# Tal av Europeiska ombudsmannen - Tal av Europeiska ombudsmannen Jacob Söderman inför Europaparlamentet i samband med framläggandet av hans årsrapport för 1998
- Författare: Europeiska ombudsmannen
- Datum: 1999-04-15T00:00+02:00[Europe/Paris]
- [URL](https://www.ombudsman.europa.eu/sv/speech/sv/291)
---
\* Herr talman, ärade ledamöter av Europaparlamentet !
Låt mig börja med att säga hur tacksam jag är för möjligheten att tala inför Europaparlamentet om min årsrapport för 1998. Detta är Europeiska ombudsmannens fjärde årsrapport och den sista som läggs fram under denna valperiod.
**Resultaten för 1998**
När årsrapporten för 1997 behandlades av parlamentet antydde vissa kritiska röster att ombudsmannen endast hade framgång i en liten andel av fallen. Denna uppfattning nåddes på grundval av alla mottagna klagomål, även de som inte omfattades av mandatet. Jag anser inte att detta sätt att bedöma en ombudsmans resultat är riktigt rättvist. Det finns inte mycket att göra om ett klagomål som ligger utanför mandatet, annat än att ge den klagande råd eller överföra klagomålet till ett behörigt organ. Vi har gjort det i nästan 80 procent av dessa fall, så att medborgare vars klagomål ligger utanför mandatet vanligtvis inte lämnar oss tomhänta, särskilt om deras rättigheter enligt gemenskapslagstiftningen berörs.
I många fall skulle klagomålet kunna behandlas snabbt och effektivt av en ombudsman eller ett liknande organ (t.ex. ett utskott för framställningar) på nationell nivå. Vi försöker därför konsekvent främja tanken att dessa icke-rättsliga organ skall uppmuntras och bistås i hanteringen av klagomål från EU-medborgare om gemenskapslagstiftningen. Även om det har efterlysts en utvidgning av Europeiska ombudsmannens mandat för att även behandla klagomål mot nationella myndigheter, särskilt i fall som rör fri rörlighet, anser jag fortfarande att det är bättre att skapa ett effektivt system för samarbete med nationella ombudsmän och liknande organ och informera EU-medborgarna om att det i varje medlemsstat finns ett icke-rättsligt organ som kan bistå dem i konflikter med nationella, regionala eller lokala förvaltningar när det gäller deras rättigheter enligt gemenskapsrätten. Jag har därför åtagit mig att öka mina ansträngningar för att nå framgång på detta område under 1999.
Under 1998 mottog ombudsmannens kontor 1372 nya klagomål jämfört med 1181 under 1997 och 842 under 1996. Vi avslutade också 185 undersökningar med ett motiverat beslut (jämfört med 101 under 1997). I 45 % av dessa fall löste institutionen ärendet, en vänskaplig förlikning nåddes eller ärendet avslutades med en kritisk anmärkning. Under 1997 och 1996 var de jämförbara siffrorna 40 % respektive 35 %. Under 1998 konstaterades inga administrativa missförhållanden i 52 % av de ärenden där en undersökning genomfördes. Ett konstaterande av att det inte föreligger något administrativt missförhållande är inte alltid ett negativt resultat för klaganden. Institutionen eller organet måste förklara sitt beteende för klaganden och lyckas i vissa fall till och med övertyga klaganden om att den har agerat korrekt.
Det är alltid nödvändigt att ett ombudsmannaämbete noga övervakar sina resultat ur medborgarnas synvinkel. Även om betydande framsteg har gjorts återstår mycket att göra på detta område. Mer uppmärksamhet kan ägnas åt detta eftersom inrättandet av ombudsmannens kontor snart kan avslutas och det fulla fokuset då kan ligga på hantering av klagomål.
Det är också viktigt att föra register över den tid det tar att hantera klagomål. I detta avseende har vi satt upp två mål för oss själva. Den första är att besluta om huruvida klagomål kan tas upp till prövning inom en månad. Den andra är att en undersökning av ett klagomål normalt bör avslutas genom ett motiverat beslut inom ett år. Det första målet verkar vara fullt möjligt att nå och upprätthålla. Vi har inga klagomål i väntan på ett beslut om tillåtlighet från förra året. Mer måste dock göras för att nå det andra målet. För närvarande har vi fortfarande 30 pågående ärenden från och med 1997.
Det är av yttersta vikt att ta itu med eftersläpningen av ärenden där utredningen har pågått i mer än ett år. Min erfarenhet är att eftersläpningar av klagomål lätt kan bli ett permanent inslag i en ombudsmannabyrå, om inte problemet hanteras kraftfullt när det uppstår. Så jag hoppas fortfarande att det ambitiösa målet att avsluta klagomål efter en undersökning inom ett år kommer att uppnås i framtiden, med de ytterligare resurser som har gjorts tillgängliga från och med nästa juli.
**Resultaten av samarbetet med Europaparlamentet**
Eftersom det i dag skulle kunna vara sista tillfället under denna valperiod att diskutera vårt ömsesidiga samarbete i utskottet för framställningar och med Europaparlamentet, är det kanske rätt tillfälle att försöka sammanfatta vad vi hittills har uppnått tillsammans.
För det första har vi uppnått en samarbetspraxis i hanteringen av klagomål och framställningar som har beskrivits i de båda organens årsrapporter. Dessutom har vi utvecklat en fruktbar dialog genom utskottets betänkanden om ombudsmannens årsrapporter, med början i Aherns första betänkande, genom betänkandena av Papakyriazis, Newman och i år de Esteban[(1).](#(1)){#Footnote1} Till exempel ledde kravet i Papakyriazisbetänkandet på en tydlig definition av begreppet "administrativa missförhållanden" till att jag erbjöd en definition i årsrapporten för 1997. Till följd av Newmans betänkande för utskottet för framställningar antog Europaparlamentet en resolution där man välkomnade definitionen[(2).](#(2)){#Footnote2} Praxisen med en smidig och effektiv hantering av ombudsmannens rapporter i Europaparlamentet har nu etablerats på ett korrekt och formellt sätt genom att parlamentets arbetsordning anpassats till ombudsmannens stadga och genom att det uttryckligen föreskrivs att det behöriga utskottet (dvs. utskottet för framställningar) ska behandla både ombudsmannens årliga och eventuella särskilda rapporter[(3).](#(3)){#Footnote3}
För det andra har en undersökning på eget initiativ av allmänhetens tillgång till handlingar, som stöds av kommittén genom Thors betänkande och av Europaparlamentet[(4),](#(4)){#Footnote4} föranlett alla berörda gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan att anta bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar, med undantag för EG-domstolen. Vi har nyligen skrivit till Europeiska centralbanken för att fråga om de redan har antagit regler om allmänhetens tillgång till handlingar.
För det tredje skulle jag vilja hänvisa till idén om en kodex för god förvaltningssed, som först nämndes i Perrybetänkandet om utskottet för framställningars egen verksamhet för 1996-2007 och som stöddes i Newmanbetänkandet om ombudsmannens årsrapport för 1997. Det verkar troligt att en sådan kod snart kommer att bli verklighet, eftersom Europeiska kommissionen har antagit ett utkast vid sin första behandling innan kommissionsledamöterna avgick. Den nya kommissionen har naturligtvis möjlighet att till och med förbättra utkastet innan det antas.
För det fjärde har vi lyckats förbättra det administrativa förfarande som Europeiska kommissionen använder i sin roll som "fördragets väktare" när den handlägger klagomål eller framställningar från EU-medborgare. Till följd av detta har förfarandet blivit öppnare och effektivare, även om det fortfarande finns en bit kvar innan medborgaren behandlas som part i detta förfarande.
Låt mig slutligen nämna en del av den övergripande statistiken över Europeiska ombudsmannens verksamhet sedan 1995, som utskottet för framställningar övervakar när det behandlar årsrapporterna. Fram till slutet av mars 1999 inleddes undersökningar i 624 ärenden (däribland fem undersökningar på eget initiativ). 441 undersökningar har avslutats, inklusive följande positiva resultat för den klagande:
- 94 ärenden avgjordes av institutionen på ett för den klagande tillfredsställande sätt.
- Sju ärenden avslutades med en vänskaplig förlikning.
- I 89 fall utfärdades en kritisk anmärkning för att undvika att ett administrativt missförhållande upprepas.
- Fem undersökningar ledde till ett förslag till rekommendation, varav två har godkänts av den berörda institutionen, en ledde till en särskild rapport till parlamentet (allmänhetens tillgång till handlingar) och två pågår för närvarande.
Jag vill också säga några ord om den senaste tidens avslöjanden och anklagelser om bedrägerier och korruption inom EU:s förvaltning, särskilt inom Europeiska kommissionen. Min yrkeserfarenhet säger mig att en öppen förvaltning gör de flesta fall av bedrägeri och korruption mycket svåra att genomföra och extremt lätta att upptäcka. En sluten administration å andra sidan, som bedriver sin verksamhet genom hemliga möten och innehav av hemliga filer och dokument, ger just de skumma omständigheter som gör det möjligt för bedrägeri och korruption att blomstra. Öppenhet är därför ett effektivt verktyg för att förebygga och bekämpa bedrägerier och korruption.
I den nuvarande administrativa praxisen finns det fortfarande en gammaldags princip om överdriven hierarki. Jag anser att denna princip när den tillämpas leder till bristande motivation bland den personal som verkligen interagerar med medborgarna. Dessutom underlättar det alla typer av oegentligheter, eftersom den personal som agerar korrekt inte kan uttala sig om sin oro över sin institutions verksamhet. Om en tjänsteman inte kan tala och skriva om sitt dagliga arbete utan överordnades samtycke, uppmuntrar detta inte en motiverad och sund atmosfär på arbetsplatsen. Mer öppenhet och mindre gammaldags hierarki skulle därför ge personalen mer motivation och bespara EU-förvaltningen många av dess problem.
För att öka öppenheten är det viktigt att den nya förordningen om allmänhetens tillgång till handlingar enligt Amsterdamfördraget antas så snart det är möjligt. Den måste innehålla moderna och omfattande principer på detta område.
Det är också viktigt att Europeiska ombudsmannens stadga innehåller en tydlig bestämmelse som ger ombudsmannen rätt att ta del av alla nödvändiga akter och handlingar för att undvika onödiga och tidskrävande tvister med institutionerna.
Det gläder mig att utskottet för framställningar stöder mitt initiativ i denna fråga i De Estebans betänkande. Jag hoppas att denna ståndpunkt kommer att bekräftas av Europaparlamentet.
Herr ordförande!
Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla gemenskapens institutioner och organ för ännu ett år av konstruktivt samarbete. Jag vill särskilt rikta mig till kommissionen och dess ansvariga ledamot, Anita Gradin, och tacka henne för hennes fasta och fortsatta engagemang för en öppen och ansvarsfull förvaltning.
Jag vill också tacka ordföranden för utskottet för framställningar, FONTANA, och alla ledamöter i utskottet för deras stödjande och samarbetsvilliga inställning i kontakterna med ombudsmannens kansli. Ett särskilt tack går till DE ESTEBAN för hennes professionella och kompetenta arbete med att utarbeta det betänkande som nu ligger framför er.
Herr talman, ledamöter av Europaparlamentet, tack för er uppmärksamhet.
*** ** * ** ***
[(1)](#Footnote1){#(1)} Betänkande av Ahern, A4-0176/96; Betänkande av Papakyriazis, A4-0211/97; Newman-rapporten, A4-0258/98.
[(2)](#Footnote2){#(2)} EGT C 292/168.
[(3)](#Footnote3){#(3)} Se betänkandena från utskottet för arbetsordningen, valprövning och ledamöters immunitet A4-0416/97 (föredragande: Crowley), antagna den 16 juli 1998. A4-0016/99 (föredragande: Voggenhuber).
[(4)](#Footnote4){#(4)} Särskild rapport från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet efter undersökningen på eget initiativ om allmänhetens tillgång till handlingar (616/PUBAC/F/IJH), 1998 EGT C 44/9; Thors betänkande A4-0265/98, Europaparlamentets resolution, EGT C 292/170.