Bakgrunden till klagomålet

1. Klagomålet gäller avslag på en ansökan om att arbeta som forskningsadministratör vid Europaparlamentet [1].

2. I juni 2014 informerade parlamentet klaganden om att hon inte fick tillräckligt många poäng i urvalsprocessen och att hennes ansökan därför avslogs. Klaganden ingav därefter en begäran om omprövning till parlamentet för att bestrida att hon uteslutits från urvalsförfarandet.

3. Som svar informerade parlamentet klaganden om att urvalskommittén hade behandlat hennes ansökan på nytt och bekräftat sitt ursprungliga beslut.

4. Klaganden lämnade därefter in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen.

Utredningen

5. Ombudsmannen var medveten om det stora utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén (uttagningskommittéerna) har när det gäller att bedöma de sökandes kvalifikationer och yrkeserfarenhet, och att sådana utvärderingar endast kan granskas om det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning. Med tanke på att den begränsade information som lämnats till kandidaterna faktiskt gör det svårt för dem att visa sådana uppenbara fel, beslutade ombudsmannen att den lämpligaste åtgärden var att granska det ärende som parlamentet hade.

6. Efter inspektionen beslutade ombudsmannen av de skäl som anges nedan att det inte fanns något behov av att be parlamentet att avge ett skriftligt yttrande.  

Påståendet att urvalskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning

Argument som framförts till ombudsmannen

7. I sitt klagomål hävdade klaganden att urvalskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning av hennes svar på följande frågor:

Fråga 1. Har du en doktorsexamen inom ett eller flera av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella relationer, naturvetenskap, statistik, historia?

8. Klaganden påpekade att hon har två magisterexamina i statsvetenskap och en doktorsexamen i kommunikationsvetenskap, men att hon endast fick tre poäng av högst fyra.

Fråga 2. Har du mer än tre års yrkeserfarenhet som är relevant för arbetsbeskrivningen?

9. Klaganden påpekade att hon den sista ansökningsdagen hade fyra år, tio månader och 25 dagars yrkeserfarenhet, men att hon endast fick två poäng av högst fyra.

Fråga 3. Har du en doktorsexamen inom ett eller flera av de områden som nämns i fråga 1?

10. Klaganden påpekade att hon har en doktorsexamen i kommunikationsvetenskap, men att hon endast fick 2 poäng av maximalt 4.

Fråga 4. Har du yrkeserfarenhet som forskare i en nationell eller europeisk tankesmedja?

11. Klaganden påpekade att hon hade yrkeserfarenhet som forskare i en tankesmedja och arbetade som gästforskare vid Centrum för Europastudier i forskningsprojekt i åtta månader, men att hon endast fick 3 poäng av maximalt 4.

Fråga 5. Har du yrkeserfarenhet som forskare vid en EU-institution eller ett EU-organ eller inom en offentlig förvaltning i en EU-medlemsstat?

12. Klaganden påpekade att hon har arbetat för Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum sedan november 2012, men att hon endast fick två poäng av högst fyra.

Fråga 6. Har du någonsin publicerat artiklar i nationella/internationella fackgranskade tidskrifter inom ett eller flera av de områden som nämns i fråga 1a?

13. Klaganden påpekade att hon har tre publikationer i fackgranskade tidskrifter på det samhällsvetenskapliga området, men att hon endast fick tre poäng av högst fyra.

Fråga 7. Har du någonsin publicerat en bok om ett ämne som rör ett eller flera av de områden som nämns i fråga 1?

14. Klaganden påpekade att hon författade tre böcker, bidrog till ytterligare tre böcker, var medredaktör för en bok och var både medredaktör och bidragsgivare till ytterligare en bok, men hon fick bara två poäng av högst fyra.

Fråga 9. Har du erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.) på tyska, engelska eller franska?

15. Klaganden påpekade att hon har erfarenhet av att utarbeta olika typer av dokument (anteckningar, tal, rapporter och vetenskapliga artiklar) på engelska, men att hon endast fick 1 poäng av maximalt 4.

Ombudsmannens bedömning

16. Det är nödvändigt att ta hänsyn till följande överväganden när det gäller översynen av uttagningskommitténs (panelernas) beslut i urvalsförfarandena.

17. Uttagningskommittéerna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avgöra om de sökandes kvalifikationer och yrkeserfarenhet motsvarar den nivå som krävs enligt tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov [2]. Uttagningskommitténs ställningstagande kan endast omprövas om det vid utövandet av detta utrymme för skönsmässig bedömning har gjorts en uppenbart felaktig rättstillämpning eller en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna [3]. Villkoren i meddelandet om uttagningsprov utgör både den rättsliga ramen för uttagningskommitténs arbete och bedömningsramen för dess utvärdering av de sökande [4].

18. De tillträdeskrav som anges i meddelandet om uttagningsprov bör dessutom tolkas i enlighet med uttagningsprovets syfte, vilket framgår av beskrivningen av de arbetsuppgifter som är relevanta för de tjänster som ska tillsättas. Följaktligen ska den del av meddelandet om uttagningsprov som beskriver arbetsuppgifternas art och den del som rör behörighetskraven bedömas tillsammans [5]. Med andra ord är det meddelandet om uttagningsprov (eller inbjudan i förevarande fall) som ger de sökande information om de profiler som institutionerna efterfrågar och som utgör både den rättsliga ramen för urvalskommitténs arbete och bedömningsramen för dess utvärdering av de sökande. Uttagningskommittéerna kan följaktligen inte tillämpa villkor som inte anges i meddelandet om uttagningsprov och bör ge villkoren i det meddelandet sin vanliga och naturliga innebörd, och deras tolkning av meddelandet bör inte avvika från en uppmärksam sökandes tolkning [6].

19. Det är också viktigt att beakta de bestämmelser i ansökningsomgången [7] som är relevanta i detta fall.

20. I punkt IV (Behörighet) i inbjudan att lämna förslag anges att de sökande, när det gäller erforderliga kvalifikationer och arbetslivserfarenhet, ska ha ett ”officiellt erkänt examensbevis som motsvarar avslutade universitetsstudier på minst tre år inom något av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella förbindelser, naturvetenskap, statistik, historia. och minst tre (3) års yrkeserfarenhet som är relevant för arbetsbeskrivningen." När det gäller de språk som krävs anges i samma punkt att de sökande måste ha fördjupade kunskaper i ett av Europeiska unionens officiella språk och mycket goda kunskaper i engelska, franska eller tyska.

21. När det gäller urvalsförfarandet föreskrevs det i punkt VI i inbjudan att lämna förslag att urvalsförfarandet skulle omfatta urval på grundval av meriter och en bedömning av de sökandes detaljerade svar på frågeformuläret i ansökningsformuläret. Vidare föreskrevs att de sökande skulle bedömas på grundval av följande kriterier:

1. innehav av en doktorsexamen inom ett eller flera av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella förbindelser, naturvetenskap, statistik, historia.

2. mer än tre års yrkeserfarenhet inom ett område som är relevant för arbetsbeskrivningen,

3. innehav av doktorsexamen i ett ämne relaterat till: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella förbindelser, naturvetenskap, statistik, historia.

4. Yrkeserfarenhet som forskare i en nationell eller europeisk tankesmedja.

Yrkeserfarenhet som forskare vid en EU-institution eller ett EU-organ eller vid ett offentligt organ i en EU-medlemsstat.

6. Författande av artiklar som publicerats i expertgranskade nationella/internationella tidskrifter om ett ämne som rör ett eller flera av de områden som anges i punkt 3 ovan.

7. Författande av en bok om ett ämne som rör ett eller flera av de områden som anges i punkt 3 ovan.

8. Erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.).

9. Erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.) på engelska, franska eller tyska.

22. I inbjudan förklarades sedan att urvalskommittén skulle tillämpa en viktning på mellan 1 och 3 för varje fråga i frågeformuläret och tilldela 0–4 poäng för vart och ett av de detaljerade svaren. Slutbetyget erhålls genom att de poäng som tilldelas för varje svar multipliceras med viktningen för den relevanta frågan.

23. I sitt svar av den 24 juli 2014 på klagandens begäran om omprövning förklarade parlamentet dessutom att urvalskommittén, med hjälp av en på förhand fastställd utvärderingstabell, fastställde vilka kvalifikationer som var mest relevanta för detta urvalsförfarande.

24. Under inspektionen granskade ombudsmannen noggrant urvalskommitténs utvärderingsmall och fick en detaljerad förklaring av den. Ombudsmannens avdelningar granskade också klagandens nio svar i frågeformuläret samt urvalskommitténs viktning och poäng. Slutligen fick ombudsmannen också kopior av ansökningarna från de 53 sökande vars namn fanns med i databasen över godkända sökande, tillsammans med urvalskommitténs utvärderingar.

25. Ombudsmannen anser att urvalskommitténs detaljerade kommentarer om klagandens svar på frågorna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 9 inte visar på någon uppenbart oriktig bedömning. I detta sammanhang bör det noteras att urvalskommitténs utvärderingstabell enligt ombudsmannens uppfattning var tillräckligt detaljerad för att, även i en relativt snäv skala på 0–4 poäng, återspegla de möjliga skillnaderna i kandidaternas kvalifikationer och yrkeserfarenhet. Den fastställde i själva verket att en lägsta poäng ges för en sökande som uppfyller de kvalifikationer och den yrkeserfarenhet som krävs i ansökningsomgången, vilket gör det möjligt att ge ytterligare poäng om en sökande hade ytterligare examensbevis och mer omfattande yrkeserfarenhet.

26. När det gäller klagandens specifika klagomål noterar ombudsmannen att klaganden anser att hon borde ha fått högsta poäng för att ha uppfyllt minimikraven i inbjudan.

27. I detta avseende noterar ombudsmannen att ansökningsomgången krävde att kandidaterna uppfyllde vissa minimivillkor i fyra avseenden: i) kvalifikationer (bedömningskriterier 1 och 3), ii) yrkeserfarenhet (bedömningskriterier 2, 4, 5 och 8), iii) publikationer (bedömningskriterier 6 och 7) och iv) språkanvändning (bedömningskriterium 9).

28. När det gäller kvalifikationer angavs det i inbjudan att lämna förslag att de sökande skulle ha ett examensbevis på forskarnivå inom ett eller flera av de tio angivna områdena.

29. Ombudsmannen noterar att om en kandidat inte uppfyllde de minimikrav som anges ovan för ett kriterium skulle han eller hon inte ha fått några poäng i förhållande till det kriteriet. Det står emellertid klart att om en sökande uppfyllde kriteriet skulle han eller hon inte automatiskt ha fått full poäng för detta kriterium. Om så vore fallet skulle det innebära att parlamentet inte skulle ha något utrymme för att bedöma i vilken utsträckning kandidaternas yrkeskvalifikationer var relevanta för parlamentets arbetsbehov. Det kan mycket väl vara så, i själva verket kan man förvänta sig, att vissa typer av erfarenheter kan vara mer relevanta för parlamentets arbetskrav.

30. Det ligger helt klart inom urvalskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning att till exempel anse att klagandens doktorsexamen inte var lika relevant för parlamentets arbete som andra kandidaters doktorsexamen. Ombudsmannen finner därför att urvalskommittén inte gjort någon uppenbart oriktig bedömning genom att inte tilldela de högsta poängen för klagandens svar på frågorna 1 och 3.

31. När det gäller yrkeserfarenhet angavs det i inbjudan att lämna förslag att de sökande bör ha ett minsta antal år (3) som är relevant för arbetsbeskrivningen. Även här var urvalskommittén tvungen att bedöma relevansen av de sökandes yrkeserfarenhet och göra detta på en jämförande grund. Ombudsmannen finner därför att urvalskommittén inte har gjort någon uppenbart oriktig bedömning genom att inte tilldela klaganden högsta poäng i detta avseende och därmed förbehålla sig rätten att tilldela fler poäng till sökande vars yrkeserfarenhet den ansåg vara mer relevant för de berörda arbetsuppgifterna eller som hade ett större antal år av sådan yrkeserfarenhet.

32. När det gäller publikationer gäller samma överväganden som förklaras ovan. Urvalskommitténs jämförande bedömning av kandidaternas publikationer gjorde det nämligen nödvändigt för den att kunna tilldela fler poäng till kandidater vars publikationer den ansåg vara mer relevanta för den sökta profilen jämfört med klaganden. Ombudsmannen finner därför inte heller i detta avseende någon uppenbart oriktig bedömning.

33. När det slutligen gäller språkanvändningen noterar ombudsmannen att det i inbjudan föreskrevs att de sökande skulle ha erfarenhet av att utarbeta dokument på engelska, franska eller tyska. Klaganden fick två poäng för sitt svar under fråga 9, eftersom hon sade att hon hade erfarenhet av att utarbeta dokument på engelska men inte hänvisade till att utarbeta dokument på något av de andra två språken. Ombudsmannen finner att urvalskommittén inte gjorde någon uppenbart oriktig bedömning när den beslutade att tilldela klaganden endast 2 poäng jämfört med andra sökande som hade erfarenhet av att utarbeta dokument på mer än ett språk från engelska, franska eller tyska.

34. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden i parlamentet.

Slutsats

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Ombudsmannen finner inga administrativa missförhållanden i parlamentet.

Klaganden och parlamentet kommer att informeras om detta beslut.

Emily O'Reilly

Strasbourg den 10 mars 2016

[1] Offentliggjort i EUT C 55 A, 2014, s. 1.

[2] Mål T-332/01, Pujals Gomis mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A 233, punkterna 39–41.

[3] Mål F-4/08, Hambura mot parlamentet, REGP 2009, s. I-A-101 och II-A-447, punkt 24.

[4] Mål T-80/96, Fernandes Leite Mateus mot rådet, REGP 1997, s. I-A 87, punkt 27.

[5] Mål T‑146/99, Teixeira Neves mot domstolen, REGP 2000, s. I-A-159 och II-731, punkterna 34–36.

[6] Mål 255/78, Andrée Anselme och Roger Constant mot kommissionen, REG 1979, s. 2323, punkterna 9–10.

[7] Fullständig text finns på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2014/055A/01&from=EN