Bakgrund till klagomålet

1. EU:s civilskyddsmekanism syftar till att stärka civilskyddssamarbetet mellan EU:s medlemsstater och de ytterligare deltagande staterna för att förbättra förebyggandet, beredskapen och insatserna vid katastrofer.[1] År 2019 inrättade EU rescEU-programmet, som kompletterar civilskyddsmekanismen.[2] Om en medlemsstat begär bistånd genom civilskyddsmekanismen, men varken den nationella kapaciteten eller den kapacitet som anslagits i den europeiska civilskyddspoolen [3] är tillräckliga för att hantera katastrofen, kan rescEU-kapacitet sättas in.

2. Inom ramen för rescEU inledde kommissionen tekniska diskussioner med medlemsstaterna för att bättre förstå deras behov när de hanterar naturkatastrofer och identifiera kapacitetsbrister på EU-nivå. Efter att ha fastställt minimikvalitetskrav för brandbekämpningskapaciteten [4] gick kommissionen med på att finansiera inköp av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan. I detta sammanhang uppmanade kommissionen berörda medlemsstater att ansöka om bidrag för finansiering av sådana luftfartyg.

3. Klaganden är ett nederländskt företag som tillhandahåller en ”scooping device” som kan fästas på icke-amfibiska brandbekämpningsflygplan. Enheten kan ta på sig vatten i ‑flight, när den flyger på en höjd av 10 till 15 meter över havet, och släppa den på skogsbränder.

4. Under 2023 kontaktade klaganden kommissionen (generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder) för att undersöka möjligheterna till kommersiellt samarbete inom ramen för civilskyddsmekanismen och rescEU. Kommissionen förklarade för klaganden att upphandling faller inom de nationella myndigheternas ansvarsområde, vilket innebär att medlemsstaterna upphandlar och äger rescEU-kapaciteten.

5. I slutet av 2023 uttryckte klaganden sin oro över medlemsstaternas planerade inköp av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan. Klaganden hävdade att kommissionen och/eller medlemsstaterna borde offentliggöra ett öppet anbudsförfarande som skulle göra det möjligt för klaganden att presentera sin produkt.

6. Klaganden var missnöjd med hur kommissionen hanterade sin begäran och vände sig till Europeiska ombudsmannen.

Utredningen

7. Ombudsmannen inledde en undersökning av kommissionens roll i medlemsstaternas upphandling av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan inom ramen för civilskyddsmekanismen.

8. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen kommissionens svar på klagomålet och därefter klagandens kommentarer som svar på kommissionens svar. Ombudsmannens undersökningsgrupp träffade också kommissionens företrädare och mottog klagandens synpunkter på mötesrapporten.

Argument som framförts till ombudsmannen

9. Klaganden hävdade att kommissionen och medlemsstaterna olagligen köpte medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan utan att offentliggöra ett öppet anbudsförfarande. Klaganden hävdade att enligt EU:s regler om offentlig upphandling [5] borde ett öppet anbudsförfarande ha offentliggjorts för ett kontrakt av sådant värde.

10. Klaganden hävdade också att medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan inte är den enda genomförbara lösningen för att bekämpa naturkatastrofer. Dess ”scooping device” skulle kunna ge en effektivare och billigare lösning, och kommissionen och medlemsstaterna var medvetna om detta. Klaganden föreslog därför att kommissionen och medlemsstaterna skulle köpa dess produkt utöver de upphandlade flygplanen. Klaganden tillade att medlemsstaterna kan använda sina militära transportflygplan för att använda sin sonderingsutrustning och att det alltid finns tillräckligt med militära transportflygplan tillgängliga.

11. Kommissionen förklarade att medlemsstaterna, i egenskap av ”upphandlande myndigheter”, var ensamt ansvariga för att fastställa föremålet för det offentliga kontraktet, eftersom de skulle köpa och lagligen äga flygplanet (i enlighet med nationell lagstiftning). Kommissionens roll var att genomföra en marknadsanalys för att hjälpa medlemsstaterna att identifiera vilken typ av luftfartyg de behövde. Genom att bedöma medlemsstaternas tekniska, operativa och ekonomiska överväganden hjälpte kommissionen till att fastställa specifikationerna för de luftfartyg som krävs för den aktuella uppgiften. Detta låg till grund för förhandlingarna med potentiella ekonomiska aktörer. På grundval av tillgången på produkter på marknaden och med beaktande av de överenskomna minimikraven hade medlemsstaterna beslutat att avtalet skulle gälla inköp av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan.

12. Kommissionen betonade att den endast kan ifrågasätta medlemsstaternas tekniska och operativa skäl för att köpa flygplanet om de är oförenliga med syftet med det föreslagna kontraktet. Kommissionen ansåg att den typ av luftfartyg som valts var motiverad av både tekniska och operativa skäl, eftersom medlemsstaterna krävde en tillförlitlig produkt som är förenlig med deras befintliga kapacitet. Köpet av flygplanet var en viktig del av deras strategi för att säkerställa kontinuitet och att ha expertpiloter att flyga dem. Alternativa lösningar (såsom klagandens produkt) kanske inte var lämpliga, eftersom de inte garanterade att piloter skulle kunna flyga flygplanet inom en kort tidsram. Kommissionen förklarade vidare att det inte skulle vara möjligt att använda medlemsstaternas militära transportflygplan, eftersom dessa flygplan alltid måste vara tillgängliga för det nationella flygvapnet.

13. Kommissionen förklarade att enligt unionsrätten ska kontraktet i princip tilldelas efter ett öppet anbudsförfarande. Kommissionen preciserade emellertid att det i undantagsfall, när medlemsstaterna tillämpar ett ”direkt tilldelningsförfarande”, kan vara möjligt att ingå avtal utan att offentliggöra ett öppet anbudsförfarande. Inom ramen för direkttilldelningsförfarandet kan medlemsstater som vill upphandla produkter för att öka sin kapacitet inom ramen för rescEU förhandla direkt med en ”ekonomisk aktör” under omständigheter där produkterna i fråga endast kan tillhandahållas av en ekonomisk aktör, eftersom konkurrens saknas av tekniska skäl [6].

14. Medlemsstaterna hade tillämpat förfarandet för direkt tilldelning i detta fall, eftersom medeltunga amfibieflygplan för brandbekämpning endast kunde tillhandahållas av en ekonomisk aktör. De alternativa luftfartyg som finns tillgängliga på marknaden är lätta eller tunga luftfartyg som inte uppfyller de tekniska krav som anges i kriterierna för kontraktsföremålet. Medlemsstaterna förhandlade därför direkt med sin ekonomiska aktör om inköpet av det upphandlade luftfartyget, medan kommissionen direkt finansierade detta inköp i enlighet med EU-lagstiftningen [7].

15. Klaganden hävdade att kontraktet var direkt inriktat på det upphandlade flygplanet och att dess kriterier ”på ett konstlat sätt begränsar konkurrensen genom tekniska krav som gynnar en viss ekonomisk aktör” [8] Klaganden uttryckte också oro över kommissionens förklaring till varför det inte förekom någon konkurrens.

16. Kommissionen hävdade att det inte fanns något som tydde på att valet av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan skulle begränsa konkurrensen på ett konstgjort sätt. Sådana flygplan används över hela världen och verkar vara ett lämpligt sätt att bekämpa skogsbränder. Kommissionen anser inte att denna tekniska specifikation är särskilt detaljerad och anser att föremålet för kontraktet är ganska allmänt och i linje med medlemsstaternas befogenhet att fastställa vad de avser att köpa.

Ombudsmannens bedömning

17. Syftet med denna undersökning var att bedöma hur kommissionen fullgjorde sin roll i upphandlingen av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan. Den roll som de nationella myndigheterna i medlemsstaterna spelar vid upphandlingen av flygplanen faller utanför ombudsmannens ämbetsområde.

18. Ombudsmannen anser att kommissionens förklaring om dess begränsade roll när det gäller att (definiera) kontraktsföremålet är rimlig. Såsom kommissionen har påpekat ankommer det på medlemsstaterna att definiera föremålet för avtalet, eftersom de köper (upphandlar) och lagligen äger flygplanet. Kommissionen får endast ingripa om den anser att de tekniska och operativa skäl som anges för att motivera köpet av luftfartyget inte är förenliga med föremålet för avtalet. Kommissionen förklarade dock på ett övertygande sätt varför den inte fann några sådana problem i detta fall och varför alternativa lösningar inte var lämpliga i förhållande till medlemsstaternas behov.

19. När det gäller frågan huruvida föremålet för kontraktet på ett konstlat sätt skulle begränsa konkurrensen anser ombudsmannen att kommissionens ståndpunkt är rimlig. Den förklarade tydligt varför valet av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan är lämpligt och tillräckligt allmänt, och att de tekniska specifikationerna inte är särskilt detaljerade. Medlemsstaterna har ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fatta sådana beslut, och kommissionen drog rimligen slutsatsen att det inte fanns något behov av att ingripa.

20. Ombudsmannen anser att kommissionen gav en rimlig och tydlig förklaring till varför det inte förekom någon öppen anbudsinfordran. Inom ramen för ett förfarande för direkt tilldelning får medlemsstaterna faktiskt förhandla direkt med en ”ekonomisk aktör” utan att offentliggöra ett öppet anbudsförfarande. För detta krävs, som kommissionen tydligt förklarade, att konkurrensen på marknaden saknas av tekniska skäl, eftersom endast en ekonomisk aktör kan tillhandahålla de upphandlade varorna.

21. Ombudsmannen anser att det inte förelåg något administrativt missförhållande i hur kommissionen utförde sin roll i upphandlingen av medeltunga amfibiska brandbekämpningsflygplan inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats [9]:

Det förekom inga administrativa missförhållanden i hur Europeiska kommissionen utförde sin roll i upphandlingen av brandbekämpningsflygplan inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Tina Nilsson
Chef för enheten för ärendehantering

Strasbourg den 13 februari 2025

[1] Se https://civil-protection-humanitarian-aid.ec.europa.eu/what/civil-protection/eu-civil-protection-mechanism_en

[2] Ibid

[3] Den europeiska civilskyddspoolen inrättades för att främja det europeiska civilskyddssamarbetet. Mer information finns här: https://civil-protection-humanitarian-aid.ec.europa.eu/what/civil-protection/european-civil-protection-pool_en

[4] Kvalitetskraven återfinns i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/570: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D0570

[5] Se artiklarna 1 och 4 i direktiv 2014/24/EU: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0024

[6] Se artikel 32.2 b ii i direktiv 2014/24/EU: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0024

[7] Se artiklarna 12, 21 och 23 i direktiv 1313/2013/EU: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D1313

[8] Se artiklarna 18 och 32 i direktiv 2014/24/EU: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0024

[9] Detta klagomål har behandlats inom ramen för delegerad ärendehantering, i enlighet med Europeiska ombudsmannens beslut om antagande av genomförandebestämmelser.