Fallet handlade om hur Europeiska kommissionen informerade allmänheten om statusen för sitt lagstiftningsinitiativ om ramen för hållbara livsmedelssystem, som ingick i från jord till bord-strategin. Efter initiativets inledande och offentliga samråd tog kommissionen inte med det i sitt arbetsprogram för 2024. Klaganden, en organisation som deltog i det offentliga samrådet, var oroad över att kommissionen inte hade informerat allmänheten om initiativets status och skälen till förseningen med att anta ett lagstiftningsförslag om det.

Under ombudsmannens undersökning förklarade kommissionen att den 2023 hade reviderat sina politiska prioriteringar på grund av ekonomiska störningar till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, jordbrukarnas protester i hela EU och bredare farhågor från berörda parter om EU:s jordbruk. År 2025 antog kommissionen en ny vision för jordbruk och livsmedel. Eftersom FSFS inte nämndes i detta dokument ansåg kommissionen att det stod klart för berörda parter att detta initiativ hade avbrutits. Kommissionen uppgav dessutom att den höll på att uppdatera informationen om alla sina politiska initiativ på sin webbplats.

Ombudsmannen välkomnade kommissionens åtagande att ge större insyn i statusen för sina politiska initiativ och ansåg att inga ytterligare undersökningar i denna fråga var motiverade.

Ärendet gällde den tid det tog för Europeiska kommissionen att säkerställa Spaniens efterlevnad av en dom från Europeiska unionens domstol om Spaniens nationella regler om statens ansvar för överträdelser av unionsrätten. Klaganden var bekymrad över att kommissionen inte vidtog effektiva åtgärder i tid för att säkerställa Spaniens efterlevnad av domen.  

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen i allmänhet hade följt frågan aktivt från och med antagandet av domen. Även om det under en period på ungefär ett år inte fanns några dokumenterade spår av åtgärder som vidtagits av kommissionen, kunde den tid det tog att driva ärendet delvis tillskrivas situationen i Spanien. Dessutom ansåg ombudsmannen att kommissionens ståndpunkt att en dialog kan vara den effektivaste vägen framåt när en medlemsstat visar sig villig att vidta åtgärder var rimlig.

Ombudsmannen drog därför slutsatsen att med tanke på de åtgärder som kommissionen hittills vidtagit, inbegripet den formella underrättelse som nyligen skickats till Spanien, och med tanke på omständigheterna i ärendet som förklarar tidsplanen för kommissionens åtgärder, var inga ytterligare undersökningar motiverade vid den tidpunkten och avslutade ärendet.

Ärendet gällde ett rekryteringsförfarande som anordnades av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) för tillfälligt anställda i dess stående styrka. Klaganden, som är en sökande i detta förfarande, hade uppnått det lägsta totalresultat som krävs för ett utslagningsprov med flervalsfrågor. Frontex uteslöt honom dock från vidare deltagande i rekryteringsförfarandet eftersom han inte hade uppnått minimipoängen i vart och ett av de separata avsnitten i provet med flervalsfrågor. Klaganden hävdade att hans uteslutning från rekryteringsförfarandet var orättvis eftersom detta krav, som han ansåg vara godtyckligt, inte hade meddelats de sökande före provet med flervalsfrågor.

Ombudsmannen ansåg att Frontex hade rätt att fastställa tröskelvärdena för provet med flervalsfrågor i ett senare skede av rekryteringsförfarandet, förutsatt att byrån gjorde detta innan den kände till kandidaternas individuella prestationer. Eftersom Frontex hade fastställt tröskelvärdena innan testet ägde rum konstaterade ombudsmannen att det inte förekom några administrativa missförhållanden.

Ombudsmannen föreslog dock att Frontex, när så är möjligt, skulle överväga att informera de sökande i sina rekryteringsförfaranden om trösklarna för alla utslagsprov före proven, för att öka öppenheten och göra det möjligt för de sökande att bättre förbereda sig för provet.

Ombudsmannen konstaterade vidare brister i hur Frontex förde register över urvalskommitténs interna arbete. Ombudsmannen föreslog därför att Frontex, av öppenhets- och ansvarsskäl, skulle förbättra standarderna för tydlighet och tillgång till sådana register.