Sök efter undersökningar

The case concerned a former employee’s alleged unfair dismissal from and harassment at the European Investment Bank (EIB).

The Ombudsman’s inquiry focused on the issue that the EIB had allegedly wrongly denied the complainant the benefit of what is known as the ‘conciliation procedure’ provided for under Article 41 of the EIB’s Staff Regulations (which lays down that staff members may bring proceedings before the Court of Justice of the EU when a dispute arises with the EIB and that, prior to doing so, they should seek an amicable settlement, through the conciliation procedure). The Ombudsman made the preliminary finding that, by considering that the conciliation procedure could not be applied to a former member of staff who was not in receipt of an EIB pension, the EIB had committed maladministration. The Ombudsman therefore proposed that the EIB initiate the conciliation procedure without delay, as regards both the dismissal and the harassment issues. The Bank agreed to initiate the conciliation procedure as regards the dismissal issue, and referred the complainant to another procedure concerning the issue of harassment.

The Ombudsman concluded that, following her intervention, a solution had been found. She therefore closed the case.

EU:s medborgarinitiativ finns sedan april 2012 och innebär att grupper bestående av minst en miljon EU-medborgare kan uppmana Europeiska kommissionen att föreslå ny lagstiftning. Efter att ha tagit emot ett antal klagomål beslutade ombudsmannen att undersöka om förfarandet för medborgarinitiativ fungerade som det skulle och vilken roll och vilket ansvar kommissionen hade i sammanhanget. Ombudsmannen uppmanade organisatörer av medborgarinitiativ, det civila samhällets organisationer och andra berörda att lämna synpunkter på hur det fungerar. På grundval av svaren har ombudsmannen formulerat en rad förslag till kommissionen för att effektivisera processen.

Efter att ha fått svar från kommissionen avslutar nu ombudsmannen ärendet med elva riktlinjer för ytterligare förbättring. Ombudsmannen noterar att kommissionen har gjort mycket för att rätten till medborgarinitiativ ska fungera på ett medborgarvänligt sätt, men hon anser att det finns mer att göra. Eftersom en del av förslagen också är relevanta för Europaparlamentet kommer ombudsmannen även att skriva till parlamentets talman. Hon hoppas att hennes förslag, både de som lämnats under undersökningen och de som finns i detta beslut, kommer att göra nytta i samband med den översyn av förordningen om medborgarinitiativet som dessa institutioner ska göra tillsammans med Europeiska unionens råd senare i år.

Denna undersökning på eget initiativ rör frågan om hur Europeiska kommissionen ser till att de grundläggande rättigheter som föreskrivs i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter efterlevs när EU:s sammanhållningspolitik genomförs av medlemsstaterna. Undersökningen startade samtidigt som EU inledde en ny sjuårig finansieringsperiod för 2014–2020 i enlighet med en ny rättslig ram.

EU:s sammanhållningspolitik strävar efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer i EU. Mot bakgrund av att EU:s medverkan i de projekt som finansieras genom sammanhållningspolitiken är synlig anser ombudsmannen att kommissionen ska göra allt som står i dess makt för att garantera de grundläggande rättigheterna när pengarna används. Projekten sträcker sig från att förbättra räddningstjänsten i Rumänien till att röja minfält i Kroatien. Det faktum att kommissionen inte har direkt ansvar för administrationen av de finansiella medlen får aldrig användas som skäl för att inte agera om grundläggande rättigheter har kränkts eller riskerar att kränkas.

I undersökningen på eget initiativ har kommissionen, nationella ombudsmän och företrädare för civilsamhället deltagit. Med deras synpunkter som grund har ombudsmannen tagit fram åtta riktlinjer för förbättringar som stöd till kommissionen när den övervakar medlemsstaterna inom detta område.

Som företrädare för EU förhandlar Europeiska kommissionen för närvarande med Förenta staterna om ett omfattande partnerskap för handel och investeringar (det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, TTIP). Partnerskapet kan få stora ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser, vilket förklarar att allmänheten visat ett aldrig tidigare skådat intresse för förhandlingarna.

Syftet med ombudsmannens undersökning är att se till att allmänheten obehindrat kan följa hur samtalen fortskrider och bidra till deras slutresultat. I juli 2014 lämnade ombudsmannen en första samling förslag till kommissionen. Som en del av undersökningen anordnade hon även ett offentligt samråd där allmänheten inbjöds att lämna synpunkter om hur man kan öka tillgängligheten och öppenheten i TTIP-förhandlingarna. Även Europaparlamentet och det civila samhället uttryckte farhågor, och kommissionen reagerade genom att i november 2014 ta fram en rad ambitiösa öppenhetsåtgärder.

Ombudsmannen lägger nu fram ytterligare tio förslag till kommissionen. Dessa nya förslag gäller gemensamma förhandlingstexter, ökat offentliggörande av TTIP-handlingar och större öppenhet i samband med TTIP-mötena. Ombudsmannen anser att TTIP-förhandlingarna kommer få stärkt legitimitet och ett större förtroende från allmänheten om kommissionen godtar förslagen.