Europeiska ombudsmannen, P. Nikiforos Diamandouros, har kritiserat Europeiska kommissionen för att inte vidta ytterligare åtgärder för att få Tyskland att följa en dom från EU-domstolen. Domstolen hade slagit fast att den tyska förpackningsförordningen för vissa drycker utgjorde ett hinder för handeln inom gemenskapen. Kommissionen skulle kunna rätta till sitt misslyckande under ett andra överträdelseförfarande avseende förordningen som för närvarande pågår, säger ombudsmannen.

Bakgrund

I juli 2002 meddelade de tyska myndigheterna att från och med den 1 januari 2003 skulle ett retursystem bli obligatoriskt för engångsförpackningar för mineralvatten, öl och läskedrycker.

Efter det att kommissionen hade inlett ett överträdelseförfarande mot Tyskland fann domstolen att de relevanta reglerna utgjorde ett hinder för handeln inom gemenskapen, eftersom tillverkare och distributörer inte hade fått tillräckligt med tid för att anpassa sig till de nya reglerna. I en andra dom som meddelades som svar på en begäran om förhandsavgörande från en tysk domstol slog EU-domstolen fast att ett pant- och retursystem endast kunde införas om en tillräckligt lång övergångsperiod beviljades. Domstolen fastslog vidare att ändringen av ett nytt system för hantering av förpackningsavfall endast var förenlig med gemenskapsrätten om det fanns ett fungerande system vid tidpunkten för ändringen.

I mars 2005 klagade en advokat som agerade för flera europeiska dryckesföretag till ombudsmannen om att kommissionen hade underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder för att få Tyskland att följa domstolens domar. Kommissionen hävdade att domarna inte gav någon rättslig grund för att kräva att Tyskland tillfälligt skulle upphäva de relevanta reglerna. Den gjorde gällande att domen i det första målet uteslutande hade grundats på konstaterandet att övergångsperioden inte hade varit tillräckligt lång och att tillräckligt lång tid hade förflutit under tiden. Kommissionen gjorde vidare gällande att den andra domen saknade relevans för förevarande mål, eftersom det endast var fråga om ett förhandsavgörande.

Ombudsmannen ansåg att kommissionens argument var föga övertygande. Enligt honom innebar domstolens dom att en övergångsperiod måste föregå införandet av ett nytt system. Ombudsmannen ansåg också att kommissionens ståndpunkt att inga ytterligare åtgärder behövde vidtas endast kunde motiveras om ett fungerande system för hantering av förpackningsavfall fanns tillgängligt i Tyskland vid den tidpunkt då kommissionen hade antagit denna ståndpunkt. Det stod emellertid klart att kommissionen, när den intog denna ståndpunkt, ännu inte hade kontrollerat om så verkligen var fallet. Ombudsmannen ansåg därför att kommissionens tillvägagångssätt var inkonsekvent eller till och med motsägelsefullt. I en kritisk anmärkning drog ombudsmannen därför slutsatsen att kommissionen hade underlåtit att lägga fram giltiga argument för att visa att inga ytterligare åtgärder var nödvändiga. Eftersom ett andra överträdelseförfarande avseende den tyska förordningen fortfarande pågår anser ombudsmannen att kommissionen skulle kunna beakta hans synpunkter inom ramen för det förfarandet.

Ombudsmannens fullständiga beslut finns på följande webbplats:

För information om ärendet: Gerhard Grill, förste juridiske rådgivare, tfn +33 388 17 2423