Bakgrund till klagomålet

1. Klaganden, en advokat, begärde tillgång till handlingar i enlighet med EU:s regler om allmänhetens tillgång till handlingar (förordning 1049/2001)^[1], som innehas av Europeiska kommissionen, om insamling av elektroniska bevis med hjälp av kriminaltekniska it-verktyg i samband med antitrustutredningar.

2. Inledningsvis vägrade kommissionen fullständig tillgång till de begärda handlingarna med motiveringen att ett utlämnande skulle ”undergräva skyddet av syftet med inspektioner, utredningar och revisioner” och att det inte fanns något övervägande allmänintresse av ett utlämnande ^[2].

3. Efter klaganden ´s begäran om omprövning av sitt beslut (en så kallad bekräftande ansökan) gjorde kommissionen följande: i) bevilja fullständig tillgång till vissa allmänt tillgängliga handlingar, ii) bevilja partiell tillgång till vissa interna handlingar (med förbehåll för redigering av personuppgifter), och iii) nekad tillgång till andra interna handlingar på grundval av det undantag som anges ovan.

4. Den 17 juli 2018 vände sig klaganden till ombudsmannen och hävdade att kommissionen borde ha beviljat honom fullständig tillgång till de begärda handlingarna.

Utredningen

5. Ombudsmannen inledde en undersökning av kommissionens vägran att bevilja klaganden tillgång till de begärda handlingarna. 

6. Under undersökningens gång inspekterade ombudsmannen kommissionens ärendeakt, inklusive de undanhållna handlingarna, och mottog klagandens synpunkter.

Kommissionens beslut att inte bevilja tillgång till vissa interna handlingar

Argument som framförts till ombudsmannen

7. Det första dokument som kommissionen vägrade tillgång till är en presentation inför ett möte i Europeiska konkurrensnätverkets arbetsgrupp ^[3]. Kommissionen hävdade att all information som utbyts inom Europeiska konkurrensnätverket skyddas från offentliggörande ^[4] för att säkerställa effektiviteten i antitrustutredningarna och det ömsesidiga förtroendet mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna.

8. Kommissionen noterade att endast ett begränsat antal personer har tillgång till de interna handlingar som klaganden begärt och att deras innehåll och titlar är konfidentiella. Den gav exempel på hur företag hade eller kunde ha vidtagit tekniska motåtgärder för att försämra eller försena kommissionens inspektioner och förklarade hur informationen i de begärda handlingarna kunde användas för sådana ändamål. 

9. Kommissionen tillade att det finns tillräckligt med offentligt tillgänglig information om användningen av dess kriminaltekniska it-verktyg för att skydda rätten till försvar för företag som är föremål för utredning. Kommissionen hänvisade till rättspraxis enligt vilken det är ”tillräckligt, för att skydda rätten till försvar, att inspektionsbeslutet och den förklarande anmärkningen har delgetts de bemyndigade personerna inom de sökande företagen på ett korrekt sätt”. ^[5] Kommissionen uppgav också att det är möjligt att utifrån bestämmelserna i förordning (EG) nr 1/2003 ^[6] fastställa den exakta arten av de åtgärder som den kan vidta under inspektionerna.

10. Kommissionen påpekade att dess förklarande anmärkning om inspektioner ^[7], domstolens rättspraxis och bilagorna 1 och 2 till dess beslut om klagandens begäran om omprövning i tillräcklig utsträckning omfattade innehållet i de begärda handlingarna.

11. Klaganden hävdade att undantagen från rätten till tillgång till handlingar måste tolkas restriktivt. Han anser att en allmän presumtion om att inte lämna ut all information som utbyts i samband med utredningar mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna inom Europeiska konkurrensnätverket inte överensstämmer med unionsdomstolarnas rättspraxis och bestämmelserna i förordning (EG) nr 1/2003.

12. Klaganden hävdade också att tillgången till de begärda handlingarna fullt ut skulle respektera rätten till försvar och förbättra effektiviteten i kommissionens undersökningar. Han anser att det föreligger ett övervägande allmänintresse av att de begärda handlingarna lämnas ut.

Ombudsmannens bedömning

13. Ombudsmannen noterar att det enligt rättspraxis från Europeiska unionens domstol krävs att den information som utbyts på detta sätt förblir konfidentiell för att det arrangemang för informationsutbyte som inrättats inom det nätverk av offentliga myndigheter som säkerställer efterlevnaden av EU:s konkurrensregler ska fungera väl ^[8] Dessutom föreskrivs i artikel 27.2 i förordning (EG) nr 1/2003 att rätten till tillgång inte ska omfatta korrespondens mellan kommissionen och medlemsstaternas konkurrensmyndigheter eller mellan dessa, inbegripet handlingar som upprättats i enlighet med artiklarna 11 och 14. Ombudsmannen har även påpekat att tribunalen slog fast att ”i artikel 27.2 i förordning nr 1/2003 föreskrivs att inte ens de parter som är föremål för ett förfarande som genomförs av kommissionen enligt artikel 101 FEUF har tillgång till handlingar som upprättats i enlighet med artikel 11 i denna förordning. A fortiori hindrar därför förordning nr 1/2003 alla personer från att få tillgång till sådana handlingar.” ^[9] Ombudsmannen anser därför att kommissionens ståndpunkt att dess utbyten med de nationella konkurrensmyndigheterna inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket är konfidentiella är motiverad och korrekt.

14. Ombudsmannen noterar att kommissionen gjorde en individuell bedömning av de interna handlingar som klaganden begärde tillgång till. I sitt beslut om klagandens begäran om omprövning förklarade kommissionen arten av var och en av de begärda interna handlingarna. Kommissionen klargjorde också skälen till att den ansåg att ett utlämnande av dem skulle undergräva ”syftet med inspektioner, utredningar och revisioner” och varför det inte fanns något övervägande allmänintresse av ett utlämnande.

15. Efter att ha granskat de undanhållna handlingarna och övervägt de argument som framförts för och emot utlämnandet av dem drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionens vägran att lämna ut dem var motiverad och rimlig. Det utgjorde därför inte något administrativt missförhållande.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats:

Kommissionens vägran att ge allmänheten fullständig tillgång till de begärda handlingarna utgjorde inte ett administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 30 september 2019

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=celex%3A32001R1049.

[2] Artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001 har följande lydelse: ”Institutionerna ska vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för

- en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter,

- rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning,

syftet med inspektioner, utredningar och revisioner,

såvida det inte föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.”

[3] Europeiska kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna i alla EU:s medlemsstater samarbetar med varandra genom Europeiska konkurrensnätverket

[4] Tribunalens dom av den 12 maj 2015, Unión de Almacenistas de Hierros de España/Europeiska kommissionen, T-623/13, punkt 78: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:62013TJ0623.

[5] Tribunalens dom av den 26 november 2014, Energetický a průmyslový holding a.s. och EP Investment Advisors s.r.o. mot Europeiska kommissionen, T-272/12, punkt 71: http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=F286B530995648F14BDFBE8D36A311B1?text=&docid=160101&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=14927293.

[6] Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=celex%3A32003R0001.

[7] Förklarande not om kommissionens inspektioner enligt artikel 20.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003: https://ec.europa.eu/competition/antitrust/explanatory_note/sv.pdf. 

[8] Domen i det ovannämnda målet Unión de Almacenistas de Hierros de España mot Europeiska kommissionen, punkt 78, se fotnot 3 ovan.

[9] Domen i det ovannämnda målet Unión de Almacenistas de Hierros de España mot Europeiska kommissionen, punkt 58, se fotnot 3 ovan.