FOR PREVIEWING & TESTING PURPOSES ONLY.
This notification will disappear once the page will be published.
This link is available for less than 30 minutes.
  • Lätt att läsa
  • Textstorlek

Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Visat språk: 
  • Svenska
Källspråk: 
Tillgängliga språk: 
Den här sidan har genererats genom maskinöversättning.
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.

Europeiska ombudsmannens beslut om klagomål 437/2015/ZA om påstådda intressekonflikter i ett projekt om riskbedömning av genetiskt modifierade organismer som finansieras av Europeiska kommissionen

Ärendet gällde det EU-finansierade forskningsprojektet om riskbedömning av genetiskt modifierade organismer (kallat GRACE). Klaganden, ett forskningsinstitut baserat i Tyskland, hävdade att ett antal forskare som deltog i GRACE-projektet befann sig i en intressekonflikt på grund av sina påstådda förbindelser med bioteknikindustrin. Den hävdade att Europeiska kommissionen hade underlåtit att ta itu med klaganden ´s oro över att projektresultaten var vetenskapligt välgrundade och att den vetenskapliga publikationen i fråga var oberoende. Klaganden hävdade också att kommissionen inte hade säkerställt projektets objektivitet och oberoende, särskilt full insyn när det gäller de experter som deltog i urvalet.

Ombudsmannen undersökte ärendet. Hon höll med kommissionen om att den inte bör blanda sig i den vetenskapliga tolkningen eller publiceringen av vetenskapliga studier som den finansierar. Ombudsmannen drog också slutsatsen att enbart det faktum att det finns kopplingar mellan de forskare som deltar i projektet och industrin inte bevisar en intressekonflikt. Ombudsmannen påpekade att kommissionen ofta finansierar projekt som genomförs antingen av industrin eller av grupper med nära kopplingar till industrin. Ombudsmannen föreslog dock att kommissionen skulle överväga att skicka klaganden en fullständigare och mer ingående förklaring till varför den anser att kopplingarna mellan industrin och forskarna i GRACE inte skapar intressekonflikter.

Ombudsmannen konstaterade också att kommissionen hade följt alla rättsliga bestämmelser om offentliggörande av namnen på de expertutvärderare som deltog i urvalet av de projekt som finansierades inom sjunde ramprogrammet. För att ytterligare öka öppenheten och underlätta den offentliga granskningen föreslog ombudsmannen att kommissionen i framtiden skulle offentliggöra namnen på expertutvärderare uppdelade efter ämnes- och/eller områdeskategorier i sjunde ramprogrammet. Ombudsmannen föreslog också att utvärderarnas intresseförklaringar också skulle offentliggöras.

Bakgrunden till klagomålet

1. Klagomålet gäller påstådda intressekonflikter och påstådda underlåtenheter att korrekt bedöma vetenskaplig information i samband med finansieringen av ett projekt som valts ut för EU-finansiering inom ramen för Europeiska kommissionens sjunde ramprogram.

2. Projektet, som går under namnet GRACE (Genetically Modified Organisms Risk Assessment and Communication of Evidence), gällde riskbedömning av genetiskt modifierade organismer [1]. Det valdes ut för EU-finansiering efter en ansökningsomgång som inleddes 2011.

3. Klaganden, ett forskningsinstitut med säte i Tyskland, offentliggjorde 2013 en rapport [2] som pekade på vad den ansåg vara ett antal vetenskapliga svagheter i GRACE-projektet. Den hävdade också att det fanns möjliga intressekonflikter mellan GRACE-projektsamordnaren och deltagande forskare.

4. År 2014 skrev klaganden till kommissionen och klagade över att kommissionen inte hade tagit ställning till klagandens rapport från 2013. Senare uppmanades kommissionen att offentliggöra namnen på de experter som hade valt ut GRACE-projektet för finansiering.

5. Kommissionen svarade att de experter som deltog i GRACE-projektet hade valts ut på grundval av höga standarder och att den inte såg någon anledning att ifrågasätta projektets vetenskapliga oberoende och vetenskapliga trovärdighet. Klaganden var inte nöjd med kommissionens reaktion och ingav detta klagomål till ombudsmannen den 10 mars 2015.

Utredningen

6. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet med inriktning på följande frågor: i) kommissionen´s påstådda underlåtenhet att ta itu med klaganden´s oro över att projektresultaten är vetenskapligt välgrundade och att den tillhörande publikationen i tidskriften Archives of Toxicology är oberoende, och ii) kommissionens påstådda underlåtenhet att säkerställa Grece-projektets objektivitet och oberoende, särskilt full insyn när det gäller de experter som deltog i urvalet av projektet.

7. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen Europeiska kommissionens yttrande över klagomålet och därefter klagandens synpunkter som svar på kommissionens yttrande. Vid genomförandet av undersökningen har ombudsmannen beaktat parternas argument och åsikter.

i) Påstådd underlåtenhet att ta itu med klaganden´s oro över den vetenskapliga tillförlitligheten hos projektets resultat och oberoendet hos den tillhörande publikationen i tidskriften Archives of Toxicology

Argument som framförts till ombudsmannen

8. Klaganden var inte nöjd med kommissionens svar på dess påpekanden om integriteten och oberoendet i den inbördes granskning som genomfördes före offentliggörandet av GRACE-resultaten i en vetenskaplig tidskrift, Archives of Toxicology. Klaganden hävdade att tidskriftens redaktör hade nära kopplingar till några av artikelns författare och till industrin. Det har således inte säkerställts att publikationen är oberoende och vetenskapligt välgrundad. I sin andra skrivelse till kommissionen insisterade klaganden på att offentliggörandet skulle dras tillbaka och att ett nytt offentliggörande skulle övervägas först efter en rigorös inbördes granskning. Klaganden hävdade också att kommissionen bör se till att artikeln publiceras i en tidskrift som inte stigmatiseras av sitt tvivelaktiga samarbete med bioteknikindustrin.

9. Kommissionen svarade att utformningen och genomförandet av GRACE-studien, liksom tolkningen av resultaten av de 90 dagar långa utfodringsförsöken, omfattades av omfattande och öppna samråd med det civila samhällets organisationer (inklusive klaganden), industrin och andra berörda parter. Resultaten hade gjorts tillgängliga för allmänheten och diskuterats före offentliggörandet.

10. När det gäller de vetenskapliga rönens objektivitet vidhöll kommissionen att det ankommer på forskarsamhället att diskutera olika resultat i en öppen debatt. Den insisterade på att det inte ankom på kommissionen att blanda sig i den vetenskapliga tolkningen eller publiceringsprocessen genom att ifrågasätta eller jämföra olika vetenskapliga rön. Varje ingripande i detta avseende skulle kunna tolkas som ett politiskt ingripande i en vetenskaplig process och skulle strida mot principen om vetenskaplig frihet. Detsamma gäller den peer review-process som föregår publiceringen i tidskriften Archives of Toxicology. Kommissionen hävdade att publiceringsprocessen ligger hos de forskare som ansvarar för att utarbeta och offentliggöra rapporten och att det inte ingår i dess uppgift att ta ställning till innehållet i en vetenskaplig publikation eller till granskningsprocessen före publiceringen.

11. Kommissionen uppgav att den var medveten om att samordnaren för studien, i en skrivelse till klaganden som offentliggjordes på projektets webbplats, punkt för punkt hade åtgärdat de påstådda vetenskapliga brister som klaganden hade identifierat. Kommissionen hävdade dessutom att den vetenskapliga debatten bör föras genom en lämplig vetenskaplig plattform, såsom den som tillhandahålls av tidskriften Archives of Toxicology, för att uppmuntra och underlätta en öppen vetenskaplig diskussion och bedömning av GRACE-resultaten.

12. Kommissionen hävdade slutligen att klaganden inte hade visat att det förelåg någon intressekonflikt vid offentliggörandet. Det noterade att chefredaktören för tidskriften hade avvisat anklagelserna om hans påstådda intressekonflikt i ett brev som publicerades i Archives of Toxicology.

13. I sina synpunkter var klaganden inte nöjd med kommissionens kompletterande förklaring i yttrandet.

Ombudsmannens bedömning

14. Ombudsmannen anser att kommissionens yttrande har behandlat klagandens farhågor på ett korrekt sätt. Hon delar kommissionens uppfattning att det inte ankommer på kommissionen att ingripa i tredje mans publicering av vetenskapliga studier som den finansierar. Hon noterar också att kommissionen under alla omständigheter kontrollerade om forskarna i GRACE-projektet reagerade på klagandens rapport från 2013. GRACE-samordnaren hade svarat punkt för punkt på klagandens vetenskapliga kritik medan tidskriftens redaktör svarade på klagandens påståenden om bristande oberoende i granskningen före publiceringen. Dessutom offentliggjordes båda svaren på GRACE:s webbplats. 

ii) Påstådda brister när det gäller att säkerställa GRACE-projektets objektivitet och oberoende, särskilt genom att säkerställa full insyn med avseende på de experter som deltar i urvalet av projektet  

Argument som framförts till ombudsmannen

15. Klaganden hävdade att ett antal forskare som deltog i GRACE-projektet, liksom projektets vetenskapliga samordnare, hade starka kopplingar till enheter som helt eller delvis finansierades av bioteknikindustrin [3].

16. Klaganden vidhöll vidare att kommissionen, efter offentliggörandet av dess rapport i april 2013, inte hade gjort tillräckliga kontroller av eventuella intressekonflikter. Det hade därför inte säkerställt GRACE-projektets oberoende och vetenskapliga trovärdighet. Klaganden hävdade att klagandens uppgifter, i motsats till den tolkning som lagts fram av GRACE-forskarna, tydde på vissa negativa hälsoeffekter hos råttor som utfodrats med genetiskt modifierad majs.

17. Klaganden hävdade också att kommissionens nuvarande praxis på detta område, när det gäller offentliggörande av namnen på expertutvärderare, är otillräcklig ur ett öppenhetsperspektiv. För att säkerställa full insyn bör kommissionen enligt den klagande offentliggöra vilka experter som utsetts att utvärdera vilka enskilda projektförslag. Kommissionen bör t.ex. offentliggöra namnen på de expertutvärderare som har hand om GRACE-projektet.

18. I sitt yttrande upprepade kommissionen sin beslutsamhet att säkerställa högsta möjliga standard i alla projekt som den finansierar. För detta ändamål väljer kommissionen ut experter på grundval av internationella inbördes utvärderingar. Den säkerställer också regelbunden övervakning av hur projekten fortskrider och utvärderar deras resultat.

19. När det gäller GRACE-projektets kopplingar till industrin påpekade kommissionen att ansökningsomgången särskilt krävde att de sökande projekten skulle ha kopplingar till befintlig relaterad verksamhet och berörda parter, inbegripet industrin.

20. Kommissionen hävdade vidare att GRACE-projektet, liksom alla projekt inom sjunde ramprogrammet, valdes ut på grundval av internationella standarder för inbördes granskning, med hjälp av oberoende högkvalificerade experter. Parlamentet vidhöll att kommissionen genom att anlita oberoende externa experter ser till att de förslag som väljs ut för finansiering bedöms opartiskt och rättvist. De experter som används för att utvärdera projekt väljs ut från en databas efter öppna ansökningsomgångar som riktar sig till både enskilda personer och relevanta organisationer, såsom nationella forskningsinstitut, forskningsinstitut och företag. I reglerna fastställs de särskilda urvalskriterier och den förmåga som ska beaktas vid inrättandet av en pool av experter och vid tilldelningen av dessa till enskilda förslag. Experterna arbetar i egenskap av privatpersoner och oberoende av någon organisation [4].

21. Dessutom räknade kommissionen upp de utvärderings- och urvalskriterier som låg till grund för utvärderingen av GRACE-projektet [5]. Den konstaterade att alla gällande rättsregler, som syftade till att säkerställa högsta möjliga standarder för oberoende och spetskompetens, hade iakttagits. Det betonade att kommissionen, när den utser en oberoende expert, vidtar alla nödvändiga åtgärder för att se till att experten inte befinner sig i en intressekonflikt i den fråga där experten är skyldig att avge ett yttrande [6].

22. Kommissionen noterade att en fullständig förteckning över alla experter som deltar i utvärderingsprocessen för varje särskilt program inom sjunde ramprogrammet offentliggörs årligen i enlighet med relevanta regler [7]. Kommissionen noterade vidare att det inte finns någon skyldighet att offentliggöra namnen på experter för varje ansökningsomgång som rör ett projekt som omfattas av programmet, eftersom detta skulle påverka deras opartiskhet och integritet, påverka deras åsikter och/eller undergräva beslutsprocessen. På grundval av ovannämnda regler och för att respektera dataskyddskraven uppgav kommissionen att den inte kunde lämna ut namnen på de experter som hade valt GRACE-projektet.

23. I sina synpunkter insisterade klaganden på att kommissionen inte gav någon försäkran om oberoendet för de enskilda experter som deltog i utvärderingen och urvalet av GRACE-projektet. Den insisterade på att experternas namn skulle offentliggöras.

24. Klaganden hävdade vidare att kommissionen hade underlåtit att ta itu med innehållet i sina påståenden om de uppenbara och dolda intressekonflikterna hos ledande forskare som deltar i GRACE-projektet, trots de tydliga bevis som klaganden hade lämnat i sina rapporter och i andra skriftliga meddelanden till kommissionen.

Ombudsmannens bedömning

25. Klaganden tar upp två separata frågor om påstådda intressekonflikter.  Den har för det första gjort gällande att de personer som valde ut GRACE-projektet hade intressekonflikter. För det andra har sökanden gjort gällande att de forskare som deltog i GRACE-projektet hade kopplingar till industrin.

26. Den första frågan är huruvida det förelåg en intressekonflikt när det gäller de experter som valde GRACE-projektet. Ombudsmannen påpekar att intressekonflikter uppstår när en offentlig tjänsteman eller en person som bistår en offentlig myndighet i dess uppgifter (t.ex. en oberoende expert som ger råd till en offentlig institution) har privata intressen som står i strid med den berörda offentliga myndighetens intressen. Skälet till att sådana intressekonflikter måste undvikas är att de undergräver den offentliga myndighetens oberoende och ifrågasätter objektiviteten i de beslut som den offentliga myndigheten fattar.

27. Mot denna bakgrund påpekar ombudsmannen att en intressekonflikt i samband med GRACE-projektet skulle ha kunnat uppstå om till exempel de särskilda experter som valde GRACE-projektet hade en koppling till en berörd part, såsom bioteknikindustrin eller forskare som deltar i GRACE-projektet.

28. Det finns dock inga bevis i ärendet för att de experter som valde GRACE-projektet befann sig i en intressekonflikt. Klaganden anser att GRACE-projektet inte borde ha valts ut för finansiering och att de personer som valde det därför måste ha befunnit sig i en intressekonflikt. Detta förefaller endast vara ett påstående som inte utgör bevis för en intressekonflikt.

29. Ombudsmannen påpekar att kommissionen offentliggör namnen på alla experter som kommissionen använder för att utvärdera projekt, per program, per tema och per år [8].Kommissionen gör detta proaktivt eftersom artikel 17.5 i förordning (EG) nr 1906/2006 kräver att kommissionen en gång om året offentliggör förteckningen över de oberoende experter som har bistått den i sjunde ramprogrammet, som organiseras per program [9]. Klaganden har dock inte påstått att någon person på den relevanta årliga förteckningen [10] hade en koppling till intressen som skulle ha uteslutit honom eller henne från utvärderingen av GRACE-projektet.

30. I detta sammanhang konstaterar ombudsmannen att öppenhet är det bästa sättet att förebygga intressekonflikter. Ju öppnare kommissionen är när det gäller att utse experter som väljer projekt, desto mindre sannolikt är det att intressekonflikter inte upptäcks. Ombudsmannen uppskattar att kommissionen redan offentliggör förteckningen över experter som deltar i projekt inom sjunde ramprogrammet per tema. Ombudsmannen anser att kommissionen i framtiden skulle kunna överväga att offentliggöra namnen på de experter som deltar i utvärderingen av specifika projekt efter uppdelningar som skulle motsvara sjunde ramprogrammets områdes- och/eller ämneskategorier. Ombudsmannen anser att en sådan uppdelning fortfarande skulle uppnå den nödvändiga balanserade blandningen mellan öppenhet och skydd av beslutsprocessen samt utvärderarna.

31. Ombudsmannen noterar att de offentliggjorda förteckningarna för sjunde ramprogrammet innehåller experternas namn, titel, nationalitet, institution och verksamhetsområde [11]. Hon föreslår att kommissionen även offentliggör sina intresseförklaringar för framtiden och för liknande program [12]. Sådana intresseförklaringar bör vara tillräckligt detaljerade för att berörda parter ska kunna ta ställning till om det föreligger en intressekonflikt i samband med utvärderingen av ett visst projekt. För att undvika eventuella svårigheter med behovet av att skydda personuppgifter bör de berörda experterna i förväg underrättas om att kommissionen avser att offentliggöra deras namn och deras förklaringar om intressekonflikter inom ramen för den särskilda ansökningsomgång som de kommer att arbeta med.

32. När det gäller frågan om huruvida kommissionen nu bör lämna ut ytterligare information om de särskilda experter som granskade GRACE-förslaget noterar ombudsmannen att klaganden, om den så önskar, kan begära att allmänheten ska få tillgång till de relevanta handlingarna, i enlighet med förordningen om tillgång till handlingar, dvs. förordning 1049/2001 [13].

33. När det gäller den andra frågan noterar ombudsmannen att kommissionen ofta finansierar projekt som genomförs av industrin eller av grupper med nära kopplingar till industrin. Sådana kopplingar till industrin krävdes i själva verket enligt den aktuella ansökningsomgången [14]. Härav följer att GRACE-projektet i sin utformning accepterar värdet av kopplingar till industrin och att det därför kan finnas en uppfattning om en intressekonflikt. Huruvida det föreligger en oacceptabel intressekonflikt beror emellertid på det särskilda fallet och på den exakta arten av den aktuella branschorganisationens verksamhet och på omfattningen av banden mellan denna organisation och en eller flera av de berörda forskarna.

34. Ombudsmannen noterar att de flesta av de forskningsorgan som deltog i GRACE-projektet var universitet och offentliga forskningsenheter [15]. Ombudsmannen ansåg att klaganden inte lade fram några underbyggda bevis för att det förelåg någon oacceptabel intressekonflikt.

35. Ombudsmannen anser dock att närhelst misstankar framförs om oberoendet för de forskare som deltar i ett EU-finansierat projekt måste kommissionen vara proaktiv i sitt svar. Dess svar i en sådan situation bör vara grundlig, fullständig och baserad på alla fakta.  Underlåtenhet att svara på detta sätt skulle kunna få till följd att kommissionens legitimitet som projektets finansiär undergrävs och att själva det vetenskapliga resultatet undergrävs. Detta gäller i ännu högre grad när, som i GRACE-projektet, vetenskapliga resultat förväntas "stödja EU:s riskbedömare och EU:s beslutsfattare genom att tillhandahålla vetenskapliga belägg och vetenskapliga rekommendationer om EU:s riskbedömningsprocess och i allmänhet om resultaten av forskning om biosäkerhet för genetiskt modifierade organismer"[16]. I det aktuella fallet underlät kommissionen att bemöta klagandens farhågor så grundligt och uttömmande som det skulle vara önskvärt.

Slutsats

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Ombudsmannen anser inte att kommissionen har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Förslag till förbättringar

1. Mot bakgrund av ombudsmannens slutsatser i punkt 35 bör kommissionen överväga att skicka klaganden en fullständigare och mer ingående förklaring till varför den anser att kopplingarna mellan industrin och forskarna i GRACE inte skapar intressekonflikter. 

2. Om inte annat följer av relevanta bestämmelser om behandling av personuppgifter och affärshemligheter bör kommissionen överväga att offentliggöra namnen på de experter som utvärderar projekt uppdelade efter ämnes- och/eller områdeskategorier i sjunde ramprogrammet, för att bättre uppfylla det mål om öppenhet som fastställts av lagstiftaren. Dessutom bör offentliggörandet av förteckningarna över experter åtföljas av deras intresseförklaringar.

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

Utfärdat i Strasbourg den 28 juli 2016

 

[1] För ytterligare information, se: http://www.grace-fp7.eu/en/content/grace-brief

[2] Länk till rapporten: http://www.testbiotech.org/sites/default/files/Testbiotech_Doubts_%20EU_Research_Project_GRACE_2.pdf

[3] Klaganden hänvisade särskilt till International Life Science Institute (ILSI) och International Society for Biosafety Research (ISBR). Se respektive länkar: http://www.ilsi.org/Pages/HomePage.aspx och http://isbr.info/ Klaganden hänvisade också till en GRACE-medlem som arbetade för Monsanto.

[4] Kommissionens beslut 2011/161/EU

[5] Vetenskaplig och teknisk spetskompetens och relevans för det särskilda programmets mål. Potentiella effekter genom utveckling, spridning och användning av projektresultat. Kvaliteten och effektiviteten i genomförandet och förvaltningen.

[6] Oberoende experters deltagande i utvärderingen av de förslag till sjunde ramprogrammet som lämnas in till kommissionen, såsom GRACE-projektet, regleras av förordning (EG) nr 1906/2006 och kommissionens beslut 2011/161/EU, Euratom. I artikel 17 i förordningen och punkt 3 i kommissionens beslut anges de externa experternas roll, förfarandet för att välja ut dem samt medlen för att uppnå en hög nivå av sakkunskap och undvika konfliktsituationer. Enligt artikel 17.3 i förordningen ska kommissionen ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att experten inte ställs inför en intressekonflikt i den fråga där experten är skyldig att avge ett yttrande”. För att uppnå detta mål bygger urvalet på på förhand fastställda objektiva kriterier, medan de utvalda experterna är skyldiga att underteckna en förklaring om att det inte föreligger någon intressekonflikt vid tidpunkten för deras utnämning (en ny bekräftelse krävs i slutet av varje utvärdering) och att informera kommissionen om en sådan konflikt uppstår under deras tjänsteutövning.

[7] Artikel 17.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1906/2006 av den 18 december 2006 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i sjunde ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat (2007–20013): ”Kommissionen ska en gång om året på lämpligt sätt offentliggöra en förteckning över de oberoende experter som har bistått kommissionen för sjunde ramprogrammet och varje särskilt program.” Se även punkt 29 och fotnot 8 nedan.

[8] http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/funding/reference_docs.html#fp7

Det sjunde ramprogrammets samarbetsprogram som Grace-projektet finansierades inom omfattade elva teman (Grace finansierades inom tema 2). För varje tema finns det sju förteckningar över experter, nämligen en per år (2007–2013). De årliga förteckningarna över experternas namn, nationalitet, institution och verksamhetsområde omfattar i genomsnitt 250 namn.

[9] Se fotnot 7.

[10] Samarbetsprogrammet, temaområdet livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik, expertförteckning KBBE 2012.

[11] Förteckningarna över experter på Horisont 2020 är mer informativa eftersom de innehåller information om den senaste arbetsgivaren, den senaste arbetsgivarens ort, färdigheter och kompetenser.

[12] Liksom det pågående Horisont 2020.

[13] I Bavarian Lager-målet slog domstolen fast att när en ansökan om tillgång till handlingar som innehåller personuppgifter görs blir dataskyddsförordningen (EG) nr 45/2001 fullt tillämplig. I artikel 8 b i förordning nr 45/2001 uppställs två kumulativa villkor för överföring av personuppgifter. Personuppgifter får endast överföras a) om mottagaren visar att det är nödvändigt att överföra uppgifterna och b) om det inte finns någon anledning att anta att överföringen skulle kunna skada den registrerades berättigade intressen. Ovannämnda dom kräver att kommissionen gör en avvägning mellan de berörda parternas olika intressen (bland annat genom att kräva att mottagaren av personuppgifter fastställer behovet av att de lämnas ut, s.k. nödvändighetstest).

[14] Detta var i själva verket ett centralt mål för de forskningsprojekt som finansierades inom tema 2 i sjunde ramprogrammet. Själva ansökningsomgången visade tydligt att industrins deltagande i projekten uppmuntras starkt och att man skulle överväga att knyta an till pågående/befintlig verksamhet inom GMO-forskningen. I detta sammanhang omfattade ansökningsomgången ett antal forskningsinstitutioner eller forskningsorganisationer som ansågs vara viktiga aktörer inom detta forskningsområde och med vilka kandidatkonsortier skulle kunna samarbeta eller dela expertis.

[15] GRACE-konsortiet består av arton deltagare (t.ex. universitet, offentliga forskningsinstitut, en internationell icke-vinstdrivande forskningsorganisation, organisationer för kunskapsspridning, federala forskningsinstitut etc.) från tretton länder.

[16] Arbetsprogram 2012, Samarbete, tema 2, livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik, s. 62.

Vad tyckte du om denna automatiska översättning? Dela din åsikt med oss!