Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
Visat språk:
- SV Svenska
Den här sidan har genererats genom maskinöversättning.
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Förslag till rekommendation till Europeiska kommissionen i undersökningen på eget initiativ 1004/97/PD
Rekommendation
Ärende 1004/97/(PD)GG - Undersökning inledd den Fredag | 07 november 1997 - Rekommendation beträffande Måndag | 08 mars 1999 - Särskild rapport den Fredag | 07 november 1997 - Beslut den Tisdag | 07 december 1999
(Tillverkad i enlighet med artikel 3.6 i ombudsmannens stadga. 1)
Genom en skrivelse av den 7 november 1997 inledde Europeiska ombudsmannen en undersökning på eget initiativ av sekretessen som utgör en del av kommissionens rekryteringsförfaranden. I sin skrivelse bad ombudsmannen kommissionen att informera honom om huruvida den avsåg att vidta åtgärder för att göra gemenskapens åtagande om öppenhet mer konkret på detta område. Han ville särskilt veta om kommissionen hade för avsikt att tillåta de sökande att ta med sig provfrågorna från provlokalen, meddela utvärderingskriterierna till de sökande som begär dem, informera de sökande om namnen på ledamöterna i uttagningskommittén och tillåta att de berörda sökandena får tillgång till de rättade kopiorna av proven.
Skälen till att undersökningen inleddes angavs i huvudsak på följande sätt:
En viktig del av ombudsmannens uppgifter är att arbeta för att förbättra förbindelserna mellan gemenskapens institutioner och EU-medborgarna. Det verkar som om många medborgares första kontakt med gemenskapsinstitutionerna sker i samband med rekrytering. Det skulle vara värdefullt för institutionerna om medborgarnas första intryck vid detta första möte med gemenskapsförvaltningen var positiva. Dessutom verkar det strida mot gemenskapens åtagande om öppenhet att dessa första kontakter för eventuella framtida tjänstemän bör präglas av bristande öppenhet.
Europeiska ombudsmannen hade mottagit ett antal klagomål inom rekryteringsområdet, särskilt om bristen på insyn i förfarandena. I klagomål 46/27.7.95/FVK/B-DE kunde sökanden inte få något meddelande om skälen till att hennes ansökan hade avslagits. I klagomål 252/22.11.95/Tfr/ES kunde klaganden inte få namnen på uttagningskommitténs ledamöter. I klagomålen 659/24.6.96/AEKA/FIN/IJH och 850/3.9.96/JIA/FIN/KT angavs varken namnen på eller kvalifikationerna för uttagningskommitténs ledamöter. I klagomål 216/08.11.95/MH/A fick klaganden inte veta namnen på de korrekturläsare som bistod uttagningskommittén. I klagomål 142/97/PD fick klaganden inte ta med sig en kopia av de frågor som ställdes från provlokalen, och som svar på hans begäran om omprövning av betygen på hans prov fick han veta att de betyg som han hade fått motsvarade dem som uttagningskommittén hade gett honom. I klagomål 773/29.7.96/SS/FIN/PD vände sig fyra sökande till kommissionen för att begära en kopia av sina betygsatta prov och för att begära en översyn av de givna betygen. Deras begäran avslogs och med hänvisning till begäran om omprövning uppgav den behöriga uttagningskommittén helt enkelt att den hade fastställt att ”ditt prov hade poängsatts på ett korrekt och rättvist sätt”, utan att lämna några ytterligare uppgifter. I klagomålen 105/97/PD, 675/1.7.96/AL/FIN/KT och 940/11.10.96/AS/SW/BB avslogs också en begäran om överlämnande av den markerade kopian av ett prov. I klagomålen 675/2.7.96/AL/FIN/KT och 659/24.6.96/AEKA/FIN/IJH begärde klagandena dessutom att utvärderingskriterierna skulle meddelas. I klagomål 940/11.10.96/AS/SW/BB begärde klaganden att få information om utvärderingskriterierna för bedömning av arbetslivserfarenhet.
Det fanns två återkommande inslag i gemenskapsinstitutionernas synpunkter på denna typ av klagomål. Den ena är en hänvisning till artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. I denna bestämmelse anges att "uttagningskommitténs arbete skall vara hemligt". Den andra aspekten är uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning.
Artikel 6 inrättades i syfte att garantera uttagningskommitténs oberoende genom att skydda den från inblandning och påtryckningar. Detta legitima övervägande förefaller inte hindra utvecklingen av förfarandegarantier för sökande, i enlighet med kraven i artikel 6.
Det är förvisso riktigt att uttagningskommittén enligt domstolens rättspraxis har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Sådana befogenheter innebär att omfattningen av den rättsliga kontrollen är begränsad. Tilldelningen av sådana befogenheter förefaller inte hindra offentliga myndigheter från att följa principerna om god förvaltning.
Utan att det påverkar uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning och artikel 6 förefaller det som om kommissionen själv skulle kunna besluta att utveckla förfarandegarantier för sökande som en fråga om god förvaltningssed. För närvarande verkar det som om bestämmelsen har getts en omfattning som dess underliggande syfte kanske inte motiverar och som medborgarna finner obegriplig i en demokratisk och ansvarig förvaltning som är engagerad i öppenhet. Med tanke på uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning förefaller det desto viktigare att dessa befogenheter utövas i enlighet med principerna om god förvaltningssed. Att informera den berörda sökande som begär att få ta del av det poängsatta provet och utvärderingskriterierna skulle också kunna underlätta uttagningskommitténs arbete med att hantera frågor och klagomål från sökande.
Det var mot denna bakgrund som ombudsmannen vände sig till kommissionen.
Kommissionens yttrande
Kommissionens yttrande var uppdelat i tre delar. Kommissionen anförde i huvudsak följande:
För det första ansåg kommissionen att rekryteringsförfarandena är den första och för många sökande den enda direkta kontakten med gemenskapsförvaltningen, och därför är det viktigt att denna kontakt är positiv. Kommissionen ansåg att antalet klagomål om bristande insyn var mycket lågt i förhållande till det totala antalet sökande till de olika uttagningsprov som anordnades av kommissionen.
För det andra erinrade kommissionen om den rättsliga ramen för rekrytering: Uttagningsprov som anordnas av gemenskapsförvaltningen regleras av tjänsteföreskrifterna och av de allmänna gemenskapsrättsliga principer som fastställs i gemenskapsdomstolarnas rättspraxis. Uttagningsprov är rekryteringsförfaranden som regleras i lag, och endast gemenskapsdomstolarna är behöriga att kontrollera att lagen tillämpas korrekt.
Kommissionen betonade att ett uttagningsprov normalt är ett provförfarande, men att proven inte är prov i traditionell mening. Även om prov och uttagningsprov liknar varandra i den mån båda syftar till att välja ut kandidater, finns det dock en grundläggande skillnad mellan prov och uttagningsprov när det gäller bedömningen av deltagarnas meriter. Framgång i en tentamen beror endast på erhållandet av ett godkänt betyg; Deltagarna bedöms utifrån "objektiva" kriterier. Å andra sidan bedöms sökande i ett uttagningsprov mot varandra, dvs. bedömningen är jämförande.
Enligt kommissionen ligger detta till grund för artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna om sekretess vid uttagningskommitténs arbete och därav följande regler, särskilt den om uttagningskommitténs oberoende, som syftar till att skydda uttagningskommittén mot ingripanden eller påtryckningar, oavsett varifrån de kommer.
När det gäller den rättsliga kontrollen av uttagningskommitténs arbete angav kommissionen att man måste skilja mellan två typer av beslut:
- Å ena sidan, beslut om tillträde till uttagningsprovet för vilka den rättsliga kontrollen är ytterst strikt.
- Å andra sidan, beslut om jämförande bedömning av sökande. Dessa beslut innebär ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i enlighet med gemenskapsdomstolarnas rättspraxis, som ombudsmannen också hänvisar till i sina beslut. Detta utrymme för skönsmässig bedömning är förståeligt eftersom endast nämnden kan bedöma den enskilda sökanden, eftersom endast nämnden har kännedom om alla sökande och därmed kan jämföra dem. Detta är skälet till att endast den ”rena” kopian av provhandlingarna – dvs. kopian utan anteckning av markören – meddelas den berörda sökanden i länder som tillåter sådan kommunikation i uttagningsprov. Överlämnandet av den märkta kopian eller den detaljerade utvärderingen av ett muntligt prov skulle nämligen inte tjäna något syfte, eftersom en bedömning av den av en tredje person, som inte har bedömt de andra sökandena, skulle förlora sin mening. Detta utrymme för skönsmässig bedömning, som kan betraktas som skönsmässigt, men absolut inte godtyckligt, är föremål för domstolsprövning i den mån gemenskapsdomstolarna ser till att uttagningskommittén inte har åsidosatt någon regel eller princip som är bindande för den.
För det tredje uppgav kommissionen att sökandena nyligen hade fått ta med sig tentamensfrågorna när de lämnade tentamensrummet, såvida inte upphovsrätten hindrade detta. När det gäller meddelande av utvärderingskriterier uppgav kommissionen att kriterierna meddelas på begäran. När det gäller möjligheten att göra namnen på ledamöterna i uttagningskommittén kända för sökandena, ansåg kommissionen att det var lämpligt att inte offentliggöra namnen för att bevara ledamöternas oberoende och ett korrekt genomförande av uttagningsproven. När det gäller möjligheten att lämna ut en kopia av de rättade provhandlingarna till den berörda sökanden uppgav kommissionen att detta skulle vara meningslöst med tanke på konkurrensförfarandets karaktär, som förklaras ovan. Kommissionen angav vidare att med tanke på de tusentals sökande till uttagningsprov, ofta från alla medlemsstater, skulle utlämnandet av kopian av de markerade provhandlingarna kunna medföra administrativa och ekonomiska kostnader.
1 Provfrågor
1.1 När det gäller provfrågorna har kommissionen åtagit sig att låta de sökande ta med sig dessa frågor när de lämnar provrummet, såvida inte upphovsrätten hindrar detta. Ombudsmannen finner därför ingen anledning att närmare undersöka denna fråga.
2 Utvärderingskriterier
2.1 När det gäller information om utvärderingskriterierna har kommissionen uppgett att dessa meddelas de sökande som lämnar in begäran. Ombudsmannen finner därför ingen anledning att närmare undersöka denna fråga.
3 Namn på uttagningskommitténs ledamöter 3.1
När det gäller frågan om huruvida de sökande bör få veta namnen på uttagningskommitténs ledamöter ska ombudsmannen beakta följande: Kommissionen har hittills ansett det lämpligt att inte göra ledamöternas namn kända för att bevara deras oberoende och för att hindra alla påtryckningar på ledamöterna. Ombudsmannen anser att detta övervägande är relevant. Ombudsmannen måste emellertid också erinra om att det är en grundläggande princip för god förvaltning att varje enskild medborgare som har att göra med en tjänsteman har rätt att få veta tjänstemannens namn. En administration utan ansikte och namn är alienerande. Ombudsmannen anser därför att det är oacceptabelt att sökande som deltar i muntliga prov inte har rätt att få veta namnen på de personer som granskar dem.
4 Kopia av betygsatta examenshandlingar
4.1 När det gäller frågan om de sökande skall ha tillgång till sina egna examenshandlingar, när de väl är betygsatta, noterar ombudsmannen att kommissionen grundar sin vägran att ge tillgång till den berörda sökanden på övervägandet att ett sådant utlämnande skulle förlora sin mening med tanke på uttagningsprovens karaktär, dvs. den jämförande bedömningen av de sökande. Kommissionen har dessutom hävdat att ett utlämnande av examenshandlingarna skulle kunna medföra administrativa och finansiella kostnader.
4.2 För det första ska ombudsmannen observera att kommissionen med all säkerhet har rätt att uttagningskommittén förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av de sökande. Uttagningskommitténs bedömning är slutgiltig och den sökande vars ansökan har avslagits har i själva verket ingen möjlighet att överklaga den. Det är därför ännu viktigare att allmänheten har fullt förtroende för uttagningskommitténs arbete.
4.3 Efter denna inledande anmärkning ska det noteras att den markerade kopian av en tentamensuppsats består av två delar, själva tentamensuppsatsen och betygen. Det måste stå klart att den berörda sökanden, som är författare till examensuppsatsen, inte kan nekas tillgång till samma uppsats.
4.4 När det gäller den andra komponenten måste ombudsmannen påminna om att en grundläggande princip om öppenhet är att medborgaren och inte förvaltningen beslutar om det är rimligt att begära information. Administrationen får avslå medborgarens begäran av sekretesskäl, men den får inte avslå begäran på grund av att den inte är meningsfull för den berörda medborgaren. Oberoende av frågan huruvida varumärken kan ifrågasättas eller inte, har sökanden ett grundläggande intresse av att få kännedom om de fel som han har begått. Ombudsmannen kan därför inte godta att kommissionen vägrar att lämna ut de rättade provhandlingarna från den berörda sökanden som begär det, med motiveringen att det inte tjänar något syfte.
4.5 När det gäller administrativa och finansiella kostnader ska ombudsmannen observera att kommissionen inte har styrkt detta med bevis. Om det visar sig att ett stort antal sökande begär kopior av sina provhandlingar kan kommissionen överväga att ta ut en rimlig avgift för kostnaderna.
4.6 Mot denna bakgrund måste ombudsmannen dra slutsatsen att kommissionen inte har hänvisat till något skäl som motiverar dess vägran att lämna ut kopior av markerade provhandlingar till den berörda sökanden. För att öka öppenheten och allmänhetens förtroende för uttagningskommitténs verksamhet bör kommissionen därför ge den berörda sökande som begär det tillgång till sina egna rättade provhandlingar. För att kommissionen ska kunna vidta nödvändiga åtgärder för att organisera ett sådant utlämnande ska detta resultat begränsas till de framtida uttagningsprov som kommissionen anordnar.
5 Förslag till rekommendation
5.1 I enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga lämnar ombudsmannen därför följande förslag till rekommendation till kommissionen:
I enlighet med artikel 3.6 i stadgan skall kommissionen före den 30 juni 1999 avge ett detaljerat yttrande. Det detaljerade yttrandet skulle kunna bestå av ett godtagande av ombudsmannens förslag till rekommendation och en beskrivning av hur det har genomförts.
Strasbourg den 8 mars 1999
Jacob Söderman
Genom en skrivelse av den 7 november 1997 inledde Europeiska ombudsmannen en undersökning på eget initiativ av sekretessen som utgör en del av kommissionens rekryteringsförfaranden. I sin skrivelse bad ombudsmannen kommissionen att informera honom om huruvida den avsåg att vidta åtgärder för att göra gemenskapens åtagande om öppenhet mer konkret på detta område. Han ville särskilt veta om kommissionen hade för avsikt att tillåta de sökande att ta med sig provfrågorna från provlokalen, meddela utvärderingskriterierna till de sökande som begär dem, informera de sökande om namnen på ledamöterna i uttagningskommittén och tillåta att de berörda sökandena får tillgång till de rättade kopiorna av proven.
Skälen till att undersökningen inleddes angavs i huvudsak på följande sätt:
En viktig del av ombudsmannens uppgifter är att arbeta för att förbättra förbindelserna mellan gemenskapens institutioner och EU-medborgarna. Det verkar som om många medborgares första kontakt med gemenskapsinstitutionerna sker i samband med rekrytering. Det skulle vara värdefullt för institutionerna om medborgarnas första intryck vid detta första möte med gemenskapsförvaltningen var positiva. Dessutom verkar det strida mot gemenskapens åtagande om öppenhet att dessa första kontakter för eventuella framtida tjänstemän bör präglas av bristande öppenhet.
Europeiska ombudsmannen hade mottagit ett antal klagomål inom rekryteringsområdet, särskilt om bristen på insyn i förfarandena. I klagomål 46/27.7.95/FVK/B-DE kunde sökanden inte få något meddelande om skälen till att hennes ansökan hade avslagits. I klagomål 252/22.11.95/Tfr/ES kunde klaganden inte få namnen på uttagningskommitténs ledamöter. I klagomålen 659/24.6.96/AEKA/FIN/IJH och 850/3.9.96/JIA/FIN/KT angavs varken namnen på eller kvalifikationerna för uttagningskommitténs ledamöter. I klagomål 216/08.11.95/MH/A fick klaganden inte veta namnen på de korrekturläsare som bistod uttagningskommittén. I klagomål 142/97/PD fick klaganden inte ta med sig en kopia av de frågor som ställdes från provlokalen, och som svar på hans begäran om omprövning av betygen på hans prov fick han veta att de betyg som han hade fått motsvarade dem som uttagningskommittén hade gett honom. I klagomål 773/29.7.96/SS/FIN/PD vände sig fyra sökande till kommissionen för att begära en kopia av sina betygsatta prov och för att begära en översyn av de givna betygen. Deras begäran avslogs och med hänvisning till begäran om omprövning uppgav den behöriga uttagningskommittén helt enkelt att den hade fastställt att ”ditt prov hade poängsatts på ett korrekt och rättvist sätt”, utan att lämna några ytterligare uppgifter. I klagomålen 105/97/PD, 675/1.7.96/AL/FIN/KT och 940/11.10.96/AS/SW/BB avslogs också en begäran om överlämnande av den markerade kopian av ett prov. I klagomålen 675/2.7.96/AL/FIN/KT och 659/24.6.96/AEKA/FIN/IJH begärde klagandena dessutom att utvärderingskriterierna skulle meddelas. I klagomål 940/11.10.96/AS/SW/BB begärde klaganden att få information om utvärderingskriterierna för bedömning av arbetslivserfarenhet.
Det fanns två återkommande inslag i gemenskapsinstitutionernas synpunkter på denna typ av klagomål. Den ena är en hänvisning till artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. I denna bestämmelse anges att "uttagningskommitténs arbete skall vara hemligt". Den andra aspekten är uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning.
Artikel 6 inrättades i syfte att garantera uttagningskommitténs oberoende genom att skydda den från inblandning och påtryckningar. Detta legitima övervägande förefaller inte hindra utvecklingen av förfarandegarantier för sökande, i enlighet med kraven i artikel 6.
Det är förvisso riktigt att uttagningskommittén enligt domstolens rättspraxis har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Sådana befogenheter innebär att omfattningen av den rättsliga kontrollen är begränsad. Tilldelningen av sådana befogenheter förefaller inte hindra offentliga myndigheter från att följa principerna om god förvaltning.
Utan att det påverkar uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning och artikel 6 förefaller det som om kommissionen själv skulle kunna besluta att utveckla förfarandegarantier för sökande som en fråga om god förvaltningssed. För närvarande verkar det som om bestämmelsen har getts en omfattning som dess underliggande syfte kanske inte motiverar och som medborgarna finner obegriplig i en demokratisk och ansvarig förvaltning som är engagerad i öppenhet. Med tanke på uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning förefaller det desto viktigare att dessa befogenheter utövas i enlighet med principerna om god förvaltningssed. Att informera den berörda sökande som begär att få ta del av det poängsatta provet och utvärderingskriterierna skulle också kunna underlätta uttagningskommitténs arbete med att hantera frågor och klagomål från sökande.
Det var mot denna bakgrund som ombudsmannen vände sig till kommissionen.
Kommissionens yttrande
Kommissionens yttrande var uppdelat i tre delar. Kommissionen anförde i huvudsak följande:
För det första ansåg kommissionen att rekryteringsförfarandena är den första och för många sökande den enda direkta kontakten med gemenskapsförvaltningen, och därför är det viktigt att denna kontakt är positiv. Kommissionen ansåg att antalet klagomål om bristande insyn var mycket lågt i förhållande till det totala antalet sökande till de olika uttagningsprov som anordnades av kommissionen.
För det andra erinrade kommissionen om den rättsliga ramen för rekrytering: Uttagningsprov som anordnas av gemenskapsförvaltningen regleras av tjänsteföreskrifterna och av de allmänna gemenskapsrättsliga principer som fastställs i gemenskapsdomstolarnas rättspraxis. Uttagningsprov är rekryteringsförfaranden som regleras i lag, och endast gemenskapsdomstolarna är behöriga att kontrollera att lagen tillämpas korrekt.
Kommissionen betonade att ett uttagningsprov normalt är ett provförfarande, men att proven inte är prov i traditionell mening. Även om prov och uttagningsprov liknar varandra i den mån båda syftar till att välja ut kandidater, finns det dock en grundläggande skillnad mellan prov och uttagningsprov när det gäller bedömningen av deltagarnas meriter. Framgång i en tentamen beror endast på erhållandet av ett godkänt betyg; Deltagarna bedöms utifrån "objektiva" kriterier. Å andra sidan bedöms sökande i ett uttagningsprov mot varandra, dvs. bedömningen är jämförande.
Enligt kommissionen ligger detta till grund för artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna om sekretess vid uttagningskommitténs arbete och därav följande regler, särskilt den om uttagningskommitténs oberoende, som syftar till att skydda uttagningskommittén mot ingripanden eller påtryckningar, oavsett varifrån de kommer.
När det gäller den rättsliga kontrollen av uttagningskommitténs arbete angav kommissionen att man måste skilja mellan två typer av beslut:
- Å ena sidan, beslut om tillträde till uttagningsprovet för vilka den rättsliga kontrollen är ytterst strikt.
- Å andra sidan, beslut om jämförande bedömning av sökande. Dessa beslut innebär ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i enlighet med gemenskapsdomstolarnas rättspraxis, som ombudsmannen också hänvisar till i sina beslut. Detta utrymme för skönsmässig bedömning är förståeligt eftersom endast nämnden kan bedöma den enskilda sökanden, eftersom endast nämnden har kännedom om alla sökande och därmed kan jämföra dem. Detta är skälet till att endast den ”rena” kopian av provhandlingarna – dvs. kopian utan anteckning av markören – meddelas den berörda sökanden i länder som tillåter sådan kommunikation i uttagningsprov. Överlämnandet av den märkta kopian eller den detaljerade utvärderingen av ett muntligt prov skulle nämligen inte tjäna något syfte, eftersom en bedömning av den av en tredje person, som inte har bedömt de andra sökandena, skulle förlora sin mening. Detta utrymme för skönsmässig bedömning, som kan betraktas som skönsmässigt, men absolut inte godtyckligt, är föremål för domstolsprövning i den mån gemenskapsdomstolarna ser till att uttagningskommittén inte har åsidosatt någon regel eller princip som är bindande för den.
För det tredje uppgav kommissionen att sökandena nyligen hade fått ta med sig tentamensfrågorna när de lämnade tentamensrummet, såvida inte upphovsrätten hindrade detta. När det gäller meddelande av utvärderingskriterier uppgav kommissionen att kriterierna meddelas på begäran. När det gäller möjligheten att göra namnen på ledamöterna i uttagningskommittén kända för sökandena, ansåg kommissionen att det var lämpligt att inte offentliggöra namnen för att bevara ledamöternas oberoende och ett korrekt genomförande av uttagningsproven. När det gäller möjligheten att lämna ut en kopia av de rättade provhandlingarna till den berörda sökanden uppgav kommissionen att detta skulle vara meningslöst med tanke på konkurrensförfarandets karaktär, som förklaras ovan. Kommissionen angav vidare att med tanke på de tusentals sökande till uttagningsprov, ofta från alla medlemsstater, skulle utlämnandet av kopian av de markerade provhandlingarna kunna medföra administrativa och ekonomiska kostnader.
Beslutet
1 Provfrågor
1.1 När det gäller provfrågorna har kommissionen åtagit sig att låta de sökande ta med sig dessa frågor när de lämnar provrummet, såvida inte upphovsrätten hindrar detta. Ombudsmannen finner därför ingen anledning att närmare undersöka denna fråga.
2 Utvärderingskriterier
2.1 När det gäller information om utvärderingskriterierna har kommissionen uppgett att dessa meddelas de sökande som lämnar in begäran. Ombudsmannen finner därför ingen anledning att närmare undersöka denna fråga.
3 Namn på uttagningskommitténs ledamöter 3.1
När det gäller frågan om huruvida de sökande bör få veta namnen på uttagningskommitténs ledamöter ska ombudsmannen beakta följande: Kommissionen har hittills ansett det lämpligt att inte göra ledamöternas namn kända för att bevara deras oberoende och för att hindra alla påtryckningar på ledamöterna. Ombudsmannen anser att detta övervägande är relevant. Ombudsmannen måste emellertid också erinra om att det är en grundläggande princip för god förvaltning att varje enskild medborgare som har att göra med en tjänsteman har rätt att få veta tjänstemannens namn. En administration utan ansikte och namn är alienerande. Ombudsmannen anser därför att det är oacceptabelt att sökande som deltar i muntliga prov inte har rätt att få veta namnen på de personer som granskar dem.
4 Kopia av betygsatta examenshandlingar
4.1 När det gäller frågan om de sökande skall ha tillgång till sina egna examenshandlingar, när de väl är betygsatta, noterar ombudsmannen att kommissionen grundar sin vägran att ge tillgång till den berörda sökanden på övervägandet att ett sådant utlämnande skulle förlora sin mening med tanke på uttagningsprovens karaktär, dvs. den jämförande bedömningen av de sökande. Kommissionen har dessutom hävdat att ett utlämnande av examenshandlingarna skulle kunna medföra administrativa och finansiella kostnader.
4.2 För det första ska ombudsmannen observera att kommissionen med all säkerhet har rätt att uttagningskommittén förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av de sökande. Uttagningskommitténs bedömning är slutgiltig och den sökande vars ansökan har avslagits har i själva verket ingen möjlighet att överklaga den. Det är därför ännu viktigare att allmänheten har fullt förtroende för uttagningskommitténs arbete.
4.3 Efter denna inledande anmärkning ska det noteras att den markerade kopian av en tentamensuppsats består av två delar, själva tentamensuppsatsen och betygen. Det måste stå klart att den berörda sökanden, som är författare till examensuppsatsen, inte kan nekas tillgång till samma uppsats.
4.4 När det gäller den andra komponenten måste ombudsmannen påminna om att en grundläggande princip om öppenhet är att medborgaren och inte förvaltningen beslutar om det är rimligt att begära information. Administrationen får avslå medborgarens begäran av sekretesskäl, men den får inte avslå begäran på grund av att den inte är meningsfull för den berörda medborgaren. Oberoende av frågan huruvida varumärken kan ifrågasättas eller inte, har sökanden ett grundläggande intresse av att få kännedom om de fel som han har begått. Ombudsmannen kan därför inte godta att kommissionen vägrar att lämna ut de rättade provhandlingarna från den berörda sökanden som begär det, med motiveringen att det inte tjänar något syfte.
4.5 När det gäller administrativa och finansiella kostnader ska ombudsmannen observera att kommissionen inte har styrkt detta med bevis. Om det visar sig att ett stort antal sökande begär kopior av sina provhandlingar kan kommissionen överväga att ta ut en rimlig avgift för kostnaderna.
4.6 Mot denna bakgrund måste ombudsmannen dra slutsatsen att kommissionen inte har hänvisat till något skäl som motiverar dess vägran att lämna ut kopior av markerade provhandlingar till den berörda sökanden. För att öka öppenheten och allmänhetens förtroende för uttagningskommitténs verksamhet bör kommissionen därför ge den berörda sökande som begär det tillgång till sina egna rättade provhandlingar. För att kommissionen ska kunna vidta nödvändiga åtgärder för att organisera ett sådant utlämnande ska detta resultat begränsas till de framtida uttagningsprov som kommissionen anordnar.
5 Förslag till rekommendation
5.1 I enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga lämnar ombudsmannen därför följande förslag till rekommendation till kommissionen:
- Kommissionen skall meddela de sökande namnen på uttagningskommitténs ledamöter vid de muntliga proven.
- I sina framtida uttagningsprov skall kommissionen på begäran ge de sökande tillgång till sina egna betygsatta provhandlingar.
I enlighet med artikel 3.6 i stadgan skall kommissionen före den 30 juni 1999 avge ett detaljerat yttrande. Det detaljerade yttrandet skulle kunna bestå av ett godtagande av ombudsmannens förslag till rekommendation och en beskrivning av hur det har genomförts.
Strasbourg den 8 mars 1999
Jacob Söderman
(1) Europaparlamentets beslut 94/262 av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning, EGT L 113, 1994, s. 15.