# Utkast till rekommendationer från Europeiska ombudsmannen i undersökningen av klagomål 2400/2012/ANA mot Europeiska kommissionen
- Författare: Europeiska ombudsmannen
- Datum: 2014-06-17T00:00+02:00[Europe/Paris]
- [URL](https://www.ombudsman.europa.eu/sv/recommendation/sv/54554)
---
Utfärdad i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga[\[1\]](#_ftn1 ""){#_ftnref1}

Bakgrunden till klagomålet
--------------------------

**1.** Klagomålet avser ett anbudsförfarande. Den upphandlande myndigheten är Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för skatter och tullar (GD Skatter och tullar). Kontraktet avser hårdvaru- och byggnadsinfrastruktur samt it-förvaltning och tillhörande tjänster till stöd för skatte- och tullpolitiken i EU. Kontraktets värde är 130 000 000 euro (+/- 20 %) och löptiden är totalt fem år. Klaganden är ett konsortium som lämnade ett anbud på kontraktet i fråga.

**2.** Den 1 oktober 2011 offentliggjorde kommissionen meddelandet om upphandling för anbudsförfarandet. Den 10 februari 2012, som var den sista dagen för inlämnande av anbud, hade kommissionen besvarat 218 klargörande frågor och lagt ut svaren på GD Skatter och tullars webbplats.

**3.** Mellan den 14 mars och den 21 maj 2012 sammanträdde utvärderingskommittén för att diskutera och besluta om urvals- och uteslutningskriterierna samt tilldelningskriterierna, genomföra den ekonomiska utvärderingen och avsluta förfarandet.

**4.** Den 5 juli 2012 underrättade kommissionen klaganden om att dennes anbud inte hade antagits och bifogade utdrag ur utvärderingsrapporten.

**5.** Den 24 juli 2012 begärde klaganden ytterligare information om skälen till att hans anbud hade förkastats, det vinnande anbudets egenskaper och relativa fördelar samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet.

**6.** Dessutom uppmärksammade klaganden kommissionen på två frågor som rörde a) en intressekonflikt och b) prisutvärderingen.

**7.** När det gäller led a uppgav klaganden att den var medveten om att en av anbudsgivarna ansvarade för flera kontrakt vid GD Skatter och tullar. Om detta företag, inom ramen för ett annat kontrakt, skulle testa resultaten inom ramen för detta anbudsförfarande, skulle det befinna sig i en intressekonflikt. Klaganden bad kommissionen att specificera de detaljerade åtgärder som hade vidtagits för att garantera att det inte skulle finnas någon risk för intressekonflikt om anbudsgivaren i fråga skulle vinna det aktuella anbudet.

**8.** När det gäller led b hävdade klaganden att en av de potentiella orsakerna till att den vinnande anbudsgivaren erbjuder ett lågt pris skulle kunna vara utlokalisering till leverantörer av lågkostnadstjänster. Eftersom detta var förbjudet bad klaganden kommissionen att bekräfta att de nödvändiga förfarandena hade införts för att förhindra utlokalisering i den lösning som föreslagits av den vinnande anbudsgivaren.

**9.** I sitt svar av den 31 juli 2012 bifogade kommissionen utdrag ur utvärderingsrapporten för det vinnande anbudet med information om den vinnande anbudsgivarens namn, egenskaper och relativa fördelar.

**10.** När det gäller de två ovannämnda frågor som klaganden tog upp hävdade kommissionen att a) de åtgärder som beskrivs i det vinnande anbudet garanterade att den vinnande anbudsgivaren inte skulle befinna sig i en intressekonflikt vid tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av detta anbudsförfarande parallellt med sina andra kontrakt med GD Skatter och tullar.

**11.** Dessutom uppgav kommissionen att b) den vinnande anbudsgivaren och dennes underleverantörer till fullo uppfyllde kraven i kravspecifikationerna och att de tjänster som omfattas av kontraktet skulle genomföras inom EU-medlemsstaternas territorium.

**12.** Den 3 september 2012 skrev klaganden till kommissionen och uppgav att den blev förvånad över att läsa att den anläggning för katastrofåterställning som föreslagits av den vinnande anbudsgivaren inte var en Tier-4-lösning[\[2\].](#_ftn2 ""){#_ftnref2} Klaganden hävdade att detta var ett obligatoriskt krav i anbudet, vilket bekräftades i kommissionens svar på anbudsgivarnas frågor. Klaganden påpekade särskilt att följande anges i avsnitt 9.2.21 i bilaga II.A.2 till kravspecifikationerna: "En*katastrofåterställningsplats (nivå 4) bör tillhandahållas minst 100 km från Luxemburg (Kirchberg) för att säkerställa en total tillgänglighet i händelse av katastrof som komplement till datacentralen Main och Backup".* I sina svar på anbudsgivarnas frågor förklarade kommissionen dessutom att "anläggningen*för katastrofåterställning måste vara nivå 4"* [\[3\].](#_ftn3 ""){#_ftnref3}

**13.** På grundval av detta hävdade klaganden att även om kravet på nivå 4 var extremt viktigt för kommissionen angavs det i utvärderingsrapporten för den vinnande anbudsgivaren att den föreslagna anläggningen för katastrofåterställning "endast*uppfyller kraven på nivå 3, medan nivå 4 begärdes i den tekniska bilagan".* Klaganden förklarade därför att den inte förstod varför underlåtenheten att följa denna viktiga specifikation inte hade någon betydande inverkan på utvärderingen och uttryckte tvivel om likabehandlingen vid utvärderingen av de anbud som lämnats. Klaganden undrade dessutom om den föreslagna Tier-3-lösningen (i stället för Tier-4) kunde betraktas som en variant, även om det står klart att varianter inte var tillåtna enligt kravspecifikationerna.

**14.** I sitt svar av den 11 september 2012 bekräftade kommissionen att kravspecifikationerna och svaren på frågorna föreskriver ett system för efterfrågeflexibilitet som uppfyller kraven i nivå 4. Även om den vinnande anbudsgivaren i sitt anbud föreslog att ett nivå 3 DRS skulle införas, "kan*denna del inte i sig automatiskt innebära att anbudet utesluts, eftersom den varken utgör ett uteslutningskriterium eller ett urvalskriterium".* Kommissionen förklarade att utvärderingskommittén tog hänsyn till detta, gjorde en negativ bedömning och därmed gav den vinnande anbudsgivaren färre poäng. Den noterade också att utvärderingskommittén drog slutsatsen att denna faktor inte ledde till bristande överensstämmelse med kravspecifikationerna och konstaterade att "fördelarna*uppväger dock de svaga punkterna".* Slutligen påpekade kommissionen att de finansiella inslagen i utrustningen för retursystemet inte hade någon inverkan på det ekonomiskt mest fördelaktiga resultatet.

**15.** I sin skrivelse till kommissionen av den 21 september 2012 hävdade klaganden att det vinnande anbudet inte överensstämde med kravspecifikationerna. I sina svar på anbudsgivarnas frågor, som enligt vägledningen utgör*en integrerad del av kravspecifikationerna* [\[4\],](#_ftn4 ""){#_ftnref4} klargjorde kommissionen särskilt att systemet för tullrestitution*måste vara nivå 4.* Klaganden åberopade också avsnitt 5.5.3.3 i kommissionens handbok om offentlig upphandling, enligt vilket anbud kommer att avvisas om de föreslår en annan lösning än den som begärs. På grundval av detta hävdade klaganden att kommissionen inte hade behandlat alla anbudsgivare lika och att detta snedvridit konkurrensen.

**16.** Den 26 september 2012 bekräftade kommissionen sina tidigare svar och angav att det anbud som lämnats av den vinnande anbudsgivaren uppfyllde kraven i kravspecifikationerna och svaren på klargörande frågor. Kommissionen bekräftade att den hade tilldelats kontraktet.

**17.** Den 4 december 2012 ingav klaganden detta klagomål till Europeiska ombudsmannen.

Utredningen
-----------

**18.** Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påstående och krav:

1) Vid utvärderingen av de anbud som lämnats in som svar på den aktuella anbudsinfordran har kommissionen åsidosatt tillämpliga regler och principer.

2) Kommissionen bör ersätta klaganden för alla uppkomna skador, inklusive, men inte begränsat till, kostnader för deltagande i anbudsförfarandet (1 500 000 euro) och utebliven vinst.

**19.** Under undersökningens gång mottog ombudsmannen kommissionens yttrande över klagomålet och därefter klagandens synpunkter som svar på kommissionens yttrande. Vid genomförandet av undersökningen har ombudsmannen beaktat parternas argument och åsikter.

Påståendet att kommissionen har åsidosatt tillämpliga regler och principer
--------------------------------------------------------------------------

### Argument som framförts till ombudsmannen

**20.** Till stöd för sitt påstående hävdade klaganden att kommissionen i) felaktigt ansett att det vinnande anbudet överensstämde med kravspecifikationerna, ii) underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa att den vinnande anbudsgivaren inte befinner sig i en intressekonflikt, och iii) underlåtit att fastställa nödvändiga förfaranden för att säkerställa att de tjänster som tillhandahålls enligt avtalet kommer att genomföras inom EU:s territorium.

**21.** I sitt **yttrande** lämnade kommissionen en detaljerad redogörelse för bakgrunden till klagomålet och de steg som ledde fram till valet av den vinnande anbudsgivaren. Kommissionen informerade särskilt ombudsmannen om att utvärderingskommittén gjorde både en teknisk och en ekonomisk utvärdering. Kommissionen förklarade att anbudet med den högsta tekniska poängen fick en normaliserad kvalitetsindikator på 100 poäng och att de återstående anbuden fick en lägre nationell kvalitetsindikator i förhållande till sina tekniska poäng. Tekniskt sett var klagandens anbud det bästa, eftersom den vinnande anbudsgivaren hade fått näst bästa resultat. På samma sätt fick det billigaste anbudet för kriteriet för finansiell utvärdering en normaliserad prisindikator på 100 poäng och de återstående anbuden fick en lägre icke-produktiv investering i förhållande till sina priser. Den vinnande anbudsgivarens anbud ansågs vara det billigaste. Den var faktiskt cirka 30 000 000 euro billigare än klagandens. För att identifiera det bästa valuta för pengarna-erbjudandet tillämpades en formel enligt vilken NQI räknade med 70 % och NPI för 30 %. På grundval av denna formel erhöll den vinnande anbudsgivaren 98,59 % och klaganden 94,06 %. Mot bakgrund av detta erbjöd den vinnande anbudsgivaren det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris och tilldelades kontraktet.

**22.** Mot denna bakgrund medgav kommissionen, när det gäller klagandens argument i, att anbudsspecifikationerna och svaren på anbudsgivarnas frågor visade att det behövdes ett system för efterfrågeflexibilitet på nivå 4. I detta sammanhang hävdade kommissionen att detta krav utvärderades som en av de 33 delarna under tilldelningskriteriet "Den*föreslagna organisationens, metodernas, processernas och tjänsternas ändamålsenlighet för att upprätthålla operativ excellens"* i den tekniska utvärderingen.

**23.** Enligt kommissionen noterade utvärderingskommittén att den vinnande anbudsgivarens förslag inte formellt motiverade en klassificering i nivå 4. Kommissionen hävdade dock att även om det föreslagna systemet för tullrestitution inrättades i en Tier 3-byggnad, skulle det datarum som föreskrivs i erbjudandet fullt ut motsvara Tier 4-kraven. Kommissionen förklarade därför att "även*om den anläggning för katastrofåterställning som den vinnande anbudsgivaren föreslog formellt sett inte var nivå 4 uppnådde den emellertid standarden nivå 4 och överensstämde därmed med kommissionens tekniska behov".*

**24.** Kommissionen konstaterade dock att utvärderingskommittén "beaktade*denna formella aspekt genom att ge den vinnande anbudsgivaren en negativ bedömning av denna del och därmed färre poäng".* I utvärderingsrapporten anges särskilt följande: "Den*föreslagna platsen för katastrofåterställning uppfyller endast kraven för nivå 3, medan nivå 4 begärdes i den tekniska bilagan".* I rapporten dras dock följande slutsatser: "Anbudsgivarens*vision när det gäller detta kriterium är verkligen innovativ och ger intressanta lösningar samtidigt som man säkerställer operativ excellens. Fördelarna uppväger dock de svaga punkterna.*

**25.** På grundval av budgetförordningen och de genomförandebestämmelser som var tillämpliga vid den tidpunkten uppgav kommissionen att den inte kunde förkasta det vinnande anbudet eftersom det uppfyllde kravspecifikationerna. Kommissionen utvecklade denna fråga och påpekade att den lösning som den vinnande anbudsgivaren föreslog på teknisk nivå låg långt över de mål för systemtillgänglighet som anges i bilaga II "Tekniska specifikationer" i kravspecifikationerna och därför var helt i linje med kraven.

**26.** På det ekonomiska planet påverkade inte prisinslaget i systemet för tullrestitution den finansiella utvärderingen, eftersom kostnaden för systemet för tullrestitution endast utgjorde 350 000 euro av prisskillnaden mellan klagandens och den vinnande anbudsgivarens anbud. Med tanke på att klagandens anbud uppgick till 30 000 000 euro mer än det vinnande anbudet hävdade kommissionen att om den vinnande anbudsgivarens anbud hade förkastats enbart på grundval av DRS-delen, ett icke nödvändigt krav, skulle det helt klart ha utgjort ett beslut som stred mot proportionalitetsprincipen och därmed mot god förvaltningssed.

**27.** Mot bakgrund av ovanstående hävdade kommissionen att dess utvärdering, rangordning och slutliga urval var förenliga med relevanta tillämpliga regler, med principerna om proportionalitet, likabehandling och öppenhet samt med principerna om god förvaltning.

**28.** När det gäller klagandens argument ii) hävdade kommissionen att den vinnande anbudsgivaren beskrev åtgärder för att minska eventuella intressekonflikter (separata team, Separata verktyg och separat infrastruktur. separata förvaltnings- och rapporteringsstrukturer) som garanterade att den inte skulle befinna sig i en intressekonflikt vid tillhandahållandet av tjänsterna enligt det aktuella kontraktet parallellt med sina andra kontrakt med GD Skatter och tullar. Kommissionen klargjorde att den vinnande anbudsgivaren inte hade något kontroll- eller övervakningsansvar enligt sina kontrakt med GD Skatter och tullar, förutom att kontrollera att programvaran överensstämde med de fastställda servicenivåavtalen. Den underströk dessutom att både kommissionen själv och en uppdragstagare som utförde kvalitetskontroll utförde övervakningen av dessa avtal.

**29.** När det gäller klagandens argument iii) visade utvärderingskommitténs granskning enligt kommissionen att den vinnande anbudsgivaren, inklusive dess underleverantörer, uppfyllde kraven i kravspecifikationerna, eftersom tjänsterna enligt kontraktet skulle genomföras inom EU-medlemsstaternas territorium. Kommissionen påpekade att den vinnande anbudsgivaren har sitt säte i Bryssel och har lagt ut på entreprenad till företag i Nederländerna, Polen och Rumänien. Alla tjänster inom ramen för kontraktet kommer därför att levereras från EU.

**30.** Kommissionen insisterade på att utvärderingsförfarandet hade genomförts i enlighet med relevanta tillämpliga regler och ansåg därför att klagandens begäran om ersättning för de kostnader som uppkommit i samband med utarbetandet av dess anbud och för utebliven vinst inte var motiverad.

**31.** I sina **synpunkter** hävdade klaganden att kommissionen medgav att ett system för efterfrågeflexibilitet i nivå 4 krävdes och att den vinnande anbudsgivarens anbud inte uppfyllde detta krav. Klaganden tillade att den vinnande anbudsgivarens underlåtenhet att uppfylla detta krav borde ha haft en betydande inverkan på såväl den tekniska utvärderingen som den ekonomiska utvärderingen. Klaganden höll inte med kommissionen om att detta inte var ett väsentligt krav på grund av att det inte påverkade den finansiella utvärderingen. I både anbudsspecifikationerna och svaren på frågorna angavs dessutom att det behövdes en nivå 4 DRS. Klaganden anser att flera företag på grund av detta krav inte deltog i anbudsförfarandet, eftersom ett system för efterfrågeflexibilitet i nivå 4 inte fanns tillgängligt i Belgien. Klaganden hävdade därför att kommissionen inte säkerställde likabehandling av potentiella anbudsgivare och därmed skapade en snedvridning av konkurrensen.

### Ombudsmannens bedömning som ledde till förslag till rekommendationer

**32.** Ombudsmannen anser att det är lämpligt att inleda sin analys genom att undersöka de argument ii) och iii) som klaganden har lagt fram till stöd för sitt påstående.

**33.** När det gäller argument ii) noterar ombudsmannen att kommissionen lade fram särskilda argument till stöd för uppfattningen att det inte föreligger någon konflikt mellan, å ena sidan, den vinnande anbudsgivarens intressen enligt detta avtal och, å andra sidan, eventuella andra avtal som den har ingått med GD Skatter och tullar. När det gäller led iii förklarade kommissionen att med hänsyn till den vinnande anbudsgivarens och dess underleverantörers lokalisering skulle inga tjänster utlokaliseras. När det gäller båda dessa argument lade kommissionen fram ett ärende som vid första anblicken förefaller övertygande. Klaganden anförde inte heller något argument i sina synpunkter för att vederlägga kommissionens ståndpunkt. Mot bakgrund av detta finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden från kommissionens sida i detta avseende.

**34.** När det gäller klagandens argument i) konstaterar ombudsmannen inledningsvis att kommissionen enligt fast rättspraxis har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller de omständigheter som ska beaktas vid beslut om tilldelning av ett kontrakt efter en anbudsinfordran, och att förstainstansrättens prövning är begränsad till en kontroll av att förfarandereglerna har iakttagits, att motiveringsskyldigheten har iakttagits, att de faktiska omständigheter som har konstaterats är riktiga och att det inte har gjorts någon uppenbart oriktig bedömning eller förekommit maktmissbruk[\[5\].](#_ftn5 ""){#_ftnref5} Ombudsmannen tillämpar samma standard vid handläggning av klagomål som rör anbud som har lämnats in till henne[\[6\].](#_ftn6 ""){#_ftnref6} Närmare bestämt har ombudsmannen hela tiden ansett att det ankommer på den administration som anordnar en anbudsinfordran att bedöma huruvida sökandena uppfyller de villkor som anges i anbudsinfordran. Ombudsmannen får inte ersätta institutionens bedömning med sin egen utan bör kontrollera om de relevanta förfarandena har följts och om den bedömning som gjorts är behäftad med ett uppenbart fel[\[7\].](#_ftn7 ""){#_ftnref7}

**35.** Ombudsmannens granskning i detta ärende är således begränsad till en analys av huruvida kommissionen gjorde en uppenbart oriktig bedömning genom att anse att det vinnande anbudet överensstämde med kravspecifikationerna trots att den föreslog en Tier-3 DRS-lösning när en Tier-4 krävdes[\[8\].](#_ftn8 ""){#_ftnref8}

**36.** I ett nötskal hävdade klaganden att den vinnande anbudsgivaren erbjöd en lösning som var förbjuden enligt kravspecifikationerna. Kommissionen hävdade att kravet på en nivå 4 DRS var ett av flera icke-väsentliga krav och att den lösning som den vinnande anbudsgivaren erbjöd i själva verket överskred kraven på systemtillgänglighet (och därför uppfyllde kommissionens behov) och endast marginellt påverkade utvärderingen av anbuden enligt kriteriet för ekonomisk utvärdering.

**37.** Ombudsmannen anser att det framgår av anbudshandlingarna att kommissionen begärde en särskild lösning och bekräftade, som svar på flera frågor, att det alternativ som den slutligen godtog inte var godtagbart. Det är således uppenbart att kommissionen godtog ett anbud som inte motsvarade vad den hade begärt. Det står också klart att kravet på nivå 4 i systemet för tullrestitution, såsom klaganden hävdade, kunde ha fått till följd att potentiella anbudsgivare avskräcktes från att delta i det berörda anbudsförfarandet.

**38.** Kommissionens inlagor tyder på att den anser att den vinnande anbudsgivarens lösning är lika bra som, eller till och med bättre än, den lösning som den behövde. Ombudsmannen behöver inte bedöma om det kan finnas fördelar med den lösning som den vinnande anbudsgivaren föreslår jämfört med de krav som uttryckligen anges i upphandlingsdokumenten[\[9\].](#_ftn9 ""){#_ftnref9} Det avgörande är, såsom kommissionen har medgett, att det i anbudet krävdes ett system för efterfrågeflexibilitet i nivå 4. Ombudsmannen drar därför slutsatsen att kommissionen begick ett misstag genom att bortse från kravet på nivå 4 i systemet för skatt på digitala tjänster när den utvärderade anbud.

**39.** Även om kommissionen inte uttryckligen behandlade klagandens argument att den lösning som den vinnande anbudsgivaren föreslog var en variant, anser ombudsmannen att det är lämpligt att tillägga *att tribunalen i bpost-domen* [\[10\],](#_ftn10 ""){#_ftnref10} med hänvisning även till tidigare rättspraxis[\[11\],](#_ftn11 ""){#_ftnref11} klargjorde skillnaden mellan begreppet "avvikelse" från de tekniska tilldelningskriterierna och begreppet "variant"[\[12\]](#_ftn12 ""){#_ftnref12}.

**40.** Med tanke på ovanstående åtskillnad anser ombudsmannen att en alternativ lösning, såsom den som föreslogs av den vinnande anbudsgivaren, som bestod i att erbjuda efterfrågeflexibilitet på nivå 3 när en efterfrågeflexibilitet på nivå 4 begärdes, knappast kan betraktas som en enkel "avgång" i förhållande till kraven i kravspecifikationerna utan snarare bör tolkas som en "variant"[\[13\].](#_ftn13 ""){#_ftnref13} Eftersom alternativa anbud enligt avsnitt 4.1.3 i handledningen inte är tillåtna[\[14\]](#_ftn14 ""){#_ftnref14} skulle det därför ha varit logiskt för utvärderingskommittén att bortse från det anbud som lämnats av den anbudsgivare som slutligen tilldelades kontraktet utan ytterligare utvärdering.

**41.** Slutligen är ombudsmannen inte övertygad om att de kostnadsargument som kommissionen har lagt fram är relevanta när det gäller kravet på tullrestitution. Såsom kommissionen förklarade beaktades kravet på tullrestitutionssystem i den tekniska utvärderingen av anbuden, som är skild från den ekonomiska utvärderingen.

**42.** Mot bakgrund av ovanstående överväganden konstaterar ombudsmannen att kommissionen, genom att anse att det vinnande anbudet överensstämde med kravspecifikationerna, gjorde en uppenbart oriktig bedömning enligt de relevanta tillämpliga reglerna. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

**43.** Efter att ha konstaterat att kommissionen gjort sig skyldig till ett administrativt missförhållande understryker ombudsmannen att det skulle vara god administrativ praxis för kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till detta fel. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att kommissionen som ett första steg bör erkänna det administrativa missförhållande som har uppstått. I detta sammanhang kommer ombudsmannen att lägga fram ett förslag till rekommendation.

**44.** När det gäller klagandens krav på ersättning i) för kostnader för deltagande i anbudsförfaranden (1 500 000 euro) och ii) för utebliven vinst konstaterar ombudsmannen att enligt domstolens rättspraxis måste vissa villkor vara uppfyllda för att ett sådant krav ska bifallas[\[15\].](#_ftn15 ""){#_ftnref15}

**45.** Ombudsmannen noterar dock att kommissionen, som ansåg att inga misstag hade begåtts, hittills inte har behandlat klagandens påstående i sak. Det är därför lämpligt att lägga fram ett andra förslag till rekommendation där kommissionen uppmanas att bemöta klagandens påstående mot bakgrund av relevant rättspraxis.

**46.** Mot bakgrund av ovanstående konstaterar ombudsmannen att kommissionen, genom att anse att det vinnande anbudet överensstämde med kravspecifikationerna, gjorde en uppenbart oriktig bedömning, vilket utgjorde ett administrativt missförhållande. Hon lägger därför fram följande förslag till rekommendationer i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga.

Förslagen till rekommendationer
-------------------------------

På grundval av undersökningen av detta klagomål lämnar ombudsmannen följande förslag till rekommendationer till kommissionen:

**Kommissionen bör medge** **att den, genom att anse att det vinnande anbudet överensstämde med kravspecifikationerna, gjorde sig skyldig till administrativa missförhållanden.**

**Kommissionen bör behandla klagandens begäran om ersättning.**

Kommissionen och klaganden kommer att informeras om dessa förslag till rekommendationer. I enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga ska kommissionen skicka ett detaljerat yttrande senast den 30 september 2014. Det detaljerade yttrandet skulle kunna bestå av ett godtagande av utkasten till rekommendationer och en beskrivning av hur de har genomförts.

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen  
Utfärdat i Strasbourg den 17 juni 2014   

*** ** * ** ***

[\[1\]](#_ftnref1 ""){#_ftn1} Europaparlamentets beslut av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (94/262/EKSG, EG, Euratom), EGT L 113, 1994, s. 15.  
[\[2\]](#_ftnref2 ""){#_ftn2} De sju nivåerna av katastrofåterställning för datorsystem beskriver de olika metoderna för att återställa verksamhetskritiska datorsystem som krävs för att stödja driftskontinuitet. Med en Tier-4 DRS är det lättare att göra sådana punkt-i-tid (PiT) kopior även om flera timmar data fortfarande kan gå förlorade. För grundläggande information, se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Seven_tiers_of_disaster_recovery](http://en.wikipedia.org/wiki/Seven_tiers_of_disaster_recovery)  
[\[3\]](#_ftnref3 ""){#_ftn3} Till exempel "***Fråga nr 160:*** *Enligt era svar på frågorna 66 och 110 drar vi slutsatsen att ... datacentralerna i Belgien endast kan erbjuda en Tier 3 + -lösning. Kan du bekräfta ditt beslut eller är ett Tier 3+ datacenter en acceptabel lösning?*

***Svar:*** *Vi bekräftar att enligt avsnitt 9.2.21 i de tekniska specifikationerna ... måste platsen för katastrofåterställning vara nivå 4, oavsett var datacentralen är belägen."*  
[\[4\]](#_ftnref4 ""){#_ftn4} Europeiska kommissionen, Inlämning av ett anbud som svar på en anbudsinfordran för it-tjänster från generaldirektoratet för skatter och tullar: En handbok för anbudsgivare.  
[\[5\]](#_ftnref5 ""){#_ftn5} Se mål T-495/04, *Belfass mot rådet,* REG 2008, s. II-781, punkt 63; mål T-145/98, *ADT Projekt mot kommissionen,* REG 2000, s. II-387, punkt 147, och mål T-169/00, *Esedra mot kommissionen,* REG 2002, s. II-609, punkt 95.  
[\[6\]](#_ftnref6 ""){#_ftn6} Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta undersökningen av klagomål 1639/2010/ANA mot Europeiska kommissionen, punkt 33. och Europeiska ombudsmannens beslut om att avsluta undersökningen av klagomål 3000/2009/JF mot Europeiska kommissionen, punkt 47.  
[\[7\]](#_ftnref7 ""){#_ftn7} Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta sin undersökning av klagomål 2573/2007/VIK mot Europeiska kommissionen, punkt 104.  
[\[8\]](#_ftnref8 ""){#_ftn8} Avsnitt 9.2.21 i bilaga II.A.2 till kravspecifikationerna.  
[\[9\]](#_ftnref9 ""){#_ftn9} Mål T-514/09, *bpost NV van publiek recht mot kommissionen,* REU 2011, s. II-420, punkt 109.  
[\[10\]](#_ftnref10 ""){#_ftn10} Mål T-514/09, *bpost NV van publiek recht mot kommissionen,* REU 2011, s. II-420, punkterna 79--81.  
[\[11\]](#_ftnref11 ""){#_ftn11} Mål C-421/01, *Traunfellner,* REG 2003, s. I-11941, punkt 26. mål C-423/07, *kommissionen mot Spanien,* REU 2010, s. I-3429, punkt 65, och förstainstansrättens beslut av den 31 januari 2005 i mål T-447/04, *Capgemini Nederland mot kommissionen,* REG 2005, s. II-257, punkt 29.  
[\[12\]](#_ftnref12 ""){#_ftn12} Enligt domstolen "gör \[uppehållen\]*det möjligt för anbudsgivarna att, samtidigt som de uppfyller de tekniska specifikationer som fastställts i anbudsinfordran, berika sitt anbud med positiva inslag och därigenom, i jämförelse med andra anbud, ge det ett särskilt mervärde i samband med tilldelningen av ett kontrakt med beaktande av kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. ... Omvänt utgör, såsom framgår av rättspraxis, "varianter" erbjudanden eller tekniska alternativ i förhållande till de tekniska specifikationer som anges i anbudsinfordran*".  
[\[13\]](#_ftnref13 ""){#_ftn13} Mål T-514/09, *bpost NV van publiek recht mot kommissionen,* REU 2011, s. II-420, punkt 109.  
[\[14\]](#_ftnref14 ""){#_ftn14} "Alternativ*är alternativ till alla tekniska eller ekonomiska aspekter, eller till alla avtalsvillkor, som beskrivs i ett anbudsförfarande. Om inget annat anges i meddelandet om upphandling och/eller anbudsspecifikationerna är alternativa anbud inte tillåtna. Europeiska kommissionen kommer att bortse från alla varianter som beskrivs i ett anbud och förbehåller sig rätten att förkasta sådana anbud utan ytterligare utvärdering på grund av att de inte överensstämmer med kravspecifikationerna."*  
[\[15\]](#_ftnref15 ""){#_ftn15} Se förstainstansrättens dom av den 11 juli 2005 i mål T-160/03, *AFCon Management Consultants m.fl. mot kommissionen* (REG 2005, s. II-981), punkterna 98 och 112 och den rättspraxis som det hänvisas till i denna dom.