Europeiska ombudsmannen, Jacob Söderman, har framfört två kritiska anmärkningar till Europeiska kommissionen om dess hantering av ett klagomål om uppförandet av en tunnelbana i Thessaloniki, Grekland. Ombudsmannen har dragit slutsatsen att kommissionen felaktigt informerade klaganden om skälen till att den avslutade sin undersökning och avslutade ärendet utan att ge klaganden en verklig möjlighet att lägga fram ytterligare bevisning. Ombudsmannen har föreslagit att tydliga förfaranderegler ska fastställas för kommissionen för att förhindra att en sådan situation uppstår igen.

Ombudsmannens beslut är resultatet av den mest komplicerade undersökning som han någonsin har genomfört. Under den tvååriga undersökningen läste ombudsmannen igenom hundratals sidor av bevis, tog muntliga vittnesmål från högre kommissionstjänstemän och inspekterade dussintals handlingar som innehas av kommissionen. Ombudsmannens mandat är begränsat till att undersöka verksamheten vid Europeiska gemenskapens institutioner och organ. Ombudsmannens undersökning i detta fall gällde kommissionens roll som fördragets väktare när det gäller att se till att medlemsstaterna följer gemenskapsrätten. Ombudsmannens undersökning syftade till att fastställa om kommissionen respekterade principerna om god förvaltningssed vid handläggningen av ett klagomål om de grekiska myndigheternas överträdelse av gemenskapsrätten.

Klagomålet om tilldelningen av tunnelbanan i Thessaloniki lämnades in till ombudsmannen i september 1998. Den klagande, som företrädde det makedonska samriskföretaget Metro, hävdade att de grekiska myndigheterna hade brutit mot gemenskapens lagstiftning om offentlig upphandling genom att tilldela samriskföretaget Thessaloniki Metro kontraktet. Klaganden ifrågasatte hur kommissionen hade undersökt och avslutat hans klagomål.

Trots resultaten av den undersökning som utförts av kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden avslutade kommissionen ärendet utan att skicka en formell underrättelse till de grekiska myndigheterna. Kommissionskollegiet utnyttjade sitt utrymme för skönsmässig bedömning, vilket bekräftas av domstolens befintliga rättspraxis, när det avslutade ärendet. Kommissionen drog slutsatsen att det med tanke på den begränsade möjligheten att ändra resultatet av anbudsförfarandet var bättre att få skriftliga försäkringar från de grekiska myndigheterna om deras framtida beteende i sådana fall.

När kommissionen informerade klaganden om sitt beslut antydde den emellertid i sin formulering att den hade avslutat ärendet eftersom den inte hade konstaterat någon överträdelse av gemenskapsrätten. En sådan slutsats strider mot kommissionskollegiets beslut, som visar att kommissionen avslutade ärendet samtidigt som den erkände att en eventuell överträdelse hade ägt rum.

Trots att kommissionen gav klaganden möjlighet att inkomma med ytterligare bevis i en skrivelse som mottogs från kommissionen den 19 augusti 1998, avslutade kommissionen ärendet åtta dagar senare, innan klaganden hade haft tid att svara. Kommissionen informerade klaganden om att ärendet hade avslutats först tre månader senare, då klaganden hade skrivit fyra gånger om ytterligare bevisning.

Europeiska ombudsmannen anser att klagandens felaktiga information om skälen till att ärendet avslutats utgör ett fall av administrativt missförhållande. Förnekandet av den klagandes rätt att få sina ytterligare bevis hörda strider mot principerna om de grundläggande rättigheterna, som nu också är inskrivna i Nicestadgan om de grundläggande rättigheterna. Ombudsmannen anser därför att det kan bli nödvändigt att utarbeta en kodex för hur kommissionen ska hantera medborgarna i det administrativa skedet av överträdelseförfarandet.

Det fullständiga beslutet finns på Internet: http://www.ombudsman.europa.eu/decision/sv/980995.htm

För ytterligare information, ring: