1. Bakgrund

1. Det europeiska medborgarinitiativet kallas ett instrument för deltagandedemokrati genom vilket EU-medborgarna kan föreslå konkreta rättsliga ändringar för Europeiska kommissionen. När ett initiativ har fått en miljon underskrifter, eller ”stödförklaringar”, och uppfyller alla giltighetskriterier beslutar kommissionen om vilka uppföljningsåtgärder som ska vidtas. Det europeiska medborgarinitiativet är därför ett viktigt exempel på hur medborgarna kan delta i EU:s demokratiska liv.

2. I denna not granskas effekterna av Europeiska ombudsmannens insatser för att förbättra förfarandet för det europeiska medborgarinitiativet, med beaktande av den överenskommelse som nåtts mellan Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om översynen av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet ^[1].

3. Den 11 juli 2017 skrev ombudsmannen till kommissionen och föreslog olika sätt att förbättra förfarandet för det europeiska medborgarinitiativet (SI/6/2017/KR).^[2] Denna skrivelse byggde på ombudsmannens riktlinjer från hennes undersökning på eget initiativ av hur det europeiska medborgarinitiativet fungerar (OI/9/2013/TN) samt på klagomål som mottagits om förfarandet för det europeiska medborgarinitiativet ^[3].

4. Den 6 september 2017 svarade kommissionen att den välkomnade ombudsmannens förslag som ett mycket värdefullt bidrag till dess förslag till översyn av förordningen om medborgarinitiativet ^[4].

5. Den 12 december 2018 nådde parlamentet och rådet en överenskommelse om kommissionens förslag. Förfarandet för att se över medborgarinitiativet har nu slutförts. Den reviderade förordningen om medborgarinitiativet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning ^[5].

6. Förordningen kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2020.

2. Strategiskt initiativ

7. Ombudsmannens förslag återfinns i bilagan, tillsammans med relevanta aspekter av medlagstiftarnas överenskommelse om översynen av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet. Översikten är uppdelad i förslag som syftar till att förbättra i. organisera medborgarinitiativ, ii. stödja medborgarinitiativ och iii. göra medborgarinitiativ mer verkningsfulla. Ombudsmannen efterlyste till exempel en effektivare registreringsprocess för förslag till medborgarinitiativ, bland annat genom att tillhandahålla hjälpsamma, tydliga och korrekta råd till organisatörer av medborgarinitiativ. att behoven hos personer med funktionsnedsättning tillgodoses under hela förfarandet för medborgarinitiativ, och att EU-institutionerna ser till att den offentliga debatt som följer på medborgarinitiativ som har nått en miljon eller fler stödförklaringar är inkluderande och öppen.

3. Slutsats

8. Ombudsmannen välkomnar att många av hennes förslag har beaktats antingen i kommissionens ursprungliga förslag eller som ett resultat av medlagstiftarnas arbete. Som exempel kan nämnas att även om ombudsmannens påpekande om insyn i finansiering och sponsring inte fanns med i kommissionens förslag, är det uppmuntrande att notera att det i slutändan ingick i överenskommelsen om översynen.

9. Ombudsmannen betonar att ett fortsatt offentligt engagemang och engagemang med organisatörerna och potentiella organisatörer är avgörande för att medborgarinitiativet ska bli en framgång.

10. När de nya reglerna träder i kraft kommer ombudsmannen att kritiskt granska hur de följs i praktiken. Under tiden kommer ombudsmannen att behandla alla klagomål som rör förfarandet för det europeiska medborgarinitiativet och som kommer till ombudsmannens kännedom.

bilaga

Uppföljning av ombudsmannens förslag

Ombudsmannens förslag om att göra det lättare att organisera medborgarinitiativ:

• En effektivare registreringsprocess, bland annat genom att tillhandahålla hjälpsamma, tydliga och korrekta råd till organisatörer av medborgarinitiativ.

Man enades om att forumet för det europeiska medborgarinitiativet ^[6], som redan används, kommer att bli ett permanent verktyg. Plattformen ger praktisk och juridisk rådgivning, bland annat i frågor som rör tillåtlighet. Det fungerar också som ett diskussionsforum om medborgarinitiativet och möjliggör utbyte av information och bästa praxis mellan medborgare, grupper av organisatörer, berörda parter, icke-statliga organisationer, experter och andra unionsinstitutioner och unionsorgan som vill delta.

Det kommer att finnas kontaktpunkter i EU:s medlemsstater som kan ge stöd och råd om aspekter av förordningen som omfattas av de nationella myndigheternas behörighet och som rör tillämplig nationell lagstiftning.

• Att minska riskerna för organisatörer av medborgarinitiativ när de hanterar stora mängder personuppgifter, i kombination med att medborgarkommittéerna inte är juridiska personer.

Ombudsmannen har med viss framgång förespråkat en ny strategi som minskar de risker som organisatörer av medborgarinitiativ utsätts för när de organiserar ett medborgarinitiativ. Organisatörer av medborgarinitiativ kommer att få inrätta en rättslig enhet som tar på sig rättsligt ansvar för medborgarinitiativets åtgärder. Tidigare har medborgarkommittéernas bristande status som juridisk person lämnat organisatörerna oskyddade i händelse av brister när det gäller hanteringen av stora mängder personuppgifter.

I avtalet ingår också att kommissionen ska utveckla ett centralt system för insamling via internet och genomföra ett samråd med berörda parter i samband med detta. Ombudsmannen välkomnar att detta system kommer att vara kostnadsfritt för användarna och kommer att ha de tekniska funktioner som krävs för insamling via internet. Hon noterar dock att vissa grupper i det civila samhället är missnöjda med att avtalet utesluter användning av programvara för insamling av underskrifter från tredje part. Hon avser att följa utvecklingen av det nya centrala systemet för insamling via internet och hur intressenternas synpunkter beaktas.

• Låta insamlingsperioden på tolv månader börja den dag då organisatörerna av medborgarinitiativet väljer (inom en förutbestämd period).

Organisatörerna av medborgarinitiativ har upp till sex månader på sig efter registreringsdatumet att förbereda insamlingen av stödförklaringar. Inom denna period kan de besluta om startdatum.

Ombudsmannens förslag om att göra det lättare att stödja medborgarinitiativ:

• Förenkla och harmonisera uppgiftskraven när ett medborgarinitiativ undertecknas.

Uppgifter som samlas in från medborgare kan vara antingen namn, födelsedatum och adress (del A i bilaga III) eller namn och id-nummer (handling) (del B i bilaga III).

Medlemsstaterna måste informera kommissionen om sitt val (formulär A eller B). 

• Göra det möjligt för EU-medborgare att underteckna medborgarinitiativ oavsett var de bor.

När de nya reglerna tillämpas kommer de som stöder ett medborgarinitiativ att använda det formulär som motsvarar deras nationalitet. Detta säkerställer att stödförklaringar som undertecknats av alla EU-medborgare beaktas, oavsett var de är bosatta.

• tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.

Man enades om att medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva sin rätt att stödja initiativ och få tillgång till alla relevanta informationskällor om initiativ, inbegripet systemet för insamling via internet och forumet för det europeiska medborgarinitiativet, på samma villkor som andra medborgare, i enlighet med tillämplig lagstiftning.

Som medlem av EU:s ram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som syftar till att ”främja, skydda och säkerställa att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut och på lika villkor kan åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och att främja respekten för deras inneboende värdighet”, har ombudsmannen ett ansvar för att se till att EU:s förvaltning följer upp detta ^[7].

Ombudsmannens förslag om att göra förfarandet för medborgarinitiativ mer verkningsfullt:

• Att uttrycka värdet av den offentliga debatt som genereras genom medborgarinitiativet.

Detta uttrycks i avtalet, t.ex. i skäl 5:
”Denna förordning syftar till att göra medborgarinitiativet mer tillgängligt, mindre betungande och lättare att använda för organisatörer och anhängare, och till att stärka dess uppföljning för att uppnå dess fulla potential som ett verktyg för att främja debatt. Det bör också göra det lättare för så många medborgare som möjligt att delta i unionens demokratiska beslutsprocess” (understrykning tillagd).

I överenskommelsen hänvisas också till ”kommunikationsverksamhet” i det att ”kommissionen ska öka allmänhetens medvetenhet om det europeiska medborgarinitiativets existens, mål och funktion genom kommunikationsverksamhet och informationskampanjer och därigenom bidra till att främja medborgarnas aktiva deltagande i unionens politiska liv. Europaparlamentet ska bidra till kommissionens kommunikationsverksamhet.”(Artikel 18, ”Meddelande”)^[8]

· Säkerställa att information om finansiering och sponsring återspeglar verkligheten och att eventuella frågor uppmärksammas på den. (Specifikt tyder detta på att kommissionen använder sig av exemplet med öppenhetsregistrets kvalitetskontroller och dess system för varningar och klagomål.)

Man enades om att organisatörerna av medborgarinitiativ måste tillhandahålla uppdaterad information om sitt ekonomiska och andra (in natura) stöd som överstiger 500 euro, minst varannan månad. Dessutom kommer en varningsmekanism att införas så att eventuella oegentligheter kan anmälas.

· Offentligt erkänna de resultat som organisatörerna av medborgarinitiativ har uppnått under hela processen.

Kommissionen överväger att tillhandahålla mer fullständig information på medborgarinitiativets webbplats, t.ex. om alla organisatörer av en medborgarinitiativkommitté och mer aktuell information om antalet stödförklaringar som samlats in.

• Att säkerställa att den offentliga debatten är inkluderande och öppen.

Man enades om att Europaparlamentet bör säkerställa en balanserad representation av berörda parters intressen, inbegripet det civila samhället, arbetsmarknadens parter och experter, och att kommissionen bör företrädas på lämplig nivå.

· Ompröva tidsfristen på tre månader för att förbereda en meningsfull offentlig utfrågning och för att förbereda meddelandet.

Den granskningsfas under vilken kommissionen bedömer ett giltigt medborgarinitiativ kommer att förlängas från tre till sex månader. Inom en månad efter det att initiativet har lämnats in ska kommissionen ta emot gruppen av organisatörer på lämplig nivå så att den i detalj kan förklara initiativets mål.

• Involvera både parlamentet och rådet i uppföljningen.

Parlamentet och kommissionen är fortfarande de två EU-institutioner som främst deltar i anordnandet av utfrågningen, men rådet (och andra av unionens institutioner och rådgivande organ) bör ha möjlighet att delta i utfrågningen för att garantera dess inkluderande karaktär och bredda den offentliga diskussionen.

Efter utfrågningen kommer parlamentet att ha rätt att bedöma stödet för ett giltigt initiativ efter det att det har lagts fram och kommer att kunna bedöma de åtgärder som kommissionen vidtagit som svar på initiativet och som beskrivs i ett meddelande.

· Förklara sina politiska val för allmänheten på ett detaljerat sätt.

Överenskommelsen ger kommissionen mer tid att formulera sina rättsliga och politiska slutsatser.

Kommissionens meddelande ska riktas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén och ska offentliggöras.

• Ge en mer konsekvent och begriplig motivering för att vägra registrering.

Inom sex månader efter offentliggörandet av initiativet, och efter den offentliga utfrågningen, ska kommissionen i ett meddelande redogöra för sina rättsliga och politiska slutsatser om initiativet, eventuella åtgärder som den avser att vidta och skälen för att vidta eller inte vidta åtgärder. Om kommissionen avser att vidta åtgärder som svar på initiativet, inbegripet, när så är lämpligt, antagandet av ett eller flera förslag till unionsrättsakt, ska meddelandet också ange den planerade tidsplanen för dessa åtgärder.

[1] Förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet, som finns här: https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=EUT:L:2011:065:0001:0022:sv:PDF.

[2] Se följande: https://www.ombudsman.europa.eu/en/cases/correspondence.faces/en/81311/html.bookmark?si-related-doc=1.

[3] Se följande: https://www.ombudsman.europa.eu/en/cases/decision.faces/en/59205/html.bookmark#hl1.

[4] Se bilagan för en översikt över hur ombudsmannens förslag har följts upp.

[5] Finns här: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2019.130.01.0055.01.ENG&toc=EUT:L:2019:130:TOC.

[6] Se följande: https://collab.ec.europa.eu/wiki/eci/display/ECI/European+Citizens%27+Initiative+Forum.

[7] Artikel 33 (Nationellt genomförande och nationell övervakning) i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattar följande:

" […]

2. Konventionsstaterna ska i enlighet med sina rättsliga och administrativa system upprätthålla, stärka, utse eller inom konventionsstaten inrätta en ram, inbegripet en eller flera oberoende mekanismer, beroende på vad som är lämpligt, för att främja, skydda och övervaka genomförandet av denna konvention." https://www.ohchr.org/EN/HRBodies/CRPD/Pages/ConventionRightsPersonsWithDisabilities.aspx.

[8] Se följande: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2019-0153