Kära Republiken Cyperns president Nikos Christodoulides,

Bästa ombudsman Maria Stylianou-Lottides,

Kära kollegor och vänner,

Det är en ära för mig att vara här i kväll för att fira trettiofemårsdagen av Cyperns ombudsmannaämbete.

Så sent som förra månaden var ombudsmannen Stylianou-Lottides med mig i Europaparlamentet i Strasbourg för att fira trettio år med Europeiska ombudsmannanätverket. Det är ett nöje att nu vara gäst här i Nicosia och föra Europeiska ombudsmannen närmare cypriotiska medborgare.

Jag ser också mycket fram emot diskussionerna under de kommande dagarna, vilket jag är säker på att ni alla är. Diskussioner som kommer att hjälpa oss att hitta bättre sätt att lösa människors problem, främja administrativ rättvisa och stärka samarbetet mellan våra kontor på både nationell och europeisk nivå.

Låt mig dock börja med att notera vikten av att markera milstolpar som denna.

Det arbete vi utför som ombudsmän kan ofta vara skrämmande. Vi ansvarar för att utreda klagomål, ifrågasätta administrativa missförhållanden, bekämpa korruption och ta itu med kränkningar av de grundläggande rättigheterna.

Vi arbetar för att överbrygga klyftan mellan samhällets mest utsatta – personer med funktionsnedsättning, barn, migranter, personer som upplever ekonomiska svårigheter – och mycket mer mäktiga statliga institutioner. Vi uppmanas ofta att återställa tillgången till rättvisa och att tala obekväma sanningar till makten.

Med andra ord, lite om vårt arbete är lätt. Och vägen framåt är sällan fri från hinder.

Ändå är det just av denna anledning som vi ibland måste stanna upp och blicka tillbaka. Vi måste inse hur långt vi har kommit och vad vi har uppnått individuellt och tillsammans.

Att se tillbaka är inte bara en övning i att minnas det förflutna. Det ger förnyad kraft åt vårt uppdrag. Det påminner oss om att vi har byggt en stark grund för att möta de kommande utmaningarna. Och det gör det möjligt för oss att utvärdera, förutse förändringar och förbereda oss för vad som kommer härnäst.

Som samordnare för Europeiska ombudsmannanätverket hade jag nyligen äran att presentera en trettioårsjubileumsbok om nätverkets historia och resultat för Europaparlamentet.

På sidorna samlas de samlade erfarenheterna från ombudsmän i hela Europa. De berättar enskilda historier om hur vi har använt EU-lagstiftningen och de principer som fastställs i EU-fördragen för att göra en påtaglig skillnad i människors liv.

Bidraget från Cypern innehöll flera anmärkningsvärda fall där ombudsmannen hjälpte personer med funktionsnedsättning som hade svårigheter med den offentliga förvaltningen, till exempel när det gällde att ansöka om och få medborgarskap eller att få skälig anpassning vid inträdesprov till universitet.

Detta är inte bara exempel på god förvaltningssed. De är exempel på hur vårt arbete kan förändra människors liv. De visar vad som händer när institutioner lyssnar, när rättigheter upprätthålls och när någon är beredd att stå upp för dem som annars inte skulle höras.

Och det är i slutändan vad våra institutioner är här för.

Bästa kollegor!

Vi lever i allt svårare tider – tider med snabba tekniska förändringar, gradvis transaktionsinriktad global politik och en oroväckande minskning av förtroendet för offentliga institutioner.

Mot bakgrund av dessa realiteter kommer vårt arbete som ombudsmän sannolikt att växa inte bara i betydelse utan också i komplexitet.

Vi måste därför blicka framåt med både beslutsamhet och en tydlig ansvarskänsla.

Vad kan till exempel göras för att garantera att regeringens beslutsfattande förblir inkluderande även under kriser? Eller hur säkerställer vi att de offentliga förvaltningarna förblir transparenta och ansvarsskyldiga när de använder AI-verktyg i sitt arbete?

Det rör sig inte bara om tekniska eller administrativa frågor. Deras kärna är grundläggande frågor om rättvisa, ansvarsskyldighet, mänskliga rättigheter och förhållandet mellan medborgare och stat.

I dagens tumultartade värld tror jag att vi ombudsmän också fungerar som något som liknar observatorier. Vårt fokus ligger inte på himlakropparnas rörelse, utan på den offentliga förvaltningens föränderliga landskap.

Genom de klagomål vi får kan vi identifiera mönster som andra kan förbise. Vi kan se bortom enskilda fall och erkänna bredare problem. Framför allt kan vi se de mänskliga konsekvenserna av felaktiga eller orättvisa administrativa beslut.

Och från vår unika och privilegierade utsiktspunkt kan vi varna offentliga institutioner för framväxande former av orättvisa, identifiera luckor i lagstiftningen och lyfta fram förfaranden som inte fungerar som avsett. Och vår roll slutar inte med att vi identifierar problem. Vi kan också hjälpa institutioner att hitta lösningar som är effektiva, rättvisa och fast förankrade i principerna om god förvaltning.

Detta är en viktig del av vårt bidrag till demokratin. Vi ställer inte bara den offentliga förvaltningen till svars. Vi hjälper den också att bli bättre.

På så sätt visar vi medborgarna att deras institutioner kan lyssna och reagera. Denna offentliga makt kan utövas på ett ansvarsfullt sätt. Och att även när saker går fel finns det någon som är redo att lyssna, stå upp för sina rättigheter och hjälpa till att ställa saker till rätta.

I slutändan byggs allmänhetens förtroende inte enbart genom ord eller förklaringar. Den bygger på åtgärder – genom rättvisa, ansvarsskyldighet och vardagliga erfarenheter för medborgare som känner att deras röster är viktiga.

Detta är det ansvar vi delar, och det är syftet som för oss samman här i dag.

Mina djupaste gratulationer än en gång till Cyperns ombudsmannaämbete på deras trettiofemårsjubileum.

Må detta jubileum inte bara vara ett firande av trettiofem års framgångar, utan också en inspiration för det viktiga arbete som ligger framför oss.

Tack så mycket.