Ärendet gällde hur Europeiska kommissionen hanterade ett överträdelseklagomål mot Österrike om regler för avgifter och kostnadsstrukturer inom volleyboll. Klaganden, ett österrikiskt idrottsförbund, hävdade att avgifterna, som skulle betalas årligen även för amatörspelare, var överdrivna och stred mot EU-lagstiftningen. Klaganden hävdade att den tid det tog för kommissionen att göra den inledande bedömningen av klagomålet om överträdelse inte var rimlig.

Ombudsmannen konstaterade att det visserligen fanns perioder då kommissionen inte var aktiv i ärendet, men att det inte fanns något som tydde på att den tid som förflöt berodde på försumlighet eller omotiverade uppskjutanden från kommissionens sida. Eftersom kommissionen under undersökningen slutligen fattade ett beslut om överträdelseklagomålet och erkände misstag i hur den kommunicerade med klaganden, avslutade ombudsmannen undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar var motiverade. Hon noterade i detta sammanhang kommissionens åtagande att förbättra sin kommunikation med de klagande i framtiden.

Ärendet gällde genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kulturs (Eacea) vägran att lämna ut namnen på de anställda som övervakade ett projekt i Makedonien.

Ombudsmannen fann att EACEA hade rätt att vägra att lämna ut namnen på de anställda i fråga och avslutade ärendet.

Ärendet gällde en vägran från genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur att lämna ut namnen på de anställda som övervakade ett projekt i Makedonien.

Byrån nekade tillgång på grundval av EU:s dataskyddsregler som kräver att den person som begär utlämnande av personuppgifter, såsom namn på personer, måste visa att det är nödvändigt att lämna ut namnen på de berörda personerna. Om detta krav är uppfyllt måste den offentliga myndigheten fortfarande fastställa huruvida de anställdas legitima intressen skulle påverkas av att deras namn lämnades ut och, om så är fallet, huruvida dessa legitima intressen var viktigare än den nödvändighet som den person som begärde att namnen skulle lämnas ut hade gjort gällande.

Ombudsmannen konstaterade att klaganden inte har förklarat varför det var nödvändigt för honom att få tillgång till namnen. Byrån hade således fog för att vägra att lämna ut namnen på de anställda i fråga.

Europeiska kommissionen bad en extern uppdragstagare att göra en genomförbarhetsstudie för att undersöka möjligheten att inrätta ett bidragssystem för gränsöverskridande undersökande journalistik. Syftet med studien var att fastställa om det fanns behov av ekonomiskt stöd från EU för undersökande journalistik och att definiera möjliga finansieringsmodeller. Studien visade inte på något tydligt behov av EU-finansiering, och kommissionen beslutade att inte vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.

Klaganden hävdade att kommissionen hade ändrat slutsatserna i den undersökning som uppdragstagaren ursprungligen hade lämnat in.

Ombudsmannen konstaterade att uppdragstagaren faktiskt hade ändrat de ursprungliga resultaten av studien. Detta berodde dock på att kommissionen ansåg att den inte följde uppdragsbeskrivningen för kontraktet, särskilt subsidiaritetsprincipen. Det fanns inga bevis för att ändringarna gjordes för att manipulera resultaten av studien.

Ombudsmannen konstaterade att det tog för lång tid för kommissionen att offentliggöra studien och förstod det missnöje som uttrycktes av det team av journalistexperter som deltog i studien, men hon ansåg på det hela taget att kommissionens förklaringar var tillräckliga.