Inledande anmärkningar

Ärade ledamöter, tack för detta tillfälle att tala inför parlamentet om min årsrapport för 2008.

Jag vill tacka utskottet för framställningar, särskilt ordföranden, MAZZONI, och föredraganden, PALIADELI, för deras hjälpsamma och konstruktiva betänkande. Jag har ett utmärkt samarbete med utskottet. Det ger mig värdefullt stöd och råd, samtidigt som jag fullt ut respekterar min skyldighet som ombudsman för opartiskhet och oberoende.

Parlamentet och ombudsmannen arbetar båda för att se till att EU:s medborgare och invånare kan utöva sina rättigheter fullt ut.

Vi gör det på olika sätt. Ombudsmannens mandat är mer begränsat - jag kan bara hantera klagomål mot EU:s institutioner och organ, medan ni också kan undersöka vad medlemsstaterna gör. Parlamentet är dessutom ett suveränt politiskt organ och kan behandla framställningar som kräver lagändringar eller nya lagar. Min roll i hanteringen av klagomål är däremot att bidra till att upptäcka administrativa missförhållanden och försöka rätta till dem.

Olagligt beteende, när det faller inom mitt mandat, är alltid en form av administrativt missförhållande. Det räcker dock inte att EU:s institutioner och organ bara följer lagen. De måste också agera konsekvent och i god tro. De skall handla i enlighet med de regler och principer som de har antagit. och de måste visa att de är serviceinriktade. till exempel genom att agera rättvist, rimligt och artigt. Skapandet och upprätthållandet av en kultur av service till medborgarna står i själva verket i centrum för principen om god förvaltning.

Ombudsmannens ”privilegierade förbindelser” med parlamentet är avgörande för att säkerställa resultat för medborgarna. Till skillnad från domstolsavgöranden är en ombudsmans beslut inte rättsligt bindande. Jag kan bara använda min övertalningskraft för att övertyga EU:s institutioner och organ att följa mina rekommendationer. Om de vägrar att göra det är det av grundläggande betydelse att ombudsmannen kan vända sig till parlamentet för att söka dess stöd.

När en institution till exempel inte följer en rekommendation i ett fall som väcker grundläggande principfrågor kan jag utfärda en särskild rapport till parlamentet. Ett exempel från 2008 var kommissionens vägran att ändra ståndpunkt i ett mål om åldersdiskriminering. Det gladde mig att parlamentet behandlade detta betänkande snabbt och att Martinez betänkande, som antogs av kammaren i maj 2009 utan en enda röst emot, helt och hållet återspeglade de farhågor som jag hade tagit upp.

Årsrapport och klagomålshantering

I min årsrapport registreras de framsteg som gjorts när det gäller att hantera klagomål, främja god förvaltning och tillhandahålla information om ombudsmannens roll.

Såsom förklaras i inledningssidorna har stora ansträngningar gjorts för att förbättra användarvänligheten så att läsarna lätt kan få en tydlig och heltäckande redogörelse för ombudsmannens arbete. Det har nu också visat sig möjligt att publicera rapporten mycket tidigare under året än tidigare. Dessutom har en ny sexsidig översikt tagits fram. I denna nya publikation redovisas de viktigaste resultaten för de klagande och de viktigaste politiska frågor som behandlats under det senaste året.

Ombudsmannen avslutade ett rekordstort antal undersökningar under 2008 - 355 - varav de flesta tog mindre än ett år.

Det gläder mig att kunna säga att EU:s institutioner och organ har visat att de i allmänhet är angelägna om att lösa frågor som jag uppmärksammar dem på. Det ökade antalet vänskapliga lösningar och lösning av fall är både positivt och berömvärt.

Åtta ärenden som avslutades 2008 är exempel på bästa praxis bland institutionerna och organen när det gäller att svara på frågor som jag tog upp. De institutioner och organ som berörs är kommissionen, rådet, domstolen, Epso, Olaf och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. De ingår i rapporten som exempel på god förvaltningssed för alla institutioner och organ. Låt mig kort nämna två av dessa fall:

Kommissionen var konstruktiv under hela förfarandet rörande en betalningstvist. Till följd av detta mottog det berörda företaget mer än 100000 euro i utestående betalningar.

Epso gick med på att på de sökandes begäran lämna ut de utvärderingskriterier som använts i urvalsförfarandena samt en uppdelning av individuella poäng.

Under 2008 registrerade ombudsmannen totalt 3406 klagomål. Detta är en ökning med 6 % jämfört med 2007.

I nästan 80 % av de registrerade fallen fick den klagande hjälp genom att inleda en undersökning, överföra den till ett behörigt organ eller ge råd. Sådana råd är ofta att kontakta en medlem av Europeiska ombudsmannanätverket. Nätverket består nu av ungefär 95 kontor i 32 länder och omfattar utskottet för framställningar.

Ett av syftena är att underlätta en snabb överföring av klagomål till det behöriga organet. Under 2008 till exempel fick 191 klagande antingen rådet att göra framställningar till parlamentet, eller så överfördes deras klagomål direkt till utskottet för framställningar.

Naturligtvis är det mycket bättre om de klagande kan identifiera den lämpligaste vägen till prövning första gången. Detta hjälper till att undvika den frustration som är involverad för medborgare som får veta att den kropp de har vänt sig till inte kan hjälpa dem. Det innebär också att klagomål löses snabbare och effektivare, vilket säkerställer att medborgarna fullt ut kan åtnjuta sina rättigheter enligt EU-lagstiftningen.

Ett mycket viktigt initiativ på detta område kom till stånd tidigare i år. Mitt kontor har lanserat en helt ny webbplats, med en interaktiv guide på alla språk, för att hjälpa medborgarna att vända sig direkt till det organ som är bäst lämpat för att hantera deras klagomål. Det kan vara mina egna avdelningar, utskottet för framställningar, nationella eller regionala ombudsmän i medlemsstaterna eller det gränsöverskridande onlinenätverket Solvit. Sedan guiden lanserades har den gett råd till över 23 000 användare.

Öppenhet och tillgång till handlingar

Under 2008 var den överlägset vanligaste anklagelsen jag granskade bristen på insyn i EU:s förvaltning. Detta påstående uppkom i 36 % av alla undersökningar och inbegrep vägran att lämna ut information eller handlingar. Det är med viss oro som jag har noterat denna höga procentandel. En ansvarsskyldig och öppen EU-förvaltning är och måste förbli nyckeln till att bygga upp medborgarnas förtroende för EU.

Särskilt viktigt när det gäller öppenhet 2008 var kommissionens förslag till reform av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar. Kommissionen har föreslagit ändringar av denna förordning, varav vissa skulle vara mycket fördelaktiga. Vissa av de andra föreslagna ändringarna skulle dock leda till att medborgarna får tillgång till färre, inte fler, handlingar.

Lissabonfördraget ändrar förordningens rättsliga och politiska sammanhang genom att ge medborgarna fler möjligheter att delta i unionens verksamhet. Dess ikraftträdande kommer att utgöra ett bra tillfälle för kommissionen att lägga fram ett nytt förslag som återspeglar denna nya verklighet och skulle stärka den grundläggande rätten till tillgång till EU-institutionernas och EU-organens handlingar.

Stadga och avslutande anmärkningar

Parlamentets stöd var avgörande för att säkerställa översynen av ombudsmannens stadga 2008. De genomförda ändringarna stärker ombudsmannens undersökningsbefogenheter och säkerställer därmed att medborgarna kan ha fullt förtroende för ombudsmannens förmåga att genomföra en grundlig undersökning av deras klagomål utan begränsningar.

Låt mig avsluta med att påminna om att min uppgift är att främja god förvaltning inom EU:s institutioner och organ. Att maximera öppenheten och ansvarsskyldigheten och främja och hjälpa till att befästa en kultur av service till medborgarna är nyckelfaktorer för att fullgöra denna uppgift.

Jag är övertygad om att våra två institutioner kommer att fortsätta sitt nära samarbete för att uppnå det gemensamma målet att hjälpa medborgare och invånare att fullt ut åtnjuta sina rättigheter i ett öppet och ansvarigt EU.

Tack för din uppmärksamhet.