Ärendet gällde hur Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) hanterade ett klagomål om oklara frågor i ett prov i samband med ett urvalsförfarande för personal inom EU:s offentliga förvaltning. Klaganden hävdade att problemet berodde på dålig översättning och var också oroad över hur Epso mer allmänt hanterar sådana klagomål.

Ombudsmannen undersökte ärendet och fann att Epso hade behandlat klagomålet i fråga på ett rimligt sätt och att Epso hade lämnat en tillfredsställande redogörelse för sin praxis och sitt förfarande för hantering av översättningsrelaterade klagomål i allmänhet.

Ombudsmannen medgav att omständigheterna för kandidater att lämna in ett giltigt klagomål kan vara utmanande, med tanke på den stressiga testsituationen och det faktum att kandidaterna inte kan göra anteckningar, men avslutade undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar var motiverade. Ombudsmannen föreslog dock att Epso skulle överväga att offentliggöra ytterligare instruktioner till de sökande om vilken typ av information och beskrivningar som krävs när de lämnar in översättningsrelaterade klagomål.

Målet rörde en anställd vid Europeiska centralbanken (ECB) som ansåg att han hade trakasserats av sin närmaste chef. Han klagade över detta i början av 2021. ECB inledde en administrativ utredning och utsåg samtidigt klaganden till en annan arbetsplats inom ECB för eget skydd.

Den administrativa utredningen tog två och ett halvt år och avslutades tre år efter det att klaganden först bad om hjälp. Den administrativa utredningen visade att klaganden hade trakasserats och inledde formellt ett disciplinärt förfarande mot den närmaste chefen.

Under ECB:s uppföljning av resultatet av den administrativa undersökningen vände sig klaganden till ombudsmannen. Han hävdade att det fanns orimliga förseningar i processen.

Under ombudsmannens undersökning slutförde ECB det disciplinära förfarandet och klaganden återvände till slut till sin huvudsakliga arbetsplats.

Ombudsmannen konstaterade att det hade förekommit orimliga förseningar i alla faser av ECB:s hantering av ärendet och att ECB hade underlåtit att ta itu med viktiga frågor i sin uppföljning. Ombudsmannen föreslog därför en lösning för ECB, nämligen att den skulle be om ursäkt, betala ersättning och säkerställa meningsfull intern kommunikation till personalen om trakasserierna.

I sitt svar på ombudsmannens förslag till lösning beklagade ECB vad som hade hänt. Den organiserade ytterligare intern kommunikation om fallet med trakasserier. Den fann emellertid inte att den hade de nödvändiga förutsättningarna för att överväga ekonomisk ersättning. Ombudsmannen konstaterade att den skada som orsakats av ECB:s hantering av klagandens fall av trakasserier tyvärr inte hade åtgärdats genom ECB:s svar på förslaget till lösning. Eftersom en rekommendation som upprepade samma punkter inte verkade vara användbar avslutade ombudsmannen dock undersökningen med förslag till systemförbättringar och bad återigen ECB att samarbeta med klaganden för att identifiera de relevanta ekonomiska konsekvenserna av dess administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde handläggningen av ett klagomål om trakasserier från en anställd vid ett EU-uppdrag. EU-uppdraget i fråga beslutade att inleda en ”preliminär utredning”, men ställdes inför problem med att faktiskt inleda den.

Klaganden kontaktade Europeiska ombudsmannen när förundersökningen efter flera månader inte verkade ha inletts.

Ombudsmannen inledde en undersökning och bad utrikestjänsten att redogöra för situationen.

Under ombudsmannens undersökning inledde utrikestjänsten faktiskt förundersökningen, som ledde till en rapport på grundval av vilken det beslutades att ett disciplinärt förfarande skulle inledas.

Ombudsmannen drog slutsatsen att förseningen med att inleda förundersökningen utgjorde ett åsidosättande av klagandens grundläggande rätt till en rimlig administrativ handläggningstid. Ombudsmannen drog dessutom slutsatsen att det hade förekommit administrativa missförhållanden i den ursprungliga kommunikationen med klaganden.

Eftersom förundersökningen under tiden hade lett till att ett disciplinärt förfarande inleddes avslutade ombudsmannen dock undersökningen.