Europeiska ombudsmannen, P. Nikiforos Diamandouros, har uppmanat Europeiska kommissionen att överväga att förtydliga sina regler om tillgång till handlingar. Detta följer på ett klagomål från en irländsk medborgare vars ansökan om tillgång till handlingar avslogs. Ombudsmannen fann att denna vägran var motiverad, men hans undersökning visade att det fanns ett problem med kommissionens bestämmelser om genomförande av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar (1). Enligt ombudsmannen:

"de förfaranderegler som antagits av kommissionen ... inte har utarbetats med den precision som krävs för att återspegla de materiella bestämmelserna i ... förordningen".

En irländsk medborgare begärde att kommissionen skulle ge honom tillgång till vissa handlingar. Dokumenten lämnades in, med undantag för två skrivelser som Irland skickade till kommissionen (2). Klaganden hävdade att kommissionen hade fel när den vägrade att ge tillgång till dessa handlingar, eftersom ett utlämnande av dem inte skulle ha äventyrat något av de intressen som anges i förordning (EG) nr 1049/2001.

Kommissionen hävdade att den inte kunde lämna ut de relevanta handlingarna, eftersom de irländska myndigheterna hade begärt att den inte skulle göra det. Kommissionen uppgav att den var skyldig att samråda med de irländska myndigheterna, eftersom de relevanta handlingarna hade lämnats in innan förordning (EG) nr 1049/2001 blev tillämplig. Den bekräftade att den systematiskt samråder med medlemsstaterna när tillgång till sådana handlingar begärs.

Ombudsmannen fann att detta var i linje med domstolens avgöranden på detta område. Han fortsatte dock med att säga att kommissionen enligt sina genomförandebestämmelser måste undersöka möjligheten att lämna ut en handling innan den samråder med den utomstående upphovsmannen. Det är endast när kommissionen inte själv kan vägra eller bevilja tillgång som det föreligger en skyldighet att samråda med den tredje parten.

Med tanke på motsägelsen mellan reglerna och det lämpliga förfarandet drog ombudsmannen slutsatsen att kommissionen skulle kunna överväga att förtydliga sina regler. Han tillade att rådets regler på detta område skulle kunna tjäna som en användbar vägledning. För att läsa hela beslutet, besök:

(1) EGT L 145, 2001, s. 43.

(2) I artikel 27.1 i rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt föreskrivs följande: enhetlig beräkningsgrund.