Ärendet gällde hur Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) hanterade klagomål från en nationell assistent till de europeiska delegerade åklagarna i Italien. Klaganden hävdade att de europeiska delegerade åklagarna vid Europeiska åklagarmyndigheten i Rom ingrep i två administrativa förfaranden som han inledde på nationell nivå. Klagomålet gällde också hur Eppo hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar som lämnats in av klaganden.

Ombudsmannen konstaterade brister i Eppos hantering av klagomålen när det gäller hur Eppo meddelade klaganden sin ståndpunkt och skälen till sin slutsats att inte vidta ytterligare åtgärder. Europeiska åklagarmyndigheten tog upp detta under utredningen genom att ge tydliga och rimliga förklaringar till sin ståndpunkt. Ombudsmannen konstaterade också att Eppo inte kränkte klagandens rättigheter när den hanterade klagomålen.

När det gäller begäran om tillgång till handlingar konstaterade ombudsmannen att de skäl som Eppo åberopat för att inte lämna ut de begärda handlingarna inte verkar vara förenliga med EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar. Ombudsmannen ansåg dock att beslutet att inte lämna ut de handlingar som klaganden hade begärt var rimligt, om än av ett annat skäl än det som Europeiska åklagarmyndigheten hade åberopat.

Ombudsmannen avslutade undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar är motiverade.

Ärendet gällde den tid det tog för Europeiska kommissionen att behandla ett överträdelseklagomål mot Italien om arbetstid och ledighet för personal vid finanspolisen (Guardia di Finanza) i Italien. Klaganden hade lämnat in ett överträdelseklagomål till kommissionen i frågan 2022. I sitt klagomål till ombudsmannen ansåg han att kommissionen inte hade fattat något beslut om hans överträdelseklagomål inom rimlig tid.

På grundval av sin undersökning fann ombudsmannen att kommissionen på ett tillfredsställande sätt hade motiverat den tid som hittills hade gått. Ombudsmannen avslutade därför undersökningen med slutsatsen att det inte förelåg några administrativa missförhållanden. Med tanke på den tid det tar hittills uppmanade hon dock kommissionen att prioritera behandlingen av ärendet.

Ärendet gäller hur Europeiska kommissionen handlägger ett överträdelseklagomål mot Irland om villkoren för transport av unga kalvar som fortfarande äter mjölk. Klaganden ansåg att den tid det tog för kommissionen att behandla överträdelseklagomålet inte var rimlig.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen noga följer situationen. Utredningen pågår och det har förekommit kontinuerlig och regelbunden kommunikation och möten mellan kommissionen och de nationella myndigheterna i frågan.

Ombudsmannen avslutade därför undersökningen med slutsatsen att det inte hade förekommit några administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde ursprungligen Europeiska kommissionens underlåtenhet att hålla klaganden informerad om läget i ett överträdelseklagomål om att viss spansk lagstiftning var förenlig med EU:s dataskyddsregler och e-handelsdirektivet.

Ombudsmannen uppmanade kommissionen att informera klaganden om klagomålets status, skälen till förseningen i bedömningen av det och kommissionens handlingsplan i detta ärende. Eftersom kommissionen inte lämnade tillräckligt detaljerad information till klaganden träffade ombudsmannens undersökningsgrupp även kommissionens företrädare och inspekterade kommissionens ärendeakt för att bättre förstå hur kommissionen hanterade överträdelseklagomålet.

Ombudsmannen konstaterade att även om det fanns en tidsperiod då kommissionen inte var aktiv i ärendet, när den relevanta spanska lagstiftningen blev fullt tillämplig, kontaktade den regelbundet de nationella myndigheterna och bedömde ärendet. Ombudsmannen konstaterade också att även om kommissionen inte i tid lämnade information till klaganden, vilket är beklagligt, lämnade den detaljerade förklaringar under denna undersökning om den tid det tog att hantera överträdelseklagomålet och dess status. Dessutom skickade kommissionen en formell underrättelse till Spanien under undersökningen om den första aspekten av överträdelseklagomålet.

Ombudsmannen avslutade därför undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar var motiverade.

Målet rörde en anställd vid Europeiska centralbanken (ECB) som ansåg att han hade trakasserats av sin närmaste chef. Han klagade över detta i början av 2021. ECB inledde en administrativ utredning och utsåg samtidigt klaganden till en annan arbetsplats inom ECB för eget skydd.

Den administrativa utredningen tog två och ett halvt år och avslutades tre år efter det att klaganden först bad om hjälp. Den administrativa utredningen visade att klaganden hade trakasserats och inledde formellt ett disciplinärt förfarande mot den närmaste chefen.

Under ECB:s uppföljning av resultatet av den administrativa undersökningen vände sig klaganden till ombudsmannen. Han hävdade att det fanns orimliga förseningar i processen.

Under ombudsmannens undersökning slutförde ECB det disciplinära förfarandet och klaganden återvände till slut till sin huvudsakliga arbetsplats.

Ombudsmannen konstaterade att det hade förekommit orimliga förseningar i alla faser av ECB:s hantering av ärendet och att ECB hade underlåtit att ta itu med viktiga frågor i sin uppföljning. Ombudsmannen föreslog därför en lösning för ECB, nämligen att den skulle be om ursäkt, betala ersättning och säkerställa meningsfull intern kommunikation till personalen om trakasserierna.

I sitt svar på ombudsmannens förslag till lösning beklagade ECB vad som hade hänt. Den organiserade ytterligare intern kommunikation om fallet med trakasserier. Den fann emellertid inte att den hade de nödvändiga förutsättningarna för att överväga ekonomisk ersättning. Ombudsmannen konstaterade att den skada som orsakats av ECB:s hantering av klagandens fall av trakasserier tyvärr inte hade åtgärdats genom ECB:s svar på förslaget till lösning. Eftersom en rekommendation som upprepade samma punkter inte verkade vara användbar avslutade ombudsmannen dock undersökningen med förslag till systemförbättringar och bad återigen ECB att samarbeta med klaganden för att identifiera de relevanta ekonomiska konsekvenserna av dess administrativa missförhållanden.