Bakgrund till klagomålet

1. Den 4 september 2018 lämnade klaganden in en begäran till Europeiska utrikestjänsten om allmänhetens tillgång till ”alla informationsmeddelanden” som utarbetats för den dåvarande kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2008 om Europeiska unionens förbindelser med Israel.

2. Den 18 januari 2019 besvarade utrikestjänsten klagandens begäran. Kommissionen förklarade att eftersom begäran om tillgång till handlingar avsåg handlingar som upprättats innan Europeiska utrikestjänsten hade inrättats, hade handlingarna lagrats i Europeiska kommissionens historiska arkiv.

3. Utrikestjänsten identifierade åtta dokument i det historiska arkivet. Dessa dokument bestod till största delen av utdrag ur informationsmeddelanden och föredragningspunkter som utarbetats för kommissionsledamotens ^{räkning [1].}

4. Efter att ha granskat handlingarna beviljade utrikestjänsten fullständig tillgång till en handling ^[2]. partiell tillgång till två handlingar ^[3], och inte gav tillgång till fem handlingar ^[4]. Utrikestjänsten uppgav att fullständig tillgång till dessa handlingar skulle inverka negativt på förtroendet mellan EU och Israel och därmed undergräva EU:s förbindelser med Israel.

5. Den 28 januari 2019 begärde klaganden en omprövning av utrikestjänstens ursprungliga beslut genom en så kallad bekräftande ansökan.

6. Den 18 februari 2019 bekräftade utrikestjänsten sitt ursprungliga beslut att fem handlingar inte kunde lämnas ut ^[5]. Med hänvisning till de två handlingar för vilka partiell tillgång hade beviljats ^[6] såg utrikestjänsten över sitt ursprungliga beslut och beviljade tillgång till några ytterligare punkter.  

7. Klaganden var missnöjd med utrikestjänstens beslut och vände sig till ombudsmannen.

Utredningen

8. Ombudsmannen inledde en undersökning av vägran att lämna ut handlingar.

9. Under undersökningens gång analyserade ombudsmannen noggrant den tillgängliga informationen och granskade utrikestjänstens relevanta handlingar.

Argument som framförts till ombudsmannen

10. Utrikestjänsten åberopade undantaget i förordning (EG) ^{nr 1049/2001 [7]} som syftar till att skydda EU:s internationella förbindelser ^[8].

11. Rådet förklarade särskilt att innehållet i dokumenten rör Israels inre angelägenheter och EU:s ståndpunkter inför möten med internationella partner. Ett utlämnande av dessa handlingar skulle därför inverka negativt på förtroendet mellan EU, Israel och internationella partner och inverka negativt på EU:s förbindelser med de berörda länderna.

12. Utrikestjänsten tillade att ett utlämnande av de återstående delarna av de handlingar för vilka tillgång delvis hade beviljats ^[9] skulle inverka negativt på förtroendet mellan EU och Israel och andra parter som är involverade i fredsprocessen mellan Israel och Palestina.

13. Den hävdade också att ett utlämnande av de begärda handlingarna skulle skada det ömsesidiga förtroendet för diplomatiska dialoger mellan EU och Israel, vilket är avgörande för sådana diskussioner.

14. Utrikestjänsten vidhöll att den inte hade identifierat något övervägande allmänintresse som skulle motivera beviljande av tillgång.

15. Slutligen hävdade utrikestjänsten att även om handlingarna utarbetades flera år innan begäran om allmänhetens tillgång gjordes, rör många av de frågor som diskuteras i handlingarna fredsprocessen i Mellanöstern och är fortfarande relevanta i dag.

16.  Klaganden hävdade att eftersom det har gått lång tid sedan handlingarna upprättades är det högst osannolikt att ett utlämnande av de berörda handlingarna skulle kunna orsaka någon verklig skada på EU:s förbindelser med Israel.

17. Klaganden hävdade vidare att det finns ett allmänintresse av att göra handlingarna tillgängliga, nämligen att kontrollera att associeringsavtalet med Israel tillämpades korrekt ^[10].

Ombudsmannens bedömning

18. Efter att ha kontrollerat innehållet i de begärda handlingarna anser ombudsmannen att utrikestjänsten hade fog för att åberopa undantaget för skydd av EU:s internationella förbindelser.

19. De begärda handlingarna ^[11] är diplomatiska genomgångar. I dessa briefingar beskrivs EU:s ståndpunkt gentemot partner från tredjeländer, inbegripet EU-medlemsstaternas ståndpunkter. De innehåller också bedömningar av Israels inre angelägenheter samt riktlinjer för EU-kommissionärens möten på hög nivå. Dessa ståndpunkter och överväganden rör frågor som fortfarande är relevanta i dag för EU:s internationella förbindelser.

20. Ombudsmannen anser därför att det är rimligt att påstå att ett utlämnande av de berörda handlingarna sannolikt skulle undergräva de internationella förbindelserna.

21. Enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar kan detta intresse inte åsidosättas av något annat allmänintresse.

22. Ombudsmannen anser att utrikestjänsten agerade rimligt när den vägrade att ge allmänheten fullständig tillgång till handlingarna. Avslaget var därför motiverat och i enlighet med lagen.

23. Slutligen erkänner ombudsmannen att utrikestjänsten gjorde en grundlig sökning i Europeiska kommissionens historiska arkiv för att identifiera de handlingar som omfattas av klagandens begäran.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats:

Utrikestjänsten har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande genom att vägra allmänheten fullständig tillgång till handlingarna.

Klaganden och Europeiska utrikestjänsten kommer att informeras om detta beslut.

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 25 oktober 2019

1) [1] Delen "Israels politiska situation" på sidan 77 i briefingen "Toppmötet mellan EU och Kanada" av den 4 juni 2007.

2) Briefing "Förbindelserna mellan EU och Israel" inför mötet mellan Benita Ferrero-Waldner, kommissionsledamot, och företrädare för Amerikanska judiska kommittén den 4 december 2007.

3) Talar om "Förbindelserna mellan EU och Israel" för kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldner vid mötet med företrädare för den amerikanska judiska kommittén den 4 december 2007.

4) Briefingdokument om kommissionsledamot Benita Ferrero-Waldners besök i Israel, 28-29 oktober 2007.

5)  Ett stycke på sidan 10 i briefingen inför toppmötet mellan EU och Ryssland den 26-27 juni 2008.

6) Två stycken på sidan 80 i briefingen inför toppmötet mellan EU och USA den 10 juni 2008.

7) Två korta stycken (på s. 57 respektive s. 60) i briefingen om trojkamötet mellan EU:s och USA:s utrikesministrar den 6 mars 2008.

8) Punkt på sidan 6 i briefingen "Kommissionär Benita Ferrero-Waldners besök i Australien och Nya Zeeland", 25-28 juni 2007.

[2] Se fotnot n.1, punkt 1).

[3] Utrikestjänsten beviljade delvis tillgång till de handlingar som förtecknas i fotnot 1 punkterna 2 och 3.

[4] Utrikestjänsten vägrade att ge tillgång till de handlingar som anges i fotnot 1 punkt 4–8).

[5] Se fotnot 4.

[6] Se fotnot 3.

[7] Artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex:32001R1049.

[8] Se fotnot 3.

[9] För mer information: http://www.eeas.europa.eu/archives/delegations/israel/eu_israel/political_relations/agreements/index_en.htm .

[11] Se fotnot 1 i punkterna 2–8)