Klagomålet till Europeiska kommissionen och Europeiska kommissionen´ svar till klaganden

1. Klaganden är en tysk medborgare som är bosatt i Spanien. Han uppbär en pension från Argentina som utbetalas till honom genom det spanska socialförsäkringssystemet.

2. I december 2017 lämnade klaganden in ett klagomål till Europeiska kommissionen och hävdade att den metod som tillämpas av det spanska socialförsäkringsinstitutet (Instituto Nacional de la Seguridad Social) för att omvandla den pension som betalas ut i argentinska peso till euro saknar insyn och strider mot EU:s lagstiftning om social trygghet, främst förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen ^[1].

3. I januari 2018 svarade kommissionen klaganden. Domstolen preciserade att förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen inte är tillämplig på en situation som i alla avseenden är begränsad till en enda medlemsstat. Eftersom klaganden endast hade arbetat i Argentina omfattas hans situation inte av EU:s behörighet på området social trygghet. Kommissionen uppgav att den därför skulle avsluta ärendet, såvida inte klaganden lade fram ny bevisning som kunde motivera en ny bedömning.

4. Klaganden vidhöll sitt klagomål. Han tillade att han inte bara hade arbetat i Argentina. Han hade också betalat socialförsäkringsavgifter till det spanska socialförsäkringssystemet i sju år.

5. Kommissionen upprepade sin åsikt att unionsrätten inte är tillämplig på klagandens situation, vilket verkar vara ett enskilt fall av påstådd felaktig tillämpning av spansk rätt av det spanska socialförsäkringsinstitutet. Kommissionen hade inte funnit tillräckliga bevis för att den spanska lagstiftningen stred mot unionsrätten. Kommissionen skulle därför inte inleda något överträdelseförfarande mot Spanien och avslutade klagandens ärende. Kommissionen uppmanade klaganden att gå vidare med ärendet vid de spanska domstolarna.

6. Klaganden var missnöjd med hur kommissionen hade hanterat hans klagomål och vände sig till ombudsmannen i maj 2018.

Europeiska ombudsmannen´s resultat

7. Kommissionen ansvarar för att övervaka att medlemsstaterna tillämpar, genomför och verkställer EU-lagstiftningen på ett effektivt sätt ^[2]. Om en medlemsstat inte fullgör en skyldighet enligt EU-fördragen kan kommissionen vidta åtgärder (genom överträdelseförfarandet) för att få överträdelsen att upphöra. Ombudsmannen kan undersöka om kommissionen har agerat omsorgsfullt när den utförde sin uppgift i detta avseende. Detta kan utsträckas till att kontrollera att kommissionen har lämnat en rimlig, sammanhängande och heltäckande förklaring av sin ståndpunkt i ett klagomål om en medlemsstats påstådda överträdelse av unionsrätten.

8. Den EU-lagstiftning om social trygghet som klaganden hänvisar till syftar till att garantera att personer som flyttar inom EU behåller alla socialförsäkringsrättigheter som förvärvats (i andra medlemsstater). I förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen anges att ”[d]et är nödvändigt att personer som flyttar inom gemenskapen omfattas av endast en medlemsstats system för social trygghet för att undvika överlappning av tillämpliga bestämmelser i nationell lagstiftning och de komplikationer som kan bli följden av detta”^[3]. Som kommissionen med rätta har förklarat för klaganden är förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen inte tillämplig i en situation som i alla avseenden är begränsad till en enda medlemsstat ^[4].

9. Även om klaganden är tysk medborgare verkar han ha erhållit socialförsäkringsrättigheter i endast en EU-medlemsstat (Spanien), utöver de rättigheter som erhållits i ett tredjeland (Argentina). Hans situation är således i alla avseenden begränsad till en enda medlemsstat.

10. Mot bakgrund av ovanstående har kommissionen gett klaganden en rimlig, sammanhängande och heltäckande förklaring till sin ståndpunkt att unionsrätten inte är tillämplig på hans situation. Ombudsmannen finner därför inga administrativa missförhållanden i detta ärende ^[5].

Tina Nilsson

Chef för utredningsavdelningen – enhet 4

Strasbourg den 22 maj 2019

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1528128318178&uri=CELEX:02004R0883-20170411.

[2] Artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

[3] Skäl 15.

[4] Skäl 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1231/2010 av den 24 november 2010 om utvidgning av förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009 till att omfatta tredjelandsmedborgare som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa förordningar: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=CELEX:32010R1231.

[5] Detta klagomål har behandlats inom ramen för delegerad ärendehantering, i enlighet med artikel 11 i Europeiska ombudsmannens beslut om antagande av genomförandebestämmelser.