Klaganden är ett polskt företag som är föremål för en utredning av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) om eventuella bedrägerier mot EU:s budget. Klaganden uttryckte oro över hur Olaf genomförde en ”kontroll på plats” i klagandens lokaler. Klaganden hävdade särskilt att dess styrelse inte hade informerats om inspektionen, att en av Olafs ”utredare” som utförde kontrollen inte hade tillhandahållit tillräckliga bevis för sin identitet inom ramen för polsk rätt, att äktheten i Olafs tillstånd att utföra kontrollen inte kunde kontrolleras och att utredarna hade visat partiskhet gentemot klaganden.

Ombudsmannen fann inga administrativa missförhållanden i hur Olaf hade utfört kontrollen på plats.

Ärendet gällde hur Europeiska kommissionen hanterade ett överträdelseklagomål om hur Frankrike drar av socialförsäkringsavgifter från schweiziska pensioner för pensionärer som är bosatta i Frankrike. Klaganden hävdade att kommissionen hade misstolkat klagomålet och underlåtit att ta itu med de frågor som tagits upp.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen inte hade behandlat överträdelseklagomålet korrekt. Genom att inkludera klagandens klagomål i ett pågående överträdelseförfarande, inom ramen för ett EU Pilot-förfarande, hade kommissionen underlåtit att ta itu med de specifika frågor som klaganden tagit upp. Eftersom kommissionen hade behandlat de frågor som klaganden tagit upp i samband med ett annat klagomål fann ombudsmannen dock att inga ytterligare undersökningar var motiverade i detta fall.

För att förhindra att sådana problem uppstår i framtiden föreslog ombudsmannen att kommissionen, om den beslutar att lägga till ett klagomål till ett pågående överträdelseförfarande, särskilt inom ramen för ett EU Pilot-förfarande, bör se till att den på lämpligt sätt tar itu med de specifika frågor som tas upp i klagomålet.

Ärendet gällde information från Europeiska kommissionen om statusen för två överträdelseklagomål.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen kunde ha lämnat mer omfattande information om statusen för ett av klagomålen, särskilt när det gäller det pågående ”förfarandet med flera klagomål” som omfattar vissa av de frågor som tas upp i klagomålet. Kommissionen behandlade dock klagomålen på ett rimligt sätt.

Ombudsmannen avslutade undersökningen utan att konstatera några administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) beslut att inte tillåta en sökande som placerats i covid-19-karantän att lägga om sitt prov inom ramen för ett urvalsförfarande för kontraktsanställda (Cast Permanent-urvalsförfarandet).

Ombudsmannen fann att Epso gav rimliga förklaringar till varför den inte kunde tillhandahålla klaganden ett alternativt provdatum. På grundval av detta avslutade ombudsmannen undersökningen med att konstatera att Epso inte hade gjort sig skyldigt till något administrativt missförhållande.

De klagande, en grupp av organisationer i det civila samhället, var oroade över att Europeiska kommissionen inte bedömde riskerna för de mänskliga rättigheterna innan den gav stöd till afrikanska länder för att utveckla övervakningskapaciteten, särskilt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (EUTFA). Klagandena hävdade att kommissionen, innan den gick med på att stödja projekt med potentiella övervakningskonsekvenser, såsom biometriska databaser eller teknik för övervakning av mobiltelefoner, borde ha genomfört tidigare risk- och konsekvensbedömningar för att säkerställa att projekten inte leder till kränkningar av de mänskliga rättigheterna (såsom rätten till integritet).

På grundval av undersökningen drog ombudsmannen slutsatsen att de åtgärder som vidtagits inte var tillräckliga för att säkerställa att Eufta-projektens inverkan på de mänskliga rättigheterna bedömdes korrekt. För att ta itu med de brister som hon identifierade lade ombudsmannen fram ett förslag till förbättringar för att säkerställa att det för framtida projekt inom ramen för EU:s förvaltningsfond görs en föregående konsekvensbedömning avseende de mänskliga rättigheterna.