Ärendet gällde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) beslut att göra ett nytt prov på alla sökande efter ett tekniskt fel under ett prov för åtta urvalsförfaranden för översättare 2025. Problemet var ett uppläggsfel som gjorde det möjligt för sökande att välja flera svar i prov där endast ett svar godtogs. Omkring en tredjedel av kandidaterna hade valt ut flera svar. Omtestningssessionen planerades till en enda dag, med möjlighet till omläggning endast i händelse av force majeure. Klagandena vände sig till ombudsmannen och hävdade att beslutet att göra om alla sökande var oproportionerligt och att vägran att tillåta omläggning av provet var orättvis.

Ombudsmannen konstaterade att Epso och uttagningskommittéerna noggrant hade bedömt frågan och att det inte fanns något som tydde på att det valda tillvägagångssättet inte utgjorde en rimlig balans mellan de två centrala överväganden som Epso och uttagningskommittéerna hade lagt fram, nämligen teknisk och administrativ genomförbarhet samt likabehandling av sökande. Beslutet att göra om alla sökande stod således i proportion till målet att bevara likabehandlingen av sökande. Ombudsmannen drog också slutsatsen att det i det givna tekniska sammanhanget var rimligt för Epso att tillämpa sin standardpolicy för omläggning.

Ombudsmannen avslutade undersökningen med slutsatsen att Epso inte hade gjort sig skyldig till några administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde hur Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) hanterade ett klagomål om testresultat i ett rekryteringsförfarande för tjänstemän i den stående styrkan. Klaganden hade inte fått det lägsta totalresultatet i ett flervalsprov för att kunna gå vidare till nästa steg i förfarandet. Den klagande ifrågasatte hans resultat och var oroad över att han hade utsatts för rasdiskriminering och etnisk diskriminering. Klaganden bad om frågorna och svaren, som Frontex inte gav honom.

Klaganden var missnöjd med hur Frontex hanterade ärendet och vände sig till ombudsmannen.

Ombudsmannen inledde en undersökning och bad Frontex att överväga att förse klaganden med en förteckning som i form av skrivelser visar de svar som klaganden lämnat och de korrekta svaren i provet med flervalsfrågor. Frontex försåg klaganden med information i denna riktning.

Ombudsmannen konstaterade att det inte förelåg några administrativa missförhållanden i Frontex beräkning av klagandens testresultat och att det inte heller fanns några tecken på diskriminering.

Med tanke på att Frontex gav klaganden relevant information om provet med flervalsfrågor under utredningens gång fanns det inga ytterligare undersökningar som motiverades av denna aspekt av ärendet. Ombudsmannen avslutade undersökningen med ett förslag till förbättringar för Frontex om att byrån i sina rekryteringsförfaranden bör informera de sökande om de resultat som erhållits i eventuella utslagningsprov, med hjälp av en tabell som, med avseende på det antal som motsvarar varje fråga, anger det svar som lämnats (i form av en skrivelse) samt det korrekta svaret (även i form av en skrivelse).

Fallet handlade om hur Europeiska kommissionen informerade allmänheten om statusen för sitt lagstiftningsinitiativ om ramen för hållbara livsmedelssystem, som ingick i från jord till bord-strategin. Efter initiativets inledande och offentliga samråd tog kommissionen inte med det i sitt arbetsprogram för 2024. Klaganden, en organisation som deltog i det offentliga samrådet, var oroad över att kommissionen inte hade informerat allmänheten om initiativets status och skälen till förseningen med att anta ett lagstiftningsförslag om det.

Under ombudsmannens undersökning förklarade kommissionen att den 2023 hade reviderat sina politiska prioriteringar på grund av ekonomiska störningar till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, jordbrukarnas protester i hela EU och bredare farhågor från berörda parter om EU:s jordbruk. År 2025 antog kommissionen en ny vision för jordbruk och livsmedel. Eftersom FSFS inte nämndes i detta dokument ansåg kommissionen att det stod klart för berörda parter att detta initiativ hade avbrutits. Kommissionen uppgav dessutom att den höll på att uppdatera informationen om alla sina politiska initiativ på sin webbplats.

Ombudsmannen välkomnade kommissionens åtagande att ge större insyn i statusen för sina politiska initiativ och ansåg att inga ytterligare undersökningar i denna fråga var motiverade.

Ärendet gällde den tid det tog för Europeiska kommissionen att säkerställa Spaniens efterlevnad av en dom från Europeiska unionens domstol om Spaniens nationella regler om statens ansvar för överträdelser av unionsrätten. Klaganden var bekymrad över att kommissionen inte vidtog effektiva åtgärder i tid för att säkerställa Spaniens efterlevnad av domen.  

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen i allmänhet hade följt frågan aktivt från och med antagandet av domen. Även om det under en period på ungefär ett år inte fanns några dokumenterade spår av åtgärder som vidtagits av kommissionen, kunde den tid det tog att driva ärendet delvis tillskrivas situationen i Spanien. Dessutom ansåg ombudsmannen att kommissionens ståndpunkt att en dialog kan vara den effektivaste vägen framåt när en medlemsstat visar sig villig att vidta åtgärder var rimlig.

Ombudsmannen drog därför slutsatsen att med tanke på de åtgärder som kommissionen hittills vidtagit, inbegripet den formella underrättelse som nyligen skickats till Spanien, och med tanke på omständigheterna i ärendet som förklarar tidsplanen för kommissionens åtgärder, var inga ytterligare undersökningar motiverade vid den tidpunkten och avslutade ärendet.

Ärendet gällde ett rekryteringsförfarande som anordnades av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) för tillfälligt anställda i dess stående styrka. Klaganden, som är en sökande i detta förfarande, hade uppnått det lägsta totalresultat som krävs för ett utslagningsprov med flervalsfrågor. Frontex uteslöt honom dock från vidare deltagande i rekryteringsförfarandet eftersom han inte hade uppnått minimipoängen i vart och ett av de separata avsnitten i provet med flervalsfrågor. Klaganden hävdade att hans uteslutning från rekryteringsförfarandet var orättvis eftersom detta krav, som han ansåg vara godtyckligt, inte hade meddelats de sökande före provet med flervalsfrågor.

Ombudsmannen ansåg att Frontex hade rätt att fastställa tröskelvärdena för provet med flervalsfrågor i ett senare skede av rekryteringsförfarandet, förutsatt att byrån gjorde detta innan den kände till kandidaternas individuella prestationer. Eftersom Frontex hade fastställt tröskelvärdena innan testet ägde rum konstaterade ombudsmannen att det inte förekom några administrativa missförhållanden.

Ombudsmannen föreslog dock att Frontex, när så är möjligt, skulle överväga att informera de sökande i sina rekryteringsförfaranden om trösklarna för alla utslagsprov före proven, för att öka öppenheten och göra det möjligt för de sökande att bättre förbereda sig för provet.

Ombudsmannen konstaterade vidare brister i hur Frontex förde register över urvalskommitténs interna arbete. Ombudsmannen föreslog därför att Frontex, av öppenhets- och ansvarsskäl, skulle förbättra standarderna för tydlighet och tillgång till sådana register.