Anmärkningen

1. Klaganden deltog i ett urvalsförfarande för rekrytering av EU-tjänstemän som anordnades av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso)^[1]. Urvalsförfarandet anordnades för att rekrytera experter på skatteområdet.

2. Efter att ha fått tillräckligt många poäng i de tidigare skedena av urvalsförfarandet (datorbaserade prov och talent screener) bjöds klaganden in till sitt sista skede, utvärderingscentrumet. I proven vid utvärderingscentrumet ingick bland annat en områdesrelaterad intervju som syftade till att bedöma de sökandes sakkunskap på skatteområdet.

3.  Efter utvärderingscentrumet informerade Epso klaganden om att man inte hade fört upp honom på slutlistan över godkända sökande eftersom han inte fanns med bland de sökande som hade högst totalpoäng vid utvärderingscentrumet (minst 116,5/180 poäng, medan klaganden hade fått 106,5/180)^[2].

4. Klaganden bad Epso att ompröva sitt beslut. Han ansåg att anledningen till att han inte var bland de godkända kandidaterna var hans poäng (63/100) i den områdesrelaterade intervjun, som han ansåg vara omotiverat låg. Han hävdade att de frågor han hade fått under intervjun hade gett honom det starka intrycket att hans intervjuare inte var experter på området. Dessutom hävdade han att intervjuarna inte hade täckt alla nödvändiga tematiska områden med sina frågor. Han ansåg att hans profil och omfattande yrkeserfarenhet, t.ex. från Europeiska kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar (TAXUD), helt överensstämde med de områdesrelaterade kompetenserna.

5. Efter granskningen informerade Epso klaganden om att uttagningskommittén hade dragit slutsatsen att hans poäng motsvarade hans prestation. Epso tillade att det inte hade förekommit något fel i poängsättningen, att de resultat som lämnats till klaganden var korrekta och att uttagningskommittén till fullo hade följt förfarandereglerna för urvalsförfarandet. Epso påpekade också att uttagningskommittén har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller det detaljerade innehållet i proven och bedömningen av dem, och att meddelandet av de poäng som erhållits för varje kompetens utgör en lämplig och tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut. Epso bekräftade sitt beslut att inte placera klaganden på slutlistan över godkända sökande.

6. Klaganden skrev sedan på nytt till Epso och ifrågasatte hans poäng i den områdesrelaterade intervjun. Han hävdade att även om syftet med urvalsförfarandet var att välja ut sökande som skulle arbeta för GD Skatter och tullar, innehöll den panel som hade intervjuat honom (nedan kallad intervjupanelen) inte någon expert från detta generaldirektorat. Han intervjuades snarare av personal vid kommissionens rättstjänst och dess generaldirektorat för konkurrens (GD Konkurrens), som inte hade den nödvändiga förståelsen för uppgifterna i den relevanta profilen. Klaganden frågade Epso om någon anställd vid GD Skatter och tullar hade möjlighet att se över sina poäng i den områdesrelaterade intervjun. Han ville också få detaljerad feedback om sin prestation, till exempel vilken typ av expertis han saknade jämfört med andra kandidater.

7. Epso svarade att när uttagningskommittén har besvarat en begäran om omprövning avslutas förfarandet och eventuell ytterligare korrespondens i frågan beaktas inte.

8. Klaganden bad därefter Epso att åtminstone svara på hans fråga om anställda vid GD Skatter och tullar hörde till dem som hade granskat hans betyg för de områdesrelaterade kompetenserna.

9. I den korrespondens som följde uppgav Epso att uttagningskommitténs ledamöter var behöriga att bedöma klagandens prestationer. Vad särskilt gäller bedömningen av de områdesrelaterade kompetenserna tillade tribunalen att det följer av EU:s rättspraxis att ”sammansättningen av den urvalskommitté som bedömer dessa kompetenser ska anses vara regelbunden och sådan att den ”garanterar att uttagningskommittén gör en objektiv bedömning av de sökandes yrkesmässiga kvaliteter vid utförandet av de muntliga proven” om den omfattar minst en ledamot som är expert på området för uttagningsprovet”.

10. Klaganden frågade sedan varför hans intervjuare, om panelen skulle omfatta minst en expert på beskattning, i stället var experter på konkurrensrätt och medlemmar av en rättstjänst.

11. Eftersom klaganden inte hade fått ett tillfredsställande svar på sina frågor vände han sig till ombudsmannen i juli 2020.

Utredningen

12. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet.

13. Som ett första steg bad ombudsmannen Epso att svara på klagandens påstående om att det inte fanns någon expert i intervjupanelen. Ombudsmannen bad också Epso att förklara för klaganden om hans poäng för de områdesrelaterade kompetenserna hade granskats av experter på beskattning.

14. Epso svarade att den uttagningskommitté som deltog i bedömningen av klagandens områdesrelaterade kompetenser, både under intervjun och i samband med hans begäran om omprövning, inkluderade experter på området för urvalsförfarandet. Epso tillade att den institution som ansvarar för att utse uttagningskommitténs ledamöter bör fastställa vilken sakkunskap som krävs och besluta vad som utgör en expert inom ett visst område. Epsos uppgift är att se till att experterna alltid deltar i alla prov där expertkunskaperna bedöms.

15. Ombudsmannen bad klaganden om synpunkter på Epsos svar. I sina synpunkter hävdade klaganden att Epso fortfarande inte hade lämnat något konkret svar på hans frågor. Enligt honom förklarade Epsos allmänna svar inte huruvida någon skatteexpert eller företrädare för GD Skatter och tullar hade deltagit i bedömningen av hans prestationer. Han upprepade att hans intervju genomfördes av personal vid kommissionens rättstjänst och GD Konkurrens. Intervjupanelen saknade därför nödvändig sakkunskap om beskattning och kunde därför inte göra en korrekt bedömning av hans prestationer. Till följd av detta hade han behandlats ojämlikt jämfört med andra kandidater som hade intervjuats av experter. Klaganden upprepade sin fråga om någon anställd från GD Skatter och tullar hade möjlighet att se över sina betyg och bad på nytt om detaljerad återkoppling om sina prestationer.

16. Därefter granskade ombudsmannens undersökningsgrupp Epsos akt med relevans för ärendet. Efter inspektionen skickade ombudsmannens undersökningsgrupp uppföljningsfrågor till Epso. Inspektionsrapporten, med Epsos detaljerade förklaringar som svar på uppföljningsfrågorna, bifogas detta beslut.

Ombudsmannens bedömning

Om uttagningskommitténs sammansättning och sakkunskap

Inledande anmärkningar

17. Reglerna för sammansättningen av en uttagningskommitté i ett allmänt uttagningsprov fastställs i EU:s tjänsteföreskrifter ^[3]. Uttagningskommitténs ledamöter ska väljas bland anställda vars tjänstegrupp och lönegrad är minst lika höga som den tjänst som ska tillsättas.

18. Uttagningskommittén ska vara sammansatt på ett sådant sätt att den garanterar en objektiv bedömning av de sökandes prestationer och säkerställer rekrytering av tjänstemän med högsta kompetens [4]. ^De särskilda krav som uttagningskommitténs ledamöter måste uppfylla varierar beroende på de särskilda omständigheterna i varje urvalsförfarande ^[5].

19. När det gäller sakkunskap finns det inga särskilda bestämmelser i EU:s tjänsteföreskrifter som anger vilken nivå av sakkunskap som krävs av ledamöterna i en uttagningskommitté. Enligt EU:s rättspraxis måste dock minst en ledamot i uttagningskommittén vara expert på området för urvalsförfarandet ^[6].

20. Klaganden tycks hävda att en ledamot i uttagningskommittén var tvungen att arbeta för GD Skatter och tullar för att betraktas som expert på området för det aktuella urvalsförfarandet.

21. Enligt meddelandet om allmänt uttagningsprov ^[7] anordnade Epso dock urvalsförfarandet ”[... för att upprätta två reservlistor från vilka Europeiska kommissionen, främst generaldirektoratet för skatter och tullar (GD Skatter och tullar), kan rekrytera nya tjänstemän [...]”^[8].

22. I meddelandet om uttagningsprov anges dessutom följande i beskrivningen av den handläggares uppgifter på skatteområdet: ”Som handläggare vid en enhet vid direktoratet för indirekta eller direkta skatter vid GD Skatter och tullar eller vid en av enheterna för skattemässigt statligt stöd vid generaldirektoratet för konkurrens (GD Konkurrens) förväntas du [...]^[9] . GD Skatter och tullar är således inte den enda framtida arbetsgivaren för de godkända sökandena, som mycket väl kan bjudas in att arbeta för GD Konkurrens.

Resultat

23. Inspektionen av Epsos akt och de förklaringar som Epso lämnade som svar på ombudsmannens undersökningsgrupps uppföljningsfrågor (se inspektionsrapporten i bilagan till detta beslut) tyder inte på någon oegentlighet i sammansättningen av någon av de två panelerna, det vill säga intervjupanelen och den som behandlade klagandens begäran om omprövning (granskningspanelen).

24. I varje panel ingick i synnerhet en expert på området för urvalsförfarandet. När det gäller intervjupanelen arbetade en av de två ledamöterna för GD Konkurrens, direktoratet för statligt stöd, enheten för skatteplaneringspraxis. När det gäller granskningspanelen arbetade en av de två ledamöterna för GD Konkurrens, direktoratet för statligt stöd, enheten för skattestöd.

25. Mot bakgrund av de förtydliganden som Epso lämnade under undersökningen anser ombudsmannen att klagandens farhågor om uttagningskommitténs sammansättning nu har åtgärdats på lämpligt sätt.

Om utvärderingen av klagandens resultat i den områdesrelaterade intervjun

26. Vid bedömningen av de sökande är uttagningskommittéerna bundna av urvalskriterierna för urvalsförfarandet i fråga. Samtidigt har uttagningskommittén enligt EU:s rättspraxis ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den bedömer en sökandes kvalifikationer och yrkeserfarenhet i förhållande till dessa kriterier.^[10] Uttagningskommittén har ett ännu större utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller muntliga prov.^[11] Uttagningskommittén har dessutom ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller provens särdrag och detaljerade innehåll ^[12].

27. Mot bakgrund av ovanstående är ombudsmannens roll således begränsad till att avgöra om uttagningskommittén har begått ett uppenbart fel ^[13].

28. Den omständigheten att en sökande ^{med omfattande relevant yrkeserfarenhet fick lägre poäng i den områdesrelaterade intervjun (jämfört med} hans eller hennes poäng i andra delar av urvalsförfarandet) utgör inte heller i sig ett bevis på ett uppenbart fel, eftersom varje steg i ett urvalsförfarande bedöms separat. I detta fall hade klagandens yrkeserfarenhet utvärderats i ett tidigare skede av urvalsförfarandet (expertgranskaren), varefter klaganden bjöds in till utvärderingscentrumet. 

29. Inspektionen av Epsos akt (se den inspektionsrapport som bifogas detta beslut) tyder inte på något uppenbart fel i hur uttagningskommittén genomförde den områdesrelaterade intervjun och bedömde klagandens prestationer.

30. De frågor som ställdes överensstämde i synnerhet med meddelandet om uttagningsprov och omfattade alla tre områdesrelaterade kompetenser som bedömdes. Det finns inte heller något fel i hur uttagningskommittén beräknade klagandens poäng per kompetens och hans slutliga poäng, enligt den på förhand fastställda poängtabellen.

Om klagandens begäran om detaljerad återkoppling

31. Med hänsyn till det stora utrymme för skönsmässig bedömning som nämnts ovan är uttagningskommittén inte skyldig att ge detaljerad återkoppling efter de muntliga proven, såsom att förklara för den sökande vilka svar som var otillfredsställande eller varför den ansåg att de var otillfredsställande.^[15] De poäng som erhållits i de olika proven i ett urvalsförfarande för personal utgör en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut i förhållande till en viss sökande.^[16]

32. Dessutom är uttagningskommitténs arbete hemligt, för att skydda uttagningskommittén från yttre påtryckningar och därmed göra det möjligt för den att utföra sitt arbete på ett oberoende och objektivt sätt.^[17] Detta hindrar att uppgifter om uttagningskommitténs jämförande bedömningar av de sökande lämnas ut.^[18]

33. I detta fall gav Epso klaganden godkänt resultat för den områdesrelaterade intervjun (50/100), hans totala poäng i den områdesrelaterade intervjun (63/100) samt den ”kvalificerare” som han hade fått för var och en av de tre särskilda kompetenser som bedömdes under den områdesrelaterade intervjun (”stark”, ”stark” respektive ”tillfredsställande”). Detta anses vara tillräcklig feedback.

Slutsatser

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats ^[19]:

Mot bakgrund av de förtydliganden som Europeiska rekryteringsbyrån lämnade under undersökningens gång har den på lämpligt sätt tagit itu med klagandens oro över uttagningskommitténs sammansättning. 

Det förekom inga administrativa missförhållanden i hur Europeiska rekryteringsbyrån genomförde klagandens områdesrelaterade intervju, bedömde hans prestationer i den och hanterade hans begäran om återkoppling.

Klaganden och Epso kommer att informeras om detta beslut.

Tina Nilsson
Chef för enheten för ärendehantering

Strasbourg den 23 juni 2022

[1] EPSO/AD/363/18 – Handläggare (AD 7) – Område 2: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2018/368A/01&from=EN

[2] Enligt meddelandet om allmänt uttagningsprov skulle uttagningskommittén ”upprätta en reservlista för varje område – fram till dess att det antal godkända sökande som efterfrågas har uppnåtts – över de behöriga sökande som har uppnått kraven för godkänt och de högsta totalresultaten efter utvärderingscentrumet”.

[3] Artikel 3 i bilaga III till förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:01962R0031-20220101&from=EN.

[4] I enlighet med artikel 27 i EU:s tjänsteföreskrifter. Se förstainstansrättens dom av den 27 juni 1991, Valverde Mordt mot domstolen, T-156/89, punkt 105: https://curia.europa.eu/juris/showPdf.jsf?text=&docid=102896&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=23065979.

[5] Förstainstansrättens dom av den 17 december 1997, Karagiozopoulou mot kommissionen, T-166/95, punkt 34: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/FR/TXT/PDF/?uri=CELEX:61995TJ0166&from=FR

[6] Förstainstansrättens dom av den 22 juni 1990, Marcopoulos mot domstolen, T-32/89 och T/39/89, punkt 37: https://curia.europa.eu/juris/showPdf.jsf?text=&docid=102822&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=23067009; Domen i det ovannämnda målet Valverde Mordt mot domstolen, punkt 106.

[7] I meddelandet om uttagningsprov anges de kriterier och regler som gäller för urvalsförfarandet.

[8] Se sidan 1 i meddelandet om allmänt uttagningsprov (min kursivering).

[9] Se sidan 3 i meddelandet om allmänt uttagningsprov (under ”Beskattning”) (understrykning tillagd).

[10] Förstainstansrättens dom av den 11 februari 1999 i mål T-244/97, Mertens mot kommissionen, punkt 44: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/HR/TXT/?uri=CELEX:61997TJ0244, Förstainstansrättens dom av den 11 maj 2005 i mål T-25/03, De Stefano mot kommissionen, punkt 34: http://curia.europa.eu/juris/celex.jsf?celex=62003TJ0025&lang1=en&type=TXT&ancre=.

[11] Personaldomstolens beslut av den 25 maj 2011, Meierhofer/kommissionen, F-74/07 RENV, punkt 63: https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=135362&pageIndex=0&doclang=en&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=612105

[12] Förstainstansrättens dom av den 19 februari 2004, Konstantopoulou mot domstolen, T-19/03, punkt 48: https://curia.europa.eu/juris/showPdf.jsf?text=&docid=48932&pageIndex=0&doclang=FR&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=3490404

[13] Se Europeiska ombudsmannens beslut om att avsluta undersökningen av klagomål 14/2010/ANA mot

Europeiska rekryteringsbyrån, punkt 14:

https://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/10427/html.bookmark#_ftnref5). och förstainstansrättens dom av den 31 maj 2005, Gibault mot kommissionen, T-294/03, punkt 41: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=CELEX:62003TJ0294.

[14] Förstainstansrättens dom av den 15 juli 1993, Camara Alloisio m.fl. mot kommissionen, förenade målen T-17/90, T-28/91 och T-17/92, punkt 90: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/GA/TXT/?uri=CELEX:61990TJ0017, Förstainstansrättens dom av den 23 januari 2003, Angioli mot kommissionen, T-53/00, punkt 94: http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=47998&pageIndex=0&doclang=FR&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5568.

[15] Personaldomstolens dom av den 11 december 2012, Mata Blanco/kommissionen, F-65/10, punkt 109: https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=131681&pageIndex=0&doclang=FR&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&ampcid=12853032.

[16] Domen i det ovannämnda målet Mata Blanco mot kommissionen, punkt 107.

[17] Artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.

[18] Domen i det ovannämnda målet Mata Blanco mot kommissionen, punkt 106.

[19] Detta klagomål har behandlats inom ramen för delegerad ärendehantering, i enlighet med Europeiska ombudsmannens beslut om antagande av genomförandebestämmelser.