Ärendet gällde en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar som rör automatiskt utbyte av upplysningar för skatteändamål mellan EU:s medlemsstater och länder utanför EU. Rådet tillhandahöll länkar till tio handlingar som redan var offentliga och beviljade full tillgång till ytterligare fyra handlingar. Kommissionen vägrade dessutom att ge allmänheten tillgång till tio handlingar, helt eller delvis, med hänvisning till behovet av att skydda det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser och EU-medlemsstaternas finanspolitik. Rådet ansåg också att ett utlämnande skulle undergräva dess beslutsfattande. Klagandena ifrågasatte användningen av dessa undantag och hävdade att det finns ett övervägande allmänintresse av utlämnande.

På grundval av sin undersökningsgrupps undersökning och inspektion av de omtvistade handlingarna fann ombudsmannen att det inte var uppenbart felaktigt av rådet att anse att ett utlämnande av (de redigerade delarna av) de omtvistade handlingarna skulle undergräva medlemsstaternas internationella förbindelser och/eller deras finanspolitik.

Eftersom dessa skyddade allmänintressen inte kan åsidosättas av ett annat allmänintresse som anses vara viktigare, var det inte nödvändigt att pröva rådets tillämpning av undantaget för beslutsförfarandet. Ombudsmannen avslutade därför undersökningen och konstaterade att det inte förelåg något administrativt missförhållande.

Utredningen gällde Europeiska kommissionens efterlevnad av bestämmelserna om tobakslobbying i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Ombudsmannen bedömde särskilt hur kommissionen säkerställer insyn i sina kontakter med tobaksindustrin.

Ombudsmannens tidigare arbete hade visat hur kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD Hälsa och livsmedelssäkerhet) och GD Skatter och tullar (GD Skatter och tullar) fullgör sina skyldigheter på detta område. Syftet med denna undersökning var att bedöma hur kommissionen uppfyller sina skyldigheter inom alla avdelningar och när det gäller all kommissionspersonal.

Under undersökningens gång delade ombudsmannen med sig av sina preliminära slutsatser till kommissionen. Hon meddelade att kommissionens underlåtenhet att inta en konsekvent hållning inom alla sina avdelningar när det gäller att uppfylla sina skyldigheter i fråga om öppenhet i kontakterna med företrädare för tobaksindustrin utgör ett administrativt missförhållande. Detta inbegrep underlåtenheten att föra och tillgängliggöra protokoll från möten med företrädare för tobaksintressen samt underlåtenheten att säkerställa en systematisk bedömning, inom alla generaldirektorat, av huruvida potentiella möten med företrädare för tobaksindustrin behövs.

I sitt svar upprepade kommissionen sin standardstrategi för insyn i lobbyverksamhet och hänvisade till de ytterligare åtgärder som vidtagits av GD Hälsa och livsmedelssäkerhet och GD Skatter och tullar och som fanns före ombudsmannens undersökning. Ombudsmannen vidhöll därför sin slutsats att kommissionens underlåtenhet att säkerställa en övergripande strategi inom alla sina avdelningar för insyn i möten med företrädare för tobaksindustrin utgör ett administrativt missförhållande.

Kommissionen tillade dock att den kommer att ge sin ledning i uppdrag att göra en bedömning av risken för exponering för tobaksindustrin. Ombudsmannen välkomnade detta åtagande som ett tecken på att saker och ting kan förbättras i framtiden. Ombudsmannen kommer att skriva till kommissionen i början av 2024 med de punkter hon uppmanar den att meddela sina generaldirektörer, avdelningschefer och kanslichefer när de gör denna bedömning. Ombudsmannen kommer också att uppmana kommissionen att senast den 30 juni 2024 rapportera om resultatet av bedömningen och de framsteg som gjorts på grundval av denna.

Ärendet gällde kommissionens vägran att ge allmänheten tillgång till handlingar i samband med ett EU Pilot-förfarande avseende en påstådd överträdelse från Spaniens sida av energiskattedirektivet.

Handlingarna i fråga var fyra skrivelser från de spanska myndigheterna som innehöll deras rättsliga bedömning av den nationella lagstiftningens förenlighet med direktivet. Spanien invände mot utlämnandet av skrivelserna och hävdade att de rörde pågående domstolsförfaranden på nationell nivå som skulle kunna skadas av utlämnandet. På grundval av detta åberopade kommissionen undantaget för skydd av rättsliga förfaranden och vägrade tillgång till de fyra skrivelserna.

Efter att ha granskat handlingarna i fråga fann ombudsmannen att beslutet att vägra tillgång var förenligt med EU:s rättspraxis. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande och avslutade undersökningen.

Klaganden i detta ärende hävdade att Europeiska kommissionen inte fullt ut hade granskat ett överträdelseklagomål om danska regler om tillfällig användning av bilar från andra EU-medlemsstater. Klaganden misstänkte att de danska reglerna på detta område i viss mån syftar till att minimera den tillfälliga användningen av bilar som är registrerade i andra medlemsstater, i syfte att öka intäkterna från registreringen av importerade bilar.

Ombudsmannen fann att den fråga som klaganden tagit upp krävde ytterligare uppmärksamhet och att vissa specifika punkter inte hade behandlats fullt ut av kommissionen. Hon föreslog därför som en lösning att kommissionen skulle registrera och granska överträdelseklagomålet på nytt. Kommissionen godtog hennes förslag och ombudsmannen avslutade därför undersökningen.

Klaganden begärde allmän tillgång till handlingar om rådets pågående förhandlingar rörande ett lagstiftningsförslag om beskattning av digitala tjänster. Rådet identifierade 53 handlingar som kan anses omfattas av klagandens begäran. Det gav fullständig tillgång till 24 handlingar, nekade tillgång till 10 handlingar i sin helhet och gav delvis tillgång till resterande handlingar. Rådet hävdade att vägran att offentliggöra dessa handlingar motiverades genom behovet att skydda internationella relationer, EU:s eller medlemsstaternas ekonomiska politik, valutapolitik och finanspolitik, och rådets egen beslutsprocess.

Klaganden var missnöjd med rådets beslut att neka tillgång till 10 handlingar i sin helhet och vände sig till ombudsmannen.

Efter att ha kontrollerat handlingarna, och till följd av de ytterligare förklaringar som rådet tillhandahöll som svar på hennes frågor, anser ombudsmannen att rådets beslut att neka allmän tillgång till handlingarna vid den tidpunkten var berättigad. Ombudsmannen välkomnar dock rådets beslut att bevilja allmän tillgång till fem av de tio begärda handlingarna, vilket fattades under hennes undersökning.

Ombudsmannen avslutade därför undersökningen.