Bästa ordförande!

Jag har mottagit ett klagomål mot Europeiska unionens domstol om dess beslut om ovannämnda begäran om allmänhetens tillgång till handlingar.

Klaganden begärde allmänhetens tillgång till de intresseförklaringar som lämnats in av alla domare och generaladvokater vid domstolen och tribunalen sedan den 1 januari 2018, inbegripet de tidigare versionerna av förklaringar som kan ha uppdaterats senare.

Som svar på den bekräftande ansökan påpekade tribunalen att den på sin webbplats offentliggör de senaste intresseförklaringarna från de nuvarande domarna och generaladvokaterna, med undantag för konfidentiella bilagor. Samtidigt noterade domstolen att dess beslut om allmänhetens tillgång till handlingar endast är tillämpligt på handlingar som upprättats eller mottagits”som en del av utövandet av dess administrativa funktioner”[1], medan de begärda förklaringarna utgör handlingar som rör dess rättsliga funktioner. Enligt artikel 5.1 i uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter och före detta ledamöter syftar intresseförklaringarna till att förhindra potentiella eller upplevda intressekonflikter när ledamöter handlägger ett domstolsärende.[2] Därför anser revisionsrätten att dessa förklaringar bidrar till att säkerställa revisionsrättens oberoende och opartiskhet samt allmänhetens uppfattning om denna, som är en del av utövandet av dess rättsliga uppgifter.

På grund av de begärda handlingarnas rättsliga karaktär ansåg revisionsrätten att den inte kan bevilja allmänheten tillgång till de förklaringar som för närvarande inte offentliggjorts och som lämnats in av tidigare ledamöter och de tidigare versionerna av de förklaringar som lämnats in av nuvarande ledamöter.

Domstolen hänvisade också till det faktum att de begärda handlingarna under alla omständigheter innehåller personuppgifter, medan klaganden inte gjorde gällande att det var nödvändigt att få dessa uppgifter överförda till honom för ett specifikt ändamål av allmänt intresse [3].

Med stöd av den information som revisionsrätten lämnade i sitt bekräftande beslut [4] bestred klaganden detta beslut genom att lämna in ett klagomål till ombudsmannen enligt artikel 228 i EUF-fördraget.

Jag har beslutat att inleda en utredning för att få klarlägganden från domstolen om hur den skiljer mellan handlingar som rör dess dömande och administrativa verksamhet. Allmänheten, som är intresserad av att få tillgång till vissa av domstolens handlingar, har kanske inte alltid tillräckligt med information för att kunna göra denna åtskillnad.

Jag anser att denna anmärkning skulle kunna bidra till att klargöra följande punkter.

(1) Huruvida de omtvistade handlingarna är av rättskipningskaraktär

Domstolen konstaterade i sitt bekräftande beslut att ledamöternas skyldighet att redovisa sina intressen säkerställer deras opartiskhet och oavhängighet, vilka är avgörande egenskaper för utövandet av rättsliga funktioner. Domstolen anser därför att de begärda handlingarna har ett nära samband med dömande verksamhet [5].

Skyddet för rättegångshandlingar mot offentliggörande, enligt artikel 15.3 fjärde stycket FEUF, är en funktionell skyddsåtgärd för att domstolen ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Enligt domstolens rättspraxis har ”de begränsningar som gjorts av tillämpningen av principen om öppenhet i samband med dömande verksamhet samma syfte: Det vill säga att de syftar till att säkerställa att utövandet av rätten till tillgång till institutionernas handlingar inte undergräver skyddet för rättsliga förfaranden. I detta avseende bör det noteras att skyddet för rättsliga förfaranden bland annat innebär att principen om parternas likställdhet i processen och principen om god rättskipning måste iakttas.”[6]

Jag noterar att revisionsrätten själv offentliggjorde vissa av de begärda handlingarna på sin webbplats, i enlighet med artikel 5.8 i uppförandekoden för sina ledamöter och före detta ledamöter [7]. I vilket fall som helst har de tidigare publicerade dokumenten redan blivit offentliga. Även om dessa handlingar har samband med domstolens dömande verksamhet enligt artikel 15.3 fjärde stycket FEUF, som domstolen i förevarande mål förefaller tolka som ett hinder för offentliggörande av rättegångshandlingar, har domstolen inte desto mindre proaktivt offentliggjort sådana handlingar på sin webbplats.

Tribunalen har dessutom redan slagit fast att de skyldigheter som domstolens ledamöter åläggs genom uppförandekodexen inte enbart avser deras dömande verksamhet, utan även deras allmänna uppträdande utanför rättssalen. Kodexen syftar således till att säkerställa domstolens bredare institutionella autonomi och skyddet för allmänhetens förtroende för den. På grundval av detta klassificerade tribunalen vissa handlingar med anknytning till uppförandekoden som omfattas av tillämpningsområdet för domstolens beslut om allmänhetens tillgång till dess administrativa handlingar [8].

Dessutom noterar jag att ledamöter av andra EU-institutioner [9] samt personal vid EU:s institutioner och organ [10] också är skyldiga att lämna in intresseförklaringar, med tanke på behovet av att säkerställa deras institutioners oberoende och allmänhetens förtroende för att de följer de högsta etiska normerna. Ansökningar om allmänhetens tillgång till handlingar från dessa EU-institutioner och EU-organ är föremål för individuell bedömning enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar (förordning 1049/2001 [11]). I detta sammanhang och som jämförelse skulle det vara lämpligt att klargöra varför intresseförklaringar som lämnats in av domstolens ledamöter och som redan offentliggjorts på domstolens webbplats bör klassificeras som rättegångshandlingar och därför undantas från varje utlämnande som svar på en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar.

(2) Vissa av de begärda handlingarna har redan blivit offentliga.

Även om revisionsrätten anser att den inte kan lämna ut de begärda handlingarna, eftersom de utgör rättegångshandlingar, medger den att vissa av dem - nämligen de förklaringar som lämnats enligt den nuvarande uppförandekoden - redan har blivit offentliga.

Enligt artikel 5.8 i uppförandekoden, som trädde i kraft den 7 oktober 2021,[12] ska domstolen offentliggöra intresseförklaringarna från domare och generaladvokater på sin webbplats. Det faktum att domstolen senare tog bort de tidigare ledamöternas förklaringar ändrar inte det faktum att dessa handlingar – inklusive personuppgifterna i dem – vid en viss tidpunkt hade blivit offentliga.[13] Tredje parter hade möjlighet att lagligen få tillgång till dessa handlingar under den relevanta perioden genom att ladda ner dem från domstolens webbplats. Det skulle därför vara lämpligt att klargöra varför domstolen anser att den inte längre kan lämna ut tidigare offentliggjorda handlingar, även om de avser dess dömande uppgifter.

(3) Behov av att visa att överföringen av personuppgifter är nödvändig

Jag medger att domstolen, oberoende av de begärda handlingarnas art, kan anse att de konfidentiella bilagorna till intresseförklaringarna och förklaringarna eller deras tidigare versioner som ingetts innan den nuvarande uppförandekoden trädde i kraft, vilka domstolen aldrig offentliggjorde på sin webbplats, inte kan lämnas ut på grund av behovet av att skydda enskildas privatliv och integritet i linje med det relevanta undantaget från allmänhetens tillgång enligt domstolens beslut om allmänhetens tillgång till handlingar [14].  

Samtidigt noterar jag att domstolen åberopade detta argument först i det bekräftande skedet. Till följd av detta informerade den klaganden om behovet av att motivera behovet av att överföra personuppgifter till honom endast i sitt svar på hans bekräftande ansökan, trots att den inte hade lämnat denna information i det ursprungliga beslutet.

I detta sammanhang skulle det vara lämpligt att diskutera huruvida klaganden hade en faktisk möjlighet att lägga fram sina argument i detta avseende.

Jag har därför beslutat att det är nödvändigt för min utredningsgrupp att träffa de relevanta företrädarna för domstolen för att få ytterligare klargöranden i ovanstående frågor. Jag vore tacksam om ert kontor kunde kontakta Michał Krajewski, ansvarig utredare, för att komma överens om arrangemangen för mötet som ska äga rum senast den 18 september 2026.

Uppgifter som revisionsrätten anser vara konfidentiella kommer inte att lämnas ut till klaganden eller någon annan person utan domstolens förhandsgodkännande [15].

Med vänliga hälsningar,

Teresa Anjinho
Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 25 juni 2026

[1] Artikel 1.1 i beslutet om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar vid utövandet av sina administrativa funktioner, C 45/2, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D0210(01).

[2] Uppförandekodex för ledamöter och före detta ledamöter av Europeiska unionens domstol, EUT C 397/1, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=oj:JOC_2021_397_R_0001.

[3] I enlighet med artikel 9.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning 2018/1725 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter (…), EUT L 295/39, https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj/eng.

[4] Punkt 31 i domstolens dom i mål 0002/2026C.

[5] Punkt 17 i domstolens dom i mål 0002/2026C.

[6] Se domstolens dom av den 21 september 2010, de förenade målen C‑514/07 P, C‑528/07 P och C‑532/07 P, Sverige mot kommissionen, ECLI:EU:C:2010:541, punkterna 84–85, https://juris.curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=84028&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=253005. Se även dom av den 18 juli 2017, C-213/15 P, kommissionen/Patrick Breyer, ECLI:EU:C:2017:563, punkt 53, https://juris.curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=192887&pageIndex=0&doclang=en&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=198487.

[7] Nämnd i fotnot 2.

[8] Tribunalens dom av den 20 september 2019, Franklin Dehousse/domstolen, T‑433/17, ECLI:EU:T:2019:632, punkterna 88–92 och 96.

[9] Se t.ex. artikel 3 i kommissionens beslut av den 31 januari 2018 om en uppförandekod för Europeiska kommissionens ledamöter, EUT C 65/7, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32018D0221(02), Se även artikel 14 i uppförandekoden för revisionsrättens ledamöter och före detta ledamöter [Europeiska revisionsrätten], EUT L 128/102, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/en/TXT/?uri=CELEX:32022Q0502%2801%29.

[10] Artiklarna 11 och 11a i förordning nr 31 (EEG), 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, EUT P 45/1385, https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/1962/31(1)/2014-05-01/eng.

[11] Förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2001/1049/oj/eng.

[12] Artikel 11.1 i uppförandekoden.

[13] Tribunalens dom av den 26 april 2018, Espírito Santo Financial/ECB, T‑251/15, ECLI:EU:T:2018:234, punkterna 146 och 149–150, Dom av den 30 januari 2008 i mål T‑380/04, Ioannis Terezakis mot kommissionen, ECLI:EU:T:2008:19, punkterna 100–101.

[14] Artikel 3.1 i det ovannämnda beslutet om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar vid utövandet av sina administrativa funktioner.

[15] Märk detta material tydligt med ”Konfidentiellt”. Krypterade e-postmeddelanden kan skickas till vår dedikerade brevlåda. Information och handlingar av detta slag kommer att raderas från Europeiska ombudsmannens akter kort efter det att undersökningen har avslutats.