Ärendet gällde handläggningen av ett klagomål om trakasserier från en anställd vid ett EU-uppdrag. EU-uppdraget i fråga beslutade att inleda en ”preliminär utredning”, men ställdes inför problem med att faktiskt inleda den.

Klaganden kontaktade Europeiska ombudsmannen när förundersökningen efter flera månader inte verkade ha inletts.

Ombudsmannen inledde en undersökning och bad utrikestjänsten att redogöra för situationen.

Under ombudsmannens undersökning inledde utrikestjänsten faktiskt förundersökningen, som ledde till en rapport på grundval av vilken det beslutades att ett disciplinärt förfarande skulle inledas.

Ombudsmannen drog slutsatsen att förseningen med att inleda förundersökningen utgjorde ett åsidosättande av klagandens grundläggande rätt till en rimlig administrativ handläggningstid. Ombudsmannen drog dessutom slutsatsen att det hade förekommit administrativa missförhållanden i den ursprungliga kommunikationen med klaganden.

Eftersom förundersökningen under tiden hade lett till att ett disciplinärt förfarande inleddes avslutade ombudsmannen dock undersökningen.