Ärendet gällde ett beslut av Europeiska kommissionen som beviljade Spanien ett undantag från en regel i energidirektivet. Regeln föreskriver att systemansvariga för överföringssystem inte får äga energilagringsanläggningar. Genom beslutet beviljas ett undantag från denna regel när det gäller pumpkraftverk för lagring av vattenkraft på Kanarieöarna. Klagomålet till ombudsmannen var att kommissionen hade tolkat regeln felaktigt och att villkoren för att bevilja undantaget under alla omständigheter inte var uppfyllda.

Ombudsmannen undersökte frågan och fann att även om klagomålet inte var utan grund, utgjorde kommissionens åtgärder inte administrativa missförhållanden. Ombudsmannen föreslog dock att kommissionen borde påminna sina avdelningar om vikten av att på ett konkret och tillräckligt detaljerat sätt samarbeta med medborgare som uppmärksammar kommissionen på välgrundade och detaljerade farhågor.

Ärendet gällde Europeiska kommissionens vägran att bevilja allmänheten tillgång till en ansökan om att ett projekt för utvinning och bearbetning av mineraler ska erkännas som ett strategiskt projekt enligt akten om kritiska råvaror och kommissionens tillhörande bedömning. Kommissionen ansåg att ett utlämnande skulle undergräva det berörda företagets kommersiella intressen, bland annat eftersom projektet inte hade betecknats som ett strategiskt projekt. Klaganden hävdade bland annat att det finns ett övervägande allmänintresse av utlämnande och hävdade att de omtvistade handlingarna sannolikt innehåller viktig miljöinformation.

På grundval av sin undersökningsgrupps inspektion av de omtvistade handlingarna fann ombudsmannen att det hade varit rimligt för kommissionen att anse att ett utlämnande skulle undergräva det berörda företagets affärsintressen. Även om dokumenten innehåller viss information om projektets förväntade miljömässiga och sociala konsekvenser var detta inte tillräckligt för att fastställa ett övervägande allmänintresse av utlämnande.

Ombudsmannen avslutade därför undersökningen och konstaterade att det inte förelåg några administrativa missförhållanden i samband med kommissionens vägran att ge tillgång till handlingar.

Ärendet gällde sammansättningen av en av Europeiska kommissionens expertgrupper, EU:s rådgivande grupp för energiplattformar. Eftersom medlemskap i denna grupp är förbehållet företrädare för industrin var de klagande, två icke-statliga organisationer, oroade över att gruppens sammansättning var obalanserad. De hävdade att denna situation gav fossilbränsleföretag privilegierad tillgång till EU:s energipolitiska beslutsfattare.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen gav en rimlig förklaring till gruppens särskilda sammansättning när den inrättades, nämligen att den behövde specialiserade synpunkter från berörda parter inom industrin på ett it-verktyg som utvecklats uteslutande för deras användning. Detta it-verktyg har dock nu använts i mer än ett år och dess utformning verkar ha stabiliserats. Mot bakgrund av detta och den rådgivande gruppens bredare mandat uppmanade ombudsmannen kommissionen att överväga om gruppens sammansättning var lämplig. Detta gäller särskilt med tanke på att vissa av de inslag som diskuterades i gruppen nu är ett permanent inslag i EU:s energiram. Hon föreslog förbättringar för att komma till rätta med detta. Ombudsmannen var inte heller övertygad av kommissionens förklaringar när det gäller uteslutningen av det civila samhället från observatörsstatus. Hon gjorde ett andra förslag till förbättring för att ta itu med detta.

Ombudsmannen avslutade undersökningen och bad kommissionen att rapportera om de åtgärder som vidtagits till följd av hennes förslag till förbättringar.  

Ärendet gällde allmänhetens begäran om tillgång till handlingar om verksamheten och medlemmarna i EU:s och Förenta staternas arbetsgrupp för energitrygghet. Syftet med arbetsgruppen är att diversifiera Europas energiförsörjning och minska dess totala energiefterfrågan. I detta syfte håller arbetsgruppen möten och samarbetar med olika berörda parter, däribland den privata sektorn.

Europeiska kommissionen vägrade att lämna ut namnen på de företag som deltog i arbetsgruppens möten. I samband med detta åberopade den undantag enligt unionslagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar och hävdade att ett utlämnande skulle kunna undergräva skyddet för affärsintressen och internationella förbindelser.

Ombudsmannen granskade de omtvistade handlingarna och fann att det inte var klart hur ett utlämnande av bolagens namn konkret och faktiskt skulle undergräva dessa intressen.

Ombudsmannen föreslog därför att kommissionen skulle ompröva sin ståndpunkt i syfte att ge allmänheten betydligt större tillgång. Kommissionen godtog lösningsförslaget och lämnade ut alla handlingar. Ombudsmannen välkomnade kommissionens positiva svar på hennes förslag till lösning och avslutade ärendet.