Målet gällde användningen av tredjepartsonlineplattformar för att stå värd för och strömma offentliga evenemang av Europaparlamentets förbindelsekontor i Helsingfors.

Klaganden hävdade att förbindelsekontoret i Helsingfors felaktigt använde tredjepartsplattformar, såsom Facebook, för direktuppspelning av offentliga möten och konferenser.

Europaparlamentet sade att det officiella parlamentariska arbetet strömmas och finns tillgängligt på begäran på dess webbplats, men att förbindelsekontoren har en viss grad av flexibilitet i sin utåtriktade verksamhet och kan använda tredjepartsplattformar för strömmande evenemang för att bättre nå sina målgrupper.

Ombudsmannen ansåg att parlamentets förklaring var rimlig och avslutade undersökningen med slutsatsen att det inte förelåg några administrativa missförhållanden. För att öka insynen i förbindelsekontorens verksamhet och se till att personer ur allmänheten som inte använder sociala medier inte utestängs lade hon dock fram tre specifika förslag till förbättringar för parlamentet.

Ärendet gällde en vägran från genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur att lämna ut namnen på de anställda som övervakade ett projekt i Makedonien.

Byrån nekade tillgång på grundval av EU:s dataskyddsregler som kräver att den person som begär utlämnande av personuppgifter, såsom namn på personer, måste visa att det är nödvändigt att lämna ut namnen på de berörda personerna. Om detta krav är uppfyllt måste den offentliga myndigheten fortfarande fastställa huruvida de anställdas legitima intressen skulle påverkas av att deras namn lämnades ut och, om så är fallet, huruvida dessa legitima intressen var viktigare än den nödvändighet som den person som begärde att namnen skulle lämnas ut hade gjort gällande.

Ombudsmannen konstaterade att klaganden inte har förklarat varför det var nödvändigt för honom att få tillgång till namnen. Byrån hade således fog för att vägra att lämna ut namnen på de anställda i fråga.