovannämnda förslaget till rekommendation lades därför fram.

Epsos och kommissionens yttrande

I sitt gemensamma yttrande om ombudsmannens förslag till rekommendation förklarade Epso och kommissionen i viss detalj att varje typ av fel hade bestraffats i enlighet med sin art och allvar. Fel i "förståelse" bestraffades med mellan 1 och 5 poäng. Fel som gällde "maîtrise du français" bestraffades med mellan 0,5 och 5 poäng och "les éléments négatifs" bestraffades med mellan 1 och 2 poäng.

Epso och kommissionen angav därefter att uttagningskommittén beaktade den utvärdering som lagts fram av varje oberoende utvärderare (utvärderingar som kan skilja sig från varandra) och därmed fastställde det övergripande betyg som skulle ges. De påpekade att den slutliga utvärderingen endast fastställdes genom fastställande av ett övergripande varumärke, i enlighet med vad som krävs i meddelandet om uttagningsprov. De betonade vidare att det inte är nämndens ansvar att ange allvaret och betydelsen av de olika typer av fel som identifierats under korrigeringen av det berörda dokumentet.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter uppgav klaganden att han till fullo instämde i ombudsmannens förslag till rekommendation och resonemanget bakom det. Han uppgav vidare att han avstod från att inkomma med ytterligare synpunkter i ärendet för att inte försena utredningen.

Beslutet

1.1 Den klagande deltog i det allmänna uttagningsprovet COM/LA/3/02 som anordnades av Europeiska kommissionen i syfte att upprätta en reservlista över franskspråkiga översättare. Han antogs till det skriftliga provet, där han misslyckades med test c). Han bad Europeiska rekryteringsbyrån (Epso), som under tiden hade tagit över ansvaret för det allmänna uttagningsprovet, om en kopia av hans rättade prov. Han fick en kopia av sitt omärkta provpapper samt en kopia av uttagningskommitténs utvärderingsformulär. Utvärderingsformuläret bestod av fem rutor i vertikal ordning, som var och en innehöll vad rubriken för dessa rutor beskrev som "commentaire général" (allmänna kommentarer). En av dessa rutor skulle kunna kryssas i enligt nämndens bedömning. Ju högre rutan kryssade, desto högre märke. För testet att klaganden hade misslyckats, dvs. test c, hade den lägsta rutan kryssats i. Texten i den rutan var följande: ”Traduction ne présentant pas les qualités de fidélité à l'original et/ou d'expression française requises pour les tâches à accomplir”(för de uppgifter som ska utföras har översättningen inte tillräckligt hög tillförlitlighet i förhållande till originalet och/eller lämplighet i franskt språkbruk för de uppgifter som ska utföras). Klaganden hade fått 15 poäng av 40, med 20 poäng för godkänt. Klaganden hade också fått utvärderingsformuläret för test b, som han hade klarat med 28 poäng av 40. På utvärderingsformuläret för det testet hade den näst högsta rutan kryssats i. I sitt klagomål till ombudsmannen mot kommissionen och Epso hävdade klaganden att nämnden inte hade gett honom tillgång till hans markerade provpapper.

1.2 I sitt gemensamma yttrande konstaterade Epso och kommissionen att den praxis som ursprungligen tillämpades av kommissionen, och senare även av Epso, innebar att de sökande fick tillgång till en omärkt kopia av sitt prov tillsammans med det slutliga utvärderingsformulär som uttagningskommittén fyllt i. Denna praxis hade antagits till följd av ett åtagande som kommissionens tidigare ordförande gjorde till Europeiska ombudsmannen den 7 december 1999.

1.3 I sina synpunkter uppgav klaganden att han ville ha information som skulle göra det möjligt för honom att förbättra sina resultat i framtida uttagningsprov.

1.4 Ombudsmannen ansåg att klaganden borde ha fått mer information om poängsättningen av sitt prov och lade därför fram ett förslag till vänskaplig förlikning som innebar att Epso och kommissionen kunde överväga att ge klaganden mer detaljerad information om varför uttagningskommittén ansåg att kvaliteten på hans översättning för prov c) var otillräcklig för att motivera en godkänd lönegrad.

1.5 Ombudsmannen ansåg att Epsos och kommissionens svar på förslaget till vänskaplig förlikning inte var adekvat och lade därför fram ett förslag till rekommendation där frågan behandlades enligt följande.

1.6 Ombudsmannen noterade att Epso och kommissionen hade hänvisat till ett åtagande att ge de sökande tillgång till en kopia av deras rättade provpapper. Detta åtagande gjordes av kommissionen efter ombudsmannens särskilda rapport av den 18 oktober 1999 till Europaparlamentet. Rapporten följde på ombudsmannens undersökning på eget initiativ av den sekretess som utgjorde en del av kommissionens rekryteringsförfarande (5). Den särskilda rapporten innehöll bland annat en formell rekommendation om att kommissionen i framtida rekryteringsprov på begäran bör ge de sökande tillgång till sina egna rättade provhandlingar. Rekommendationen grundades på följande överväganden:

"... att kunna inspektera sitt eget markerade examinationsskript medför flera fördelar för kandidaten. För det första får kandidaten möjlighet att upptäcka sina misstag och därmed förbättra sin framtida prestation. För det andra stärks sökandens förtroende för administrationen. Detta är viktigt eftersom det verkar finnas en utbredd tro på att testerna inte alltid bedöms ordentligt av kommissionen och att de ibland inte bedöms alls. För det tredje, om en sökande anser att han har bedömts felaktigt, kommer han att kunna argumentera mycket mer exakt om han har sett sitt markerade prov. " (s. 5 i ombudsmannens särskilda rapport.)

1.7 I sin skrivelse av den 7 december 1999 godtog kommissionens tidigare ordförande Romano Prodi ombudsmannens rekommendation att de sökande skulle få tillgång till sina rättade prov. I sin skrivelse till ombudsmannen anförde han följande:

"Kommissionen välkomnar rekommendationerna i denna rapport och kommer att föreslå de rättsliga och organisatoriska åtgärder som krävs för att på begäran ge de sökande tillgång till sina egna rättade prov från och med den 1 juli 2000."(6)

1.8 Ombudsmannen ansåg att tillhandahållandet av en kopia av uttagningskommitténs slutliga utvärderingsformulär kan vara en lämplig indikation på uttagningskommitténs bedömning av de fel och brister som den identifierat i en sökandes provpapper. Huruvida uppgifterna i utvärderingsformuläret är tillräckliga ska bedömas med hänsyn till syftet att ge en sökande en kopia av hans eller hennes betygsatta provpapper. Bedömningsformuläret måste därför ge den berörda sökanden tillräckligt tydlig och detaljerad information mot bakgrund av dessa syften. Detta krav innebär att utvärderingsformuläret, när det gäller ett översättningsprov, måste innehålla information inte bara om typerna, utan även om allvaret och omfattningen av de fel eller brister som nämnden identifierat i kandidatdokumentet, dock utan att det medför en orimlig administrativ börda för nämnderna. Sådan information skulle vara särskilt användbar för sökande som, i likhet med klaganden i förevarande mål, ofta vill veta i vilka avseenden de bör försöka förbättra sina resultat i framtida uttagningsprov. Ombudsmannen påpekade också att nämnden, mot bakgrund av ovanstående och med tanke på det stora utrymme för skönsmässig bedömning som den har när den utvärderar de sökandes resultat i prov, inte har någon rättslig skyldighet eller någon skyldighet som följer av principerna om god förvaltning att lämna ett detaljerat yttrande till de sökande om de specifika fel eller brister som den har identifierat.

1.9 På grundval av ovanstående överväganden fann ombudsmannen att den ytterligare information som Epso och kommissionen lämnade som svar på ombudsmannens förslag till vänskaplig förlikning inte kunde anses ge klaganden tillräckligt tydlig och detaljerad information mot bakgrund av de syften som uttrycktes i ombudsmannens särskilda rapport från 1999 och godtogs av kommissionen det året, eftersom klaganden inte fick någon information om hur många fel som hade upptäckts för var och en av de enskilda typer av fel som uttagningskommittén hade identifierat och om huruvida allvarliga eller endast mindre fel hade begåtts. Ombudsmannen drog slutsatsen att detta var ett fall av administrativt missförhållande och lade därför fram förslaget till rekommendation om att Epso och kommissionen bör ge klaganden information som i tillräcklig utsträckning skulle ange hur allvarliga och omfattande de olika typer av fel som nämnden identifierat är.

1.10 I sitt gemensamma yttrande om förslaget till rekommendation förklarade Epso och kommissionen i viss detalj att varje typ av fel hade bestraffats i enlighet med sin art och allvar. Fel i "förståelse" bestraffades med mellan 1 och 5 poäng. Fel i samband med "maîtrise du français" bestraffades med mellan 0,5 och 5 poäng. "les éléments négatifs" straffades med mellan 1 och 2 poäng. De angav att uttagningskommittén beaktade den utvärdering som lagts fram av varje oberoende utvärderare (utvärderingar som kan skilja sig från varandra) och därmed fastställde det övergripande betyg som skulle ges. De påpekade att den slutliga utvärderingen endast fastställdes genom fastställande av ett övergripande varumärke, i enlighet med vad som krävs i meddelandet om uttagningsprov. De betonade vidare avslutningsvis att det inte är uttagningskommitténs ansvar att ange allvaret och betydelsen av de olika typer av fel som konstaterats vid korrigeringen av det berörda dokumentet (min kursivering).

1.11 I sina synpunkter uppgav klaganden att han till fullo instämde i ombudsmannens förslag till rekommendation och resonemanget bakom det.

1.12 Ombudsmannen noterar att Epso och kommissionen inte har informerat klaganden om hur många fel som hade upptäckts för var och en av de enskilda typer av fel som uttagningskommittén identifierat och om huruvida allvarliga eller endast mindre fel hade begåtts. Ombudsmannen noterar också att Epso och kommissionen varken har hävdat att tillhandahållandet av ovanstående information skulle medföra en orimlig administrativ börda eller angett några andra giltiga skäl till att de inte har lämnat denna information till klaganden.

1.13 Mot bakgrund av ovanstående vidhåller ombudsmannen sin slutsats i sitt förslag till rekommendation om administrativa missförhållanden när det gäller klagandens första påstående (se punkterna 1.8 och 1.9 ovan). Ombudsmannen kommer därför att göra en relevant kritisk anmärkning nedan.

2 Påstådd underlåtenhet att uppge namnen på uttagningskommitténs ledamöter

2.1 Klaganden hävdade att uttagningskommittén inte hade gett honom namnen på sina ledamöter.

2.2 Epso och kommissionen noterade i sitt gemensamma yttrande att namnen på ledamöterna i uttagningskommittén hade offentliggjorts den 4 mars 2003 i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med punkt D.2 i meddelandet om uttagningsprov. De lämnade en fullständig hänvisning och hänvisade till den relevanta webbplats där förteckningen över namnen kunde nås.

2.3 I h är synpunkter, klaganden lämnade inga synpunkter på denna aspekt av klagomålet.

2.4 Ombudsmannen noterar att den klagande i ett e-postmeddelande av den 22 januari 2004 till Epso ursprungligen begärde namnen på uttagningskommitténs ledamöter samt hans rättade provpapper. I sitt svar informerade Epso den klagande om att han skulle lämna in sin begäran till nämndens ordförande. I sin skrivelse av den 26 januari 2004 till nämnden begärde klaganden dock inte namnen på styrelseledamöterna, och nämndens svar innehöll inte dessa namn. I sitt gemensamma yttrande påpekade Epso och kommissionen dessutom med rätta att namnen på styrelseledamöterna hade offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och de försåg klaganden med den relevanta hänvisningen.

2.5 Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att det inte föreligger något administrativt missförhållande när det gäller denna aspekt av klagomålet.

3 Slutsats

3.1 På grundval av ombudsmannens slutsatser i punkt 1 ovan är det nödvändigt att göra följande kritiska anmärkning:

Att ge de sökande en kopia av uttagningskommitténs slutliga utvärderingsformulär kan vara en lämplig indikation på uttagningskommitténs bedömning av de fel och brister som den har identifierat i en sökandes provpapper. Huruvida den information som lämnas i utvärderingsformuläret är tillräcklig skall bedömas med hänsyn till syftet med att förse en sökande med en kopia av hans eller hennes rättade provpapper, i enlighet med ombudsmannens särskilda rapport av den 18 oktober 1999 till Europaparlamentet, som godtogs av Europeiska kommissionen den 7 december 1999. Utvärderingsformuläret bör därför ge den berörda sökanden tillräckligt tydlig och detaljerad information mot bakgrund av dessa syften. Detta krav innebär att utvärderingsformuläret, när det gäller ett översättningsprov, måste innehålla information inte bara om typerna, utan även om allvaret och omfattningen av de fel eller brister som nämnden identifierat i kandidatdokumentet, dock utan att det medför en orimlig administrativ börda för nämnderna.

I förevarande fall kan det utvärderingsformulär som lämnats till klaganden inte anses ha försett klaganden med information som var tillräckligt tydlig och detaljerad mot bakgrund av de syften som uttrycktes i ombudsmannens särskilda rapport av den 18 oktober 1999, eftersom klaganden inte hade fått någon information om hur många fel som hade upptäckts för var och en av de enskilda typer av fel som uttagningskommittén hade identifierat och om huruvida allvarliga eller endast mindre fel hade begåtts. Detta var ett fall av administrativt missförhållande.

3.2 Enligt artikel 8.4 i Europeiska ombudsmannens beslut om antagande av genomförandebestämmelser (7) får ombudsmannen, om han anser att institutionens detaljerade utlåtande om hans förslag till rekommendation inte är tillfredsställande, utarbeta en särskild rapport till Europaparlamentet om administrativa missförhållanden. I sin årsrapport för 1998 påpekade ombudsmannen att möjligheten för honom att lägga fram en särskild rapport för Europaparlamentet var av ovärderligt värde för hans arbete. Han tillade att särskilda rapporter därför inte bör läggas fram alltför ofta, utan endast i viktiga frågor där parlamentet kunde vidta åtgärder för att bistå ombudsmannen (8). Årsrapporten för 1998 överlämnades till och godkändes av Europaparlamentet.

3.3 Mot bakgrund av ovanstående och med beaktande av arten av det administrativa missförhållande som identifierats ovan (en särskild uttagningskommittés underlåtenhet att ge en viss sökande tillräcklig information om hans eller hennes resultat i ett översättningsprov) anser ombudsmannen att det inte är lämpligt att lägga fram en särskild rapport för Europaparlamentet. Parlamentet kommer dock att informeras om fallet i ombudsmannens årsrapport för 2006. Dessutom kommer ombudsmannen att överväga om den fråga som behandlas i detta fall med fördel kan ingå i hans undersökning på eget initiativ om tillgång till de utvärderingskriterier som fastställts av nämnderna för skriftliga prov (9). Ombudsmannen kan också överväga om det skulle vara relevant att inleda en separat undersökning på eget initiativ i ovannämnda ärende.

3.4 På grundval av ovanstående överväganden avslutar ombudsmannen ärendet.

Epsos direktör och kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) Yttrandet innehöll en fullständig hänvisning och information på den relevanta webbplats där förteckningen över namnen fanns tillgänglig.

(2) Europaparlamentets beslut 94/262 av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (EGT L 113, 1994, s. 15).

(3) Europeiska ombudsmannens särskilda rapport till Europaparlamentet efter undersökningen på eget initiativ av sekretessen som utgör en del av kommissionens rekryteringsförfarande: http://www.euro-ombudsman.eu.int/special/en/default.htm.

(4) Se Europeiska ombudsmannens pressmeddelande nr 16/99 av den 15 december 1999.

(5) Europeiska ombudsmannens särskilda rapport till Europaparlamentet efter undersökningen på eget initiativ av sekretessen som utgör en del av kommissionens rekryteringsförfarande: http://www.euro-ombudsman.eu.int/special/en/default.htm.

(6) Se Europeiska ombudsmannens pressmeddelande nr 16/99 av den 15 december 1999.

(7) Antagen den 8 juli 2002 och ändrad genom ombudsmannens beslut av den 5 april 2004.

(8) Årsrapport för 1998, s. 27-28.

(9) Undersökning på eget initiativ OI/5/05/PB.