Bakgrund till klagomålet

1. Efter antagandet av förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (förordning (EG) nr 1224/2009)^[1] bedömde Europeiska kommissionen (kommissionen) de sanktionssystem som medlemsstaterna hade infört för att säkerställa efterlevnaden av förordningen.

2. Den 5 oktober 2017 bad klaganden, en icke-statlig organisation, kommissionen att ge allmänheten [2] tillgång^till ”bedömningenav EU-medlemsstaternas sanktionssystem för att utvärdera deras effektivitet när det gäller genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs”.

3. Kommissionen identifierade följande tre handlingar som omfattades av klagandens begäran:

•  Rapport: Bedömning av medlemsstaternas sanktionssystem för överträdelser av bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken (rapporten)
•  Bedömning av medlemsstaternas sanktionssystem för överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler: landinformationsblad (bedömningsdokumentet)
•  Översiktstabell över medlemsstaternas sanktionsmetoder (översiktstabellen)

4. Den 16 november 2017 nekade kommissionen allmänheten tillgång till de begärda handlingarna med motiveringen att ett utlämnande av dem skulle undergräva skyddet för syftet med inspektioner, utredningar och revisioner^[3].

5. Den 3 december 2017 lämnade klaganden in en begäran om omprövning, en så kalladbekräftande ansökan.

6. Den 9 maj 2018 ingav klaganden, utan att ha mottagit något beslut från kommissionen, ett klagomål till ombudsmannen och begärde att allmänheten skulle få fullständig tillgång till de begärda handlingarna.

7. Ombudsmannen inledde en undersökning och kontaktade kommissionen. Efter detta antog kommissionen den 31 maj 2018 sitt beslut, ett så kallatbekräftande beslut,om att bevilja partiell tillgång till rapporten och vägra allmänheten tillgång till bedömningsdokumentet och översiktstabellen.  I samband med detta förlitade sig kommissionen på behovet av att skydda syftet med utredningar [4],^{beslutsprocessen [5]} och enskilda personers privatliv och integritet^[6] i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.

8. Den 10 juli 2018 svarade klaganden på kommissionens bekräftande beslut och instämde inte i dess slutsatser och angav att klaganden ville fortsätta att driva klagomålet mot kommissionen.

Utredningen

9. Ombudsmannen inledde en undersökning av kommissionens vägran att bevilja tillgång till sin bedömning av EU-medlemsstaternas sanktionssystem enligt förordning 1224/2009.

10. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen ytterligare synpunkter och kommentarer från kommissionen och klaganden. Kommissionen lämnade också en kopia av de begärda handlingarna till ombudsmannen.

Argument som framförts till ombudsmannen

Skydd av syftet med inspektioner, utredningar och revisioner

Kommissionens argument

11. Kommissionen förklarade att de begärda handlingarna utgör den inledandebedömning av medlemsstaternas efterlevnad avförordning (EG) nr 1224/2009 somkommissionen utarbetat inom ramen för sin pågående utredning, i enlighet med artiklarna 96–102 i förordning (EG) nr 1224/2009, av de maritima medlemsstaternas sanktionssystem för överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Enligt kommissionen identifierades brister i efterlevnaden i den inledande bedömningen, och den utgjorde ett första steg och en grund för ingående kontroller, inspektioner och revisionsbesök, vilket ledde till efterlevnadsdialoger med de berörda medlemsstaterna innan överträdelseförfarandena inleddes^[7].

12. Kommissionen betonar att utredningarna och revisionerna pågår och att den, när det gäller efterlevnadsverktyg, har inlett informella förfaranden i syfte att få medlemsstaterna att frivilligt följa förordning (EG) nr 1224/2009. Dessa har formen av handlingsplaner^[8], som enligt kommissionens senaste uppdatering till ombudsmannen under undersökningens gång fortfarande pågår, och EU Pilot-förfaranden^[9] som har inletts. De misslyckade informella förfarandena har lett till att överträdelseförfaranden har inletts. Kommissionen noterade att ”enmedlemsstat kan bli föremål för mer än ett förfarande samtidigt, beroende på vilket ämne det gäller”.

13. Kommissionen har förklarat att de pågående utredningarna och informella förfarandena består av samarbete och dialoger med medlemsstaterna om den korrekta tillämpningen av EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningens överensstämmelse med EU-lagstiftningen. Kommissionen betonade att undersökningarna och de informella förfarandena utlöstes av den inledande bedömningen och att de begärda handlingarna därför utgör en del av deras akter. Efter den individuella granskningen av de begärda handlingarna ansåg kommissionen att ett utlämnande av dem skulle äventyra utredningsverksamheten och det ömsesidiga förtroendet och god tro inom dialogerna, som är avgörande för medlemsstaternas frivilliga efterlevnad av EU:s regler utan att behöva inleda överträdelseförfaranden. Kommissionen hänvisade till domen i målet Petrie, där tribunalen ansåg att medlemsstaterna har rätt att förvänta sig sekretess i kommissionens utredningar som skulle kunna leda till överträdelseförfaranden^.[10] Kommissionen noterade att detta särskilt gäller de pågående överträdelseförfarandena, såsom konstaterades i målet Liga para Protecção da Natureza,^[11] och de pågående EU Pilot-förfarandena, på grundval av ärendet Spirlea.^[12] Kommissionen åberopade också artikel 113.2 i förordning 1224/2009, där det anges att ”deuppgifter som utbyts mellan medlemsstaterna och kommissionen får inte överföras till andra personer än de i medlemsstaterna eller gemenskapsinstitutionerna vars uppgifter kräver sådan tillgång ...”

14. Kommissionen informerade ombudsmannen om attrevisioner har utförts och kommer att fortsätta att utföras i de medlemsstater där handlingsplaner, EU Pilot-förfaranden och överträdelseförfaranden för närvarande inte pågår. Kommissionen hävdade att den, efter att ha granskat handlingarna var för sig, hade dragit slutsatsen att ett utlämnande av de omtvistade handlingarna skulle undergräva de pågående revisionernas integritet.^[13] Vidare noterade den att handlingarna i fråga inte hade gjorts tillgängliga för de berörda medlemsstaterna.

15. På samma sätt drog kommissionen, återigen på grundval av en individuell bedömning av handlingarna, slutsatsen att ett fullständigt utlämnande skulle undergräva syftet med de pågående undersökningarna och uppföljningsåtgärderna.  Kommissionen vägrade därför att ge allmänheten fullständig tillgång [14].

Klagandens argument

16. Klaganden hävdar att kommissionen har tillämpat reglerna om undantag från offentliggörande av handlingarna på ett felaktigt sätt. Sökanden anser att kommissionens skäl för att inte lämna ut handlingarna inte avser det faktiska innehållet i de begärda handlingarna, utan snarare en jämförelse mellan EU Pilot-förfaranden och handlingsplaner. Med hänvisning till målet Verein für Konsumenteninformation mot kommissionen ^[15] betonade klaganden att kommissionen måste bedöma om ett undantag från utlämnandet av uppgifter är tillämpligt på grundval av den faktiska informationen i handlingarna.

17. När det gäller de delar av de begärda handlingarna som inte ingår i EU Pilot-förfarandet eller överträdelseförfarandet hävdade klaganden att enbart möjligheten att en utredning kan leda till ett EU Pilot-förfarande eller överträdelseförfarande är ”myckethypotetisk och osäker”och inte en tillräcklig motivering för att inte lämna ut uppgifter.^[16] Klaganden betonade att en motivering för att inte lämna ut uppgifter ”måstevisa hur ett utlämnande allvarligt och effektivt skulle undergräva en pågående utredning och att en sådan risk rimligen kan förutses”,vilket klaganden hävdade att kommissionen hade underlåtit att lämna ut.

18. Klaganden hävdade dessutom att kommissionen inte hade identifierat vilken typ av information den hade erhållit i enlighet med artikel 113.2 i förordning (EG) nr 1224/2009 och att den inte hade informerat klaganden om huruvida den hade samrått med medlemsstaterna i detta avseende.

Skydd av beslutsprocessen

Kommissionens argument

19. Kommissionen förklarade att dess beslut grundades på det faktum att undersökningar och uppföljningsåtgärder ännu inte hade vidtagits och att sådana undersökningar och uppföljningsåtgärder senare skulle kunna leda till ytterligare åtgärder i framtiden. Tribunalen ansåg att ett utlämnande av de omtvistade handlingarna skulle innebära att de pågående utredningarna och förfarandena utsattes för ”otillbörliginblandning utifrån”,vilket tribunalen erkände som ett skäl till att inte lämna ut handlingar.^[17] Tribunalen konstaterade att ett sådant utlämnande är tillämpligt på ”handlingarsom är direkt kopplade till beslutsförfarandet”och betonade att samma princip är tillämplig på de begärda handlingar som innehåller information om ”förloppetav respektive utredningar, framtida steg i förfarandet och den utredningsstrategi som kommissionen följer”.  Kommissionen ansåg därför att ett utlämnande av de begärda handlingarna skulle undergräva dess beslutsförfarande^[18].

Klagandens argument

20. Klaganden hävdade att kommissionen tillämpade undantaget om skydd av beslutsprocessen på ett felaktigt sätt. Sökanden gjorde gällande att även om kommissionen åberopade två undantag (det vill säga skyddet för utredningar och skyddet för beslutsförfarandet) av samma skäl, underlät den att motivera skyddet för två olika intressen. Mot bakgrund av detta ansåg klaganden att kommissionen inte hade visat att utlämnandet specifikt och effektivt skulle undergräva dess beslutsförfarande och att den identifierade risken rimligen kunde förutses.  

21. Klaganden betonade att kommissionens uttalande om att yttre påtryckningar skulle undergräva dess beslutsprocess var otillräckligt som motivering för att tillämpa undantaget. Klaganden hävdade att kommissionen måste fastställa att yttre påtryckningar eller inflytande skulle kunna riskeraatt ”hindra institutionens förmåga att agera helt oberoende och uteslutande i allmänhetens intresse eller allvarligt påverka, förlänga eller komplicera ett korrekt genomförande av institutionens interna diskussioner och beslutsprocess” ^[19].

22. Klaganden hävdade också^[20] att undantaget för skydd av beslutsprocessen måste tillämpas strikt, särskilt när det gäller handlingar som innehåller miljöinformation. Klaganden hävdade att detta var tillämpligt här eftersom de begärda handlingarna enligt klaganden innehåller miljöinformation i den mening som avses i Århusförordningen^[21] och betonade att EU-institutionerna därför är skyldiga att offentliggöra dem^[22].

Övervägande allmänintresse av utlämnande

Kommissionens argument

23. Kommissionen medgav att även om det finns ett visst allmänintresse av utlämnande ansåg den att intresset var ett ”allmäntövervägande”som saknar ”särskildaargument som visar att principen om öppenhet är särskilt angelägen i det aktuella fallet”.

24. Kommissionen betonade att icke-statliga organisationers stadgeenliga mål är ”allmängiltiga”och inte utgör ett övervägande allmänintresse.^[23] I detta avseende ansåg kommissionen att ”ensökandes särskilda intresse eller bakgrund inte kan beaktas” vid behandlingen avansökningar om tillgång till handlingar^[24].

25. Kommissionen sade att enligt Århusförordningen^[25] är ett undantag tillämpligt på det övervägande allmänintresset när det gäller handlingar som rör utredningar. Eftersom de handlingar som är i fråga i förevarande mål utgör verktyg i de pågående undersökningarna ansåg kommissionen att det inte förelåg något övervägande allmänintresse.

26. Kommissionen betonade dessutom att de omtvistade handlingarna rör ett administrativt förfarande snarare än ett lagstiftningsförfarande. Det är i förhållande till det sistnämnda som domstolen har fastställt ett krav på större öppenhet.

27. Kommissionen hävdade att balansen mellan öppenhet å ena sidan och skyddet av pågående utredningar och beslutsprocesser å andra sidan uppnås genom att allmänheten informeras i pressmeddelanden och publikationer på kommissionens webbplats. Kommissionen betonade att tribunalen har erkänt att kommissionens pressmeddelanden är relevanta^[26].

Klagandens argument

28. Klaganden ansåg att kommissionen inte hade identifierat det övervägande allmänintresse som, enligt klaganden, föreligger vid utlämnandet av de omtvistade handlingarna. Den hävdade att ett korrekt genomförande av förordning (EG) nr 1224/2009 är avgörande för att säkerställa hållbar fiskeverksamhet. Detta gäller särskilt i samband med överfiskade fiskebestånd inom EU. Klaganden hävdade att ett antal brister har konstaterats i genomförandet av förordning (EG) nr 1224/2009 och i kommissionens tillämpning av sanktioner för att säkerställa efterlevnaden av förordning (EG) nr 1224/2009. Den hänvisade till flera rapporter^[27], särskilt Europeiska revisionsrättens särskilda rapport^[28] om EU:s fiskerikontroll, där det anges att detillämpade sanktionerna inte alltid var avskräckande, proportionella och effektivaoch att deinte alltid förhindrade att överträdelserna upprepades. Klaganden anser att den nuvarande miljösituationen är ”extremtoroande”och att konsekvenserna kan bli ”katastrofala”för den marina biologiska mångfalden.

29. Klaganden hävdade att behovet av att offentliggöra de begärda handlingarna är ännu mer trängande eftersom förordning 1224/2009 för närvarande ses över. Den nya reformen syftar till att förbättra det nuvarande systemet, särskilt för att stärka medlemsstaternas kontroll av efterlevnaden. Klaganden hävdade dock att kommissionens konsekvensbedömning endast innehåller allmänna meningar som motiverar en översyn av sanktionssystemet och att parlamentet och rådet genomför lagstiftningsförfarandet utan att ha tillgång till all tillgänglig information. Klaganden hävdar därför att mer information måste göras tillgänglig för organisationer i det civila samhället som sedan skulle kunna göra allmänheten, inklusive lagstiftande organ, medveten om situationen och vidta andra åtgärder genom strategiska rättstvister i medlemsstaterna. Klaganden noterade att det civila samhällets organisationer spelar en avgörande roll för efterlevnaden av EU:s miljölagstiftning, vilket klaganden anser har bekräftats i det sjunde miljöhandlingsprogrammet^[29].

30. Klaganden är bekymrad över att kommissionen inte har lämnat tillräcklig information om de åtgärder som den vidtar, särskilt när det gäller pågående EU Pilot-förfaranden. Sökanden gjorde gällande att kommissionens hänvisning till domstolens erkännande av pressmeddelandenas relevans endast avser handlingar som ingår i överträdelseförfaranden. Klaganden hänvisade dessutom till kommissionens meddelandeEU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning[30], där kommissionen uttryckte sin avsikt att prioritera vissa överträdelser framför andra. Klaganden anser att kommissionen, i linje med denna politik, kommer att fortsätta att vägra allmänheten tillgång till de handlingar som är aktuella i detta klagomål, med hänvisning till motiveringen av möjligheten att inleda överträdelseförfaranden, samtidigt som den inte kommer att inleda några sådana förfaranden eftersom den gemensamma fiskeripolitiken inte är kommissionens prioritering.  

Ombudsmannens bedömning

31. Ombudsmannen konstaterade att de begärda handlingarna omfattar en inledande bedömning av medlemsstaternas sanktionssystem för överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens regler. Kommissionen informerade ombudsmannen om att handlingsplaner, pilotförfaranden och överträdelseförfaranden fortfarande pågår på grundval av denna inledande bedömning. Kommissionen noterade också att ”enmedlemsstat kan bli föremål för mer än ett förfarande samtidigt, beroende på vilket ämne det gäller”. När det gäller de medlemsstater för vilka ovannämnda förfaranden för närvarande inte pågår uppgav kommissionen att ”revisionerhar utförts och kommer att fortsätta att utföras”.

32. Ombudsmannen noterar att kommissionen har gjort en individuell granskning av de omtvistade handlingarna och anser att den har lämnat en tillräcklig förklaring till redigeringarna. Kommissionen gav allmänheten tillgång till de delar av rapporten som innehåller allmän information om kommissionens bedömning och slutsatser om den gemensamma fiskeripolitiken. Den nekade allmänheten tillgång till de delar av rapporten som innehåller bedömningen av medlemsstaternas efterlevnad av förordning (EG) nr 1224/2009 samt till hela bedömningsdokumentet och översiktstabellen.

33. Ombudsmannen anser att eftersom de pågående utredningarna, revisionerna och förfarandena bygger på den inledande bedömningen och genomförs i form av dialoger med medlemsstaterna, är det åtminstone rimligen förutsebart att ett fullständigt utlämnande av de begärda handlingarna skulle ha en negativ inverkan på det ömsesidiga förtroendet och det goda förtroendet i utbytet av synpunkter mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller potentiella brister i medlemsstaternas genomförande av de relevanta reglerna. Till följd av detta skulle syftet att identifiera brister och medlemsstaternas frivilliga efterlevnad av förordning (EG) nr 1224/2009 undergrävas.

34. Ombudsmannen noterar att kommissionen för närvarande utför revisioner och/eller vidtar åtgärder gentemot ett antal medlemsstater.  Hon noterar också att informella förfaranden som misslyckades redan har lett till överträdelseförfaranden. Hon anser att detta stöder argumentet att kommissionen tar itu med denna fråga och inte verkar vara ovillig att inleda formella förfaranden mot medlemsstaterna. Mot bakgrund av detta anser ombudsmannen att kommissionen hade fog för att vägra allmänheten fullständig tillgång till handlingarna i fråga, i syfte att skydda syftet med utredningar enligt förordning 1049/2001^[31].

35. Ombudsmannen noterar också att eftersom utredningarna och de olika förfarandena fortfarande pågår har slutliga beslut om medlemsstaternas efterlevnad av förordning (EG) nr 1224/2009 ännu inte fattats. Ombudsmannen anser att det är rimligt att dra slutsatsen att utlämnande av information som fungerar som riktlinjer och strategi skulle skapa externa påtryckningar på kommissionens utredningar och på kommissionens dialoger med medlemsstaterna. På denna grund instämmer ombudsmannen i kommissionens slutsats att ett fullständigt offentliggörande av de begärda handlingarna för närvarande skulle kunna undergräva dess beslutsprocess^[32]. 

36. Ombudsmannen noterar att kommissionen nekade allmänheten tillgång till namn och kontaktuppgifter för icke-högre tjänstemän inom kommissionen, med tillämpning av undantaget för skydd av personuppgifter.^[33] Klaganden bestred inte kommissionens redigeringar i detta avseende. Ombudsmannen anser att dessa redigeringar är motiverade och i linje med förordning (EG) nr 1049/2001.

37. Ombudsmannen har övervägt argumenten för och emot förekomsten av ett övervägande allmänintresse av utlämnande i detta ärende.  Hennes uppfattning är att allmänintresset av ett utlämnande i förevarande fall inte är tillräckligt för att utgöra ett övervägande allmänintresse , med hänsyn till argumenten avseende de realistiska utsikterna till ett utlämnande som undergräver skyddet för pågående inspektioner, utredningar och revisioner, och med beaktande av relevant rättspraxis i detta avseende.  Mot bakgrund av den pågående utredningen i detta ärende övertrumfar argumenten för ett övervägande allmänintresse inte argumenten för skyddet av de intressen som står på spel. Kommissionen måste ges utrymme att genomföra sina undersökningar på ett framgångsrikt sätt och slutföra dem.

38. Ombudsmannen har förståelse för klagandens argument till förmån för ett övervägande allmänintresse av utlämnande som härrör från översynen av den rättsliga ramen på detta område och behovet av att allmänheten och det civila samhället deltar effektivt i den pågående lagstiftningsprocessen.  På det hela taget anser hon dock att detta inte utgör ett övervägande allmänintresse i detta fall. Offentliggörande av uppgifter om pågående åtgärder som vidtas enligt den befintliga rättsliga ramen kommer naturligtvis inte att ligga till grund för en översyn av den rättsliga ramen.

39. Ombudsmannen noterar också att lagstiftaren i Århusförordningen har undantagit från bestämmelsen om att det föreligger ett övervägande intresse i fall där den begärda informationen rör utsläpp i miljön, situationer där det pågår utredningar, särskilt sådana som rör eventuella överträdelser av gemenskapsrätten^[34].

40. Det aktuella ärendet rör inte utsläpp, men ombudsmannen anser ändå att lagstiftarens införande av denna särskilda bestämmelse stöder slutsatsen att spärren för att finna ett övervägande allmänintresse av att lämna ut handlingar i alla fall där det pågår utredningar och överträdelseförfaranden är särskilt hög. Enligt henne är denna höga ribban inte uppfylld i detta fall.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats:

Europeiska kommissionen har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och Europeiska kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

 

Emily O’Reilly

Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 23 maj 2019

 

[1] Rådets förordning 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006, finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009R1224&from=EN

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, tillgänglig på http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001R1049&rid=1

[3] Enligt artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001.

[4] Artikel 4.2 tredje meningen i förordning 1049/2001

[5] Artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001

[6] Artikel 4.1 b i förordning 1049/2001

[7] I enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

[8] I enlighet med artikel 102.4 i förordning (EG) nr 1224/2009

[9] Enligt kommissionenär EU Pilot-förfarandet ”en informell dialog mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om frågor som rör potentiell bristande efterlevnad av EU-lagstiftningen, innan ett formellt överträdelseförfarande inleds”.

[10] Dom av den 11 december 2001, Petrie/kommissionen, T-191/99, EU:T:2001:284, punkt 68, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=7FBF7224A7E9D3317AF9EFB2FE024BB3?text=&docid=46940&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5307511

[11] Dom av den 9 september 2011, Liga para a Protecção da Natureza (LPN) mot kommissionen, T-29/08,

EU:T:2011:448, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=109285&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5307741

[12] Dom av den 11 maj 2017, Sverige och Spirlea/kommissionen, C-562/14 P, EU:C:2017:356, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=190582&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5307880

[13] I enlighet med artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001.

[14] I enlighet med artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning 1049/2001

[15] Dom av den 13 april 2005, Verein für Konsumenteninformation/kommissionen, T-2/03, ECLI:EU:T:2005:125, punkt 73, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=60314&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5308623

[16] Med hänvisning till domen av den 16 juli 2015, ClientEarth/kommissionen, C-612/13 P, ECLI:EU:C:2015:486, särskilt punkt 79, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=165903&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5308747

[17] Dom av den 11 december 2014, Saint-Gobain Glass Deutschland GmbH/kommissionen, T-476/12, EU:T:2014:1059, särskilt punkterna 80 och 88, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?num=T-476/12&language=EN#

[18] I enlighet med artikel 4.3 första stycket i förordning (EG) nr 1049/2001.

[19] Dom av den 4 september 2018, ClientEarth/kommissionen, C-57/16 P, ECLI:EU:C:2018:660, punkt 108, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=205322&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5309469

[20] Förlita sig på fallet Saint-Gobain Glass, ovan

[21] Se artikel 2.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ, som finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006R1367&ampfrom=EN.

[22] I enlighet med artiklarna 4.1, 11.1 och 12

[23] Dom av den 14 november 2013, Liga para a Protecção da Natureza (LPN) och Finland mot

Dom kommissionen, C-514/11 P och C-605/11 P, EU:C:2013:738, punkt 95

[24] Dom av den 1 februari 2007, Sison/rådet, C-266/05 P, EU:C:2007:75, punkt 43, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=66056&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5310099

[25] Artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1367/2006

[26] Dom av den 23 januari 2017, Association Justice & Environment, z.s./kommissionen, T-727/15, ECLI:EU:T:2017:18, punkt 60, tillgänglig på http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=187061&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=5310464

[27] Europeiska miljöbyråns rapport nr 2/2015, som finns på:  https://www.eea.europa.eu/publications/state-of-europes-seas; Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Genomförande och utvärdering av förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, i enlighet med artikel 118, SWD(2017) 134 final. Europaparlamentets betänkande om hur fiskerikontrollerna i Europa kan göras enhetliga (2015/2093(INI)), Client Earths rapport ”Slipping through the net – The control and enforcement of fisheries in France, Ireland, the Netherlands, Poland, Spain and the UK (England)”, som offentliggjordes i september 2017, Osparkonventionen, 2017 Intermediate Assessment, finns på: https://oap.ospar.org/en/ospar-assessments/intermediate-assessment-2017/key-messages-and-highlights/

[28] Särskild rapport nr 08/2017: EU:s fiskerikontroller: Mer behöver göras av den 30 maj 2017, finns på: https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR17_8/SR_FISHERIES_CONTROL_EN.pdf

[29] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om

Det allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 ”Attleva gott inom planetens gränser”, punkt 65 i bilagan.  Finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D1386&from=EN

[30] Meddelande från kommissionen av den 23 december 2016: EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning C/2016/8600, EUT C 18, 19.1.2017, s. 10–20, finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52017XC0119(01)&from=EN

[31] Artikel 4.2 tredje strecksatsen i förordning 1049/2001

[32] Artikel 4.3 första stycket i förordning 1049/2001

[33] Artikel 4.1 b i förordning 1049/2001

[34] Artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1367/2006