Målet rörde Europaparlamentets förbindelsekontors (EPLO) användning av onlineplattformar från tredje part för värdskap och direktuppspelning av offentliga evenemang i Helsingfors.

Klaganden hävdade att förbindelsekontoret i Helsingfors hade fel när det använde tredjepartsplattformar, såsom Facebook, för att strömma offentliga möten och konferenser.

Europaparlamentet sade att även om det officiella parlamentariska arbetet strömmas och finns tillgängligt på begäran på parlamentets webbplats har förbindelsekontoren en viss grad av flexibilitet i sin uppsökande verksamhet och kan använda tredjepartsplattformar för att strömma evenemang för att bättre nå sina målgrupper.

Ombudsmannen ansåg att parlamentets förklaring var rimlig och avslutade undersökningen med slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande. För att öka insynen i förbindelsekontorens verksamhet och se till att allmänheten som inte använder sociala medier inte utesluts lade hon dock fram tre specifika förslag till förbättringar för parlamentet.

Ärendet gällde en vägran från genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur att lämna ut namnen på de anställda som övervakade ett projekt i Makedonien.

Byrån nekade tillgång på grundval av EU:s dataskyddsregler som kräver att den person som begär utlämnande av personuppgifter, såsom namn på personer, måste visa att det är nödvändigt att lämna ut namnen på de berörda personerna. Om detta krav är uppfyllt måste den offentliga myndigheten fortfarande fastställa huruvida de anställdas legitima intressen skulle påverkas av att deras namn lämnades ut och, om så är fallet, huruvida dessa legitima intressen var viktigare än den nödvändighet som den person som begärde att namnen skulle lämnas ut hade gjort gällande.

Ombudsmannen konstaterade att klaganden inte har förklarat varför det var nödvändigt för honom att få tillgång till namnen. Byrån hade således fog för att vägra att lämna ut namnen på de anställda i fråga.