Man bör komma ihåg att syftet med förordning 1049/2001 är att göra det möjligt för medborgarna att bli mer medvetna om hur EU:s offentliga förvaltning, som arbetar för medborgarnas räkning, fungerar. Själva syftet med förordningen är därför att ge tillgång till olika och skiljaktiga synpunkter. Dessa inbegriper de synpunkter som inte återspeglar institutionens slutliga ståndpunkt, men som gjorde det möjligt för institutionen att inta denna ståndpunkt. Ombudsmannen understryker att själva syftet med bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar är att avslöja de olika och skiljaktiga ståndpunkterna. Det skulle vara naivt, till och med mycket vilseledande, att försöka få allmänheten att tro att det inte finns några avvikande åsikter under den process som leder fram till det slutliga beslut som kommissionen fattar, eftersom kommissionen fungerar som ett kollegium. Kollegialitetsprincipen innebär att alla är överens om en gemensam strategi. Det betyder inte att betydande diskussioner inte har ägt rum för att komma fram till denna gemensamma strategi. Ombudsmannen kan inte se hur det skulle kunna undergräva kollegialiteten i det slutliga beslutet att avslöja att olika synpunkter diskuterades för att nå fram till detta beslut.