Föremål för talan: Hur Europeiska investeringsbanken hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till en handling om miljöinformation och social information om ett transportprojekt i Nairobi

Bäste X,

Ombudsmannen har mottagit ett klagomål mot Europeiska investeringsbanken (EIB). Klaganden, CEE Bankwatch Network, bestrider EIB:s vägran att ge allmänheten tillgång till det miljömässiga och sociala databladet (ESDS) för Nairobi Sustainable Transport Programme BRT3-projektet [1] vid tidpunkten för det bekräftande beslutet. Klaganden ifrågasätter dessutom mer allmänt EIB:s praxis att offentliggöra ESDS för projekt som den finansierar först efter det att lånet har godkänts.

Om allmänhetens särskilda begäran om tillgång till handlingar

Klaganden kontaktade inledningsvis ombudsmannen i november 2022 och uttryckte sitt missnöje med EIB:s dröjsmål med att svara på dess bekräftande ansökan. Eftersom den förlängda tidsfristen för att besvara klagandens bekräftande ansökan ännu inte hade löpt ut inledde vi inte någon undersökning i det skedet [2].

Klaganden kontaktade oss igen i december 2022, efter att ha mottagit EIB:s bekräftande beslut om att vidhålla sin vägran att bevilja allmänheten tillgång till den begärda handlingen.

I sitt bekräftande beslut uppgav EIB att den inte har någon slutlig version av ESDS för detta projekt.[3] EIB vägrade att ge tillgång till ett utkast till ESDS och hävdade att ett utlämnande i det skedet skulle kunna undergräva den pågående beslutsprocessen i samband med godkännandet av projektet.[4] EIB ansåg att partiell tillgång inte var möjlig och att det inte fanns något övervägande allmänintresse av utlämnandet. EIB noterade att ESDS kommer att offentliggöras på bankens webbplats när projektlånet har godkänts.

Vi noterar att EIB den 27 januari 2023 offentliggjorde ESDS på sin webbplats, efter godkännandet av lånet den 24 januari 2023.

Efter offentliggörandet av ESDS frågade vi klaganden om denne ville gå vidare med ärendet och bekräftade att så var fallet. Klaganden hävdar att EIB:s beslut att vägra tillgång, vid tidpunkten för det bekräftande beslutet, inte överensstämde med de relevanta öppenhetsreglerna.[5] Klaganden hävdar att EIB inte angav några tvingande skäl för att motivera hur ett utlämnande av utkastet till ESDS, innan lånet godkändes, skulle ha undergrävt dess beslutsprocess.

Om proaktivt offentliggörande av ESDS

Vi noterar att klaganden tidigare har tagit upp denna fråga med EIB, särskilt i samband med samråden om öppenhetspolitiken. Den anser att den öppenhetspolicy som EIB antog 2021 inte medförde några förändringar i förhållande till det proaktiva offentliggörandet av ESDS. Klaganden hänvisade dessutom till lanseringen i januari 2022 av EIB Global, som är inriktad på att stödja klimatåtgärder, ekonomisk tillväxt och utveckling utanför EU. Klaganden hävdar i detta sammanhang att ”insynen, offentliggörandet i god tid av information och allmänhetens deltagande i EIB:s miljömässiga och sociala beslutsfattande också bör förbättras”.

Vi har beslutat att inleda en undersökning av båda aspekterna av klagomålet, det vill säga EIB:s vägran att bevilja tillgång till det specifika utkastet till ESDS vid tidpunkten för det bekräftande beslutet och EIB:s praxis att proaktivt offentliggöra ESDS först efter det att lånen har godkänts.

Som ett första steg anser vi att det är nödvändigt att se över utkastet till den version av ESDS som allmänheten nekades tillgång till, såsom det förelåg vid tidpunkten för det bekräftande beslutet. Vi vore tacksamma om EIB kunde skicka detta dokument till oss, helst i elektroniskt format via krypterad e-post [6] senast den 8 mars 2023.

Dokumentet kommer att behandlas konfidentiellt, tillsammans med allt annat material som EIB väljer att dela med oss om att det är konfidentiellt. Handlingar av detta slag kommer att hanteras och lagras i enlighet med denna konfidentiella status och kommer att raderas från ombudsmannens akter kort efter det att undersökningen har avslutats.

Vi anser också att det skulle vara till hjälp att träffa EIB om den andra aspekten av klagomålet. Närmare bestämt skulle vi vara tacksamma om EIB kunde bemöta de argument som framförts av klaganden i samband med det proaktiva utlämnandet av ESDS och följande punkter:

• Tidpunkten för det proaktiva offentliggörandet av ESDS anges inte specifikt i EIB:s öppenhetspolicy [7] Kan EIB klargöra på vilken grund den har beslutat att den lämpligaste tidpunkten för ett sådant proaktivt offentliggörande är efter godkännandet av ett lån?
• Med tanke på allmänhetens intresse av att tidigare få tillgång till denna typ av information, som omfattar ”miljöinformation” i den mening som avses i Århuskonventionen [8], skulle EIB överväga att ändra tidpunkten för proaktivt offentliggörande av ESDS? Om inte, varför inte?
• · Har EIB bedömt liknande finansinstituts praxis när det gäller proaktivt offentliggörande av miljöinformation och social information för projekt som övervägs för finansiering? Om ja, vilka slutsatser drog den?

Observera att detta möte bör äga rum efter att vi har mottagit dokumentet i fråga och före slutet av mars, om möjligt.

De utredare som ansvarar för ärendet, X och Y kan kontaktas för att ordna mötet och för eventuella ytterligare frågor.

Med vänliga hälsningar,

Rosita Hickey

Direktör för undersökningar

Strasbourg den 22 februari 2023

[1] https://www.eib.org/en/projects/all/20150460.

[2] Ärende 2001/2022/OAM.

[3] EIB hänvisar till artikel 5.1 a i sin öppenhetspolicy, som finns på https://www.eib.org/attachments/strategies/eib_group_transparency_policy_2021_en.pdf.

Presumtion om offentliggörande:

a. Alla uppgifter och handlingar som innehas av EIB ska lämnas ut på begäran, såvida det inte finns tvingande skäl för att inte lämna ut dem (se ”Undantag” nedan).”

[4] Artikel 5.7 första strecksatsen i EIB:s öppenhetspolicy:

Tillgång till information/handlingar som upprättats av EIB för internt bruk eller mottagits av EIB och som rör en fråga där beslutet inte har fattats av EIB:s berörda organ ska vägras om utlämnande av handlingen/informationen allvarligt skulle undergräva EIB:s beslutsprocess.”

[5] Klaganden hänvisar till EIB:s öppenhetspolicy, förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ samt artikel 15 i EUF-fördraget.

[6] Krypterade e-postmeddelanden kan skickas till vår dedikerade brevlåda.

[7] Det verkar som om tidpunkten anges i EIB:s vägledning för tillgång till miljöinformation och social information/handlingar som innehas av EIB: https://www.eib.org/attachments/access_to_information_en.pdf.

[8] https://unece.org/environment-policy/public-participation/aarhus-convention/text