Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Sök efter undersökningar

Visar 1 – 20 av 197 resultat

Beslut om hur Europeiska centralbanken (ECB) hanterar så kallade svängdörrsärenden (OI/1/2022/KR)

Fredag | 28 oktober 2022

Europeiska ombudsmannen har länge ansett att svängdörrsfenomenet, som innebär att offentliga tjänstemän övergår till den privata sektorn, är en företeelse som riskerar att skada allmänhetens förtroende, om den inte hanteras på rätt sätt.

Denna undersökning på eget initiativ syftade till att granska hur Europeiska centralbanken (ECB) hanterar sina anställdas svängdörrsförflyttningar.

Med tanke på ECB:s uppdrag att säkerställa prisstabilitet och övervaka finans- och kreditinstitut kan (tidigare) ECB-anställdas förflyttningar till privata finans- eller kreditinstitut, särskilt de som omfattas av ECB:s tillsyn, skapa intressekonflikter och anseenderisker och ge upphov till allmän oro.

I sin undersökning granskade ombudsmannen ett specifikt fall, som hade lett till allmänna farhågor, och gick också igenom 26 fall av begäranden från anställda om att inleda yrkesverksamhet, antingen under tjänstledighet eller efter anställningens upphörande. I samtliga fall utom ett gick de anställda över till den privata sektorn, däribland till organ och banker som omfattas av ECB:s tillsyn.

Ombudsmannen slog fast att ECB borde anamma ett mer robust tillvägagångssätt i samband med svängdörrsförflyttningar som görs av (tidigare) anställda på mellannivå och högre nivå till anställningar i den privata sektorn, framför allt i finanssektorn.

För att åtgärda de brister som upptäcktes i det enskilda fallet och mer generellt när det gäller hur ECB hanterar denna utmaning presenterade ombudsmannen en rad förslag på hur ECB kan förbättra sina regler, också inom ramen för den pågående översynen av ECB:s etiska ramverk.

ECB bör särskilt bredda definitionen av den personal som är föremål för striktare anmälan och/eller karenskrav eller tillämpa ett allmänt minimikrav för all personal som omfattas av bestämmelserna i EU:s tjänsteföreskrifter när det gäller yrkesverksamhet efter anställningen.

ECB bör också förlänga förbudet – från sex månader till ett år – för tidigare anställda i högre ställning att utöva lobbning på tidigare kollegor.

ECB bör ytterligare förbättra sin övervakning av (tidigare) anställdas iakttagande av sina etiska skyldigheter och de villkor som införts av ECB, till exempel genom att offentliggöra villkoren för att godkänna tidigare högre tjänstemäns verksamhet efter anställningen, så att påstådda överträdelser kan uppmärksammas.

Ombudsmannen föreslog också att om ECB anser att en begäran från en medarbetare om att inleda yrkesverksamhet när han eller hon är tjänstledig skulle ge upphov till risker som inte kan mildras på lämpligt sätt genom restriktioner, eller om restriktionerna inte kan övervakas eller upprätthållas, bör ECB inte godkänna en sådan begäran.

Beslut om Europeiska bankmyndighetens vägran att ge allmänheten tillgång till tillsynsstyrelsens omröstningsresultat och mötesprotokoll i fråga om nationella tillsynsmyndigheters påstådda överträdelse av unionsrätten (ärende 615/2021/TE)

Måndag | 07 februari 2022

Klagomålet gällde Europeiska bankmyndighetens (EBA) vägran att ge allmänheten tillgång till tillsynsstyrelsens omröstningsresultat angående två utkast till rekommendationer avseende överträdelse av unionsrätten. EBA kan utfärda rekommendationer om överträdelse av unionsrätten efter att ha utrett potentiella överträdelser av unionsrätten från nationella tillsynsmyndigheters sida. De aktuella utkasten till rekommendationer avseende överträdelse av unionsrätten var riktade till tillsynsmyndigheterna i Malta, Danmark och Estland och gällde påstådd penningtvätt via Maltas Pilatus Bank och Danmarks Danske Banks estniska filial.

Klaganden hävdade att det förelåg intressekonflikter eftersom han misstänkte att styrelseledamöter som samtidigt företrädde de nationella tillsynsmyndigheterna i Malta, Danmark och Estland hade deltagit i de relevanta omröstningarna.

Som svar på ombudsmannens preliminära bedömning av ärendet offentliggjorde EBA de två omröstningsresultaten i fråga. Ombudsmannen välkomnade detta steg och ansåg att EBA genom att lämna ut handlingarna löste denna aspekt av klagomålet. Ombudsmannen anser att ett offentliggörande av sådana omröstningsresultat bidrar till att säkerställa att EBA:s styrelseledamöter agerar oberoende och i EU:s intresse. Hon uppmanar EBA att göra detta i framtiden.

När det gäller frågan om intressekonflikter visade den granskning av handlingar som ombudsmannens undersökningsteam gjorde att de berörda styrelseledamöterna faktiskt hade röstat om huruvida EBA skulle utfärda en rekommendation om överträdelse av unionsrätten avseende sina respektive tillsynsmyndigheter. Även om EBA uppgav att de regler som gällde vid den tidpunkten inte föreskrev att någon ledamot av nämnden skulle uteslutas från omröstningar, ansåg ombudsmannen att kravet på att agera oberoende och i EU:s intresse innebar att ledamöterna inte borde ha röstat.

Eftersom EBA i januari 2020 antog en ny arbetsordning för styrelsen och en ny policy för intressekonflikter för personer som inte är anställda, vilket verkar kunna förhindra att intressekonflikter uppstår igen, anser ombudsmannen att inga ytterligare undersökningar är motiverade i detta skede. Hon avslutade därför undersökningen och välkomnade återigen de betydande framsteg som gjorts till följd av EBA:s styrande organs beredvillighet att anamma större transparens.