Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Europeiska ombudsmannens beslut om att avsluta undersökningen av klagomål 1339/2014/DK mot Europaparlamentet
Beslut
Ärende 1339/2014/DK - Undersökning inledd den Onsdag | 01 oktober 2014 - Beslut den Torsdag | 03 mars 2016 - Berörda institutioner Europaparlamentet ( Inget administrativt missförhållande upptäckt ) - Land Danmark
Ärendet gällde den klagandes uteslutning av Europaparlamentet från ett urvalsförfarande för forskningsadministratörer.
Ombudsmannen undersökte frågan och tog del av parlamentets akt.
På grundval av den information som erhållits under inspektionen fann ombudsmannen inga administrativa missförhållanden i parlamentet.
Bakgrunden till klagomålet
1. Klagomålet gäller avslag på en ansökan om att arbeta som forskningsadministratör vid Europaparlamentet [1].
2. I juni 2014 informerade parlamentet klaganden om att han inte fick tillräckligt många poäng i urvalsprocessen och att hans ansökan därför avslogs. Klaganden ingav därefter en begäran om omprövning till parlamentet för att bestrida att han uteslutits från urvalsförfarandet.
3. Som svar informerade parlamentet klaganden om att urvalskommittén hade granskat hans ansökan på nytt och beslutade därför att höja hans poäng till 2 poäng för en fråga. Men inte ens denna nya poäng var tillräckligt hög för att han skulle kunna ingå bland de godkända kandidaterna.
4. Klaganden lämnade därefter in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen.
Utredningen
5. Ombudsmannen är medveten om det stora utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén (panelerna) har när det gäller att bedöma de sökandes kvalifikationer och yrkeserfarenhet. Uttagningskommitténs utvärderingar kan endast granskas om det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning. Med tanke på den begränsade information som lämnas till de sökande efter ett urvalsförfarande kan det dock vara svårt för en besviken sökande att visa att det förelåg ett uppenbart fel i hans eller hennes fall. Under dessa omständigheter beslutade ombudsmannen att den lämpligaste åtgärden i detta fall var att göra en inspektion av det ärende som parlamentet hade.
6. Efter inspektionen beslutade ombudsmannen att det inte fanns något behov av att be parlamentet att avge ett skriftligt yttrande av de skäl som anges nedan.
Påståendet att urvalskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning
Argument som framförts till ombudsmannen
7. I sitt klagomål hävdade klaganden att urvalskommittén hade gjort en uppenbart oriktig bedömning av hans svar på följande frågor:
Fråga 1. Har du en doktorsexamen inom ett eller flera av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella relationer, naturvetenskap, statistik, historia?
8. Klaganden påpekade att han har en doktorsexamen och en magisterexamen i företagsekonomi från högt rankade universitet. Det var därför svårt för honom att förstå varför han bara fick en poäng för denna fråga. Han undrade vad som exakt skiljer honom från kandidater som hade fått 2, 3 eller 4 poäng.
Fråga 3. Har du en doktorsexamen inom ett eller flera av de områden som nämns i fråga 1?
9. Klaganden ansåg att tilldelningen av endast 1 poäng var uppenbart felaktig eftersom han hade en doktorsexamen i molekylär genetik och bioinformatik från ett topprankat europeiskt universitet.
Fråga 6. Har du någonsin publicerat artiklar i nationella/internationella fackgranskade tidskrifter inom ett eller flera av de områden som nämns i fråga 1?
10. Klaganden påpekade att även om Thomson Reuters-databasen krediterar honom med ett H-index [2] 6, och Google Scholar-databasen krediterar honom med ett H-index 7 för hans 22 publikationer, fick han bara 2 poäng för denna fråga. Samtidigt fick en av hans studenter, som också ansökte till samma urvalsförfarande och som har ett H-index 2 för bara 6 publikationer, 3 poäng under denna fråga. Klaganden ansåg att detta var uppenbart felaktigt.
Fråga 8. Har du erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.)?
11. Klaganden påpekade att han har skrivit ett stort antal vetenskapliga och finansiella rapporter och pressmeddelanden och även publicerat ett betydande antal expertgranskade vetenskapliga publikationer. Trots detta fick han bara två poäng.
Fråga 9. Har du erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.) på tyska, engelska eller franska?
12. Klaganden påpekade att de flesta av hans publikationer var skrivna på engelska, men att han endast fick 1 poäng.
Ombudsmannens bedömning
13. Det är nödvändigt att ta hänsyn till följande överväganden när det gäller översynen av uttagningskommitténs (panelernas) beslut i urvalsförfarandena.
14. Uttagningskommittéerna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avgöra om de sökandes kvalifikationer och yrkeserfarenhet motsvarar den nivå som krävs enligt tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov [3]. Uttagningskommitténs ställningstagande kan endast omprövas om det vid utövandet av detta utrymme för skönsmässig bedömning har gjorts en uppenbart felaktig rättstillämpning eller en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna [4]. Villkoren i meddelandet om uttagningsprov utgör både den rättsliga ramen för uttagningskommitténs arbete och bedömningsramen för dess utvärdering av de sökande [5].
15. De tillträdeskrav som anges i meddelandet om uttagningsprov bör dessutom tolkas i enlighet med uttagningsprovets syfte, vilket framgår av beskrivningen av de arbetsuppgifter som är relevanta för de tjänster som ska tillsättas. Följaktligen måste den del av meddelandet om uttagningsprov som beskriver arbetsuppgifternas art och den del som rör tillträdeskraven bedömas tillsammans [6]. Med andra ord är det meddelandet om uttagningsprov (eller inbjudan i förevarande fall) som ger de sökande information om de profiler som institutionerna efterfrågar och som utgör både den rättsliga ramen för urvalskommitténs arbete och bedömningsramen för dess utvärdering av de sökande. Uttagningskommittéerna kan följaktligen inte tillämpa villkor som inte anges i meddelandet om uttagningsprov och bör ge villkoren i det meddelandet sin vanliga och naturliga innebörd, och deras tolkning av meddelandet bör inte avvika från en uppmärksam sökandes tolkning [7].
16. Det är också viktigt att beakta de bestämmelser i ansökningsomgången [8] som är relevanta i detta fall.
17. I punkt IV (Behörighet) i inbjudan att lämna förslag anges att de sökande, när det gäller erforderliga kvalifikationer och arbetslivserfarenhet, ska ha ett ”officiellt erkänt examensbevis som motsvarar avslutade universitetsstudier på minst tre år inom något av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella förbindelser, naturvetenskap, statistik, historia. och minst tre (3) års yrkeserfarenhet som är relevant för arbetsbeskrivningen." När det gäller de språk som krävs anges i samma punkt att de sökande måste ha fördjupade kunskaper i ett av Europeiska unionens officiella språk och mycket goda kunskaper i engelska, franska eller tyska.
18. När det gäller urvalsförfarandet föreskrevs det i punkt VI i inbjudan att lämna förslag att urvalsförfarandet skulle omfatta urval på grundval av meriter och en bedömning av de sökandes detaljerade svar på frågeformuläret i ansökningsformuläret. Vidare föreskrevs att de sökande skulle bedömas på grundval av följande kriterier:
1. innehav av en doktorsexamen inom ett eller flera av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella förbindelser, naturvetenskap, statistik, historia.
2. mer än tre års yrkeserfarenhet inom ett område som är relevant för arbetsbeskrivningen,
3. innehav av doktorsexamen i ett ämne relaterat till: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella förbindelser, naturvetenskap, statistik, historia.
4. Yrkeserfarenhet som forskare i en nationell eller europeisk tankesmedja.
Yrkeserfarenhet som forskare vid en EU-institution eller ett EU-organ eller vid ett offentligt organ i en EU-medlemsstat.
6. Författande av artiklar som publicerats i expertgranskade nationella/internationella tidskrifter om ett ämne som rör ett eller flera av de områden som anges i punkt 3 ovan.
7. Författande av en bok om ett ämne som rör ett eller flera av de områden som anges i punkt 3 ovan.
8. Erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.).
9. Erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.) på engelska, franska eller tyska.
19. I inbjudan förklarades sedan att urvalskommittén skulle tillämpa en viktning på mellan 1 och 3 för varje fråga i frågeformuläret och tilldela 0–4 poäng för vart och ett av de detaljerade svaren. Slutbetyget erhålls genom att de poäng som tilldelas för varje svar multipliceras med viktningen för den relevanta frågan.
20. I sitt svar av den 19 juni 2014, i vilket parlamentet bekräftade mottagandet av klagandens begäran om omprövning, förklarade parlamentet dessutom att urvalskommittén, med hjälp av en på förhand fastställd utvärderingstabell, fastställde vilka kvalifikationer som var mest relevanta för detta urvalsförfarande.
21. Under inspektionen granskade ombudsmannen noggrant urvalskommitténs utvärderingsmall och fick en detaljerad förklaring av den. Ombudsmannens avdelningar granskade också klagandens nio svar i frågeformuläret samt urvalskommitténs viktning och poäng. Slutligen fick ombudsmannen också kopior av ansökningarna från de 53 sökande vars namn fanns med i databasen över godkända sökande, tillsammans med urvalskommitténs utvärderingar.
22. Ombudsmannen anser att urvalskommitténs detaljerade kommentarer om klagandens svar på frågorna 1, 3, 6, 8 och 9 inte visar på någon uppenbart oriktig bedömning [9]. I detta sammanhang bör det noteras att urvalskommitténs utvärderingstabell enligt ombudsmannens uppfattning var tillräckligt detaljerad för att, även i en relativt snäv skala på 0–4 poäng, återspegla de möjliga skillnaderna i kandidaternas kvalifikationer och yrkeserfarenhet. Den fastställde i själva verket att en lägsta poäng ges för en sökande som uppfyller de kvalifikationer och den yrkeserfarenhet som krävs i ansökningsomgången, vilket gör det möjligt att ge ytterligare poäng om en sökande hade ytterligare examensbevis och mer omfattande yrkeserfarenhet.
23. När det gäller klagandens specifika klagomål noterar ombudsmannen följande.
24. Klaganden ansåg att det var uppenbart felaktigt av urvalskommittén att tilldela honom endast 2 poäng för fråga 1 [10] , med tanke på att han har en doktorsexamen och en magisterexamen i företagsekonomi från högt rankade universitet. Ombudsmannen noterar att urvalskommittén granskade sitt ursprungliga beslut att tilldela endast 1 poäng i denna fråga till följd av klagandens begäran om omprövning. Med hänvisning till den jämförande bedömning som urvalskommittén gör med avseende på kandidaternas meriter finner ombudsmannen att det inte föreligger något uppenbart fel i bedömningen med tanke på att klaganden erhöll hälften av de tillgängliga poängen i denna fråga.
25. Klaganden ansåg att han borde ha tilldelats mer än 1 poäng för fråga 3 [11] eftersom han hade en doktorsexamen i molekylär genetik och bioinformatik. Ombudsmannen noterar att urvalskommittén korrekt ansåg att klaganden hade doktorerat inom de relevanta områdena, annars skulle han inte ha tilldelats någon poäng. Ombudsmannen anser dock att det ligger inom urvalskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning att till exempel anse att klagandens doktorsexamen inte var lika relevant för parlamentets arbete som andra kandidaters doktorsexamen. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inte att urvalskommittén gjort någon uppenbart oriktig bedömning.
26. Klaganden ansåg också att det var uppenbart felaktigt att urvalskommittén endast gav honom 2 poäng för fråga 6 [12] med tanke på att han har ett högre H-index än en av de studenter som deltog i samma urvalsförfarande och som fick 3 poäng. Ombudsmannen noterar i detta sammanhang att H-index är en metod för att mäta produktiviteten och citeringseffekten av en vetenskapsmans eller forskares publikationer genom att beräkna antalet citeringar av just den författaren. Urvalskommittén var dock tvungen att bedöma relevansen av de sökandes publikationer för parlamentets forskningsarbete och göra detta på en jämförande grund. Frekvensen av publikationer eller deras relevans för en bredare forsknings- och akademisk gemenskap skulle inte vara en faktor i denna bedömning. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inte att urvalskommittén gjort någon uppenbart oriktig bedömning.
27. Klaganden ansåg vidare att det var uppenbart felaktigt att urvalskommittén endast gav honom två poäng för fråga 8 [13] efter att ha skrivit ett stort antal vetenskapliga, finansiella, pressmeddelanden och lokala rapporter och publicerat ett betydande antal expertgranskade vetenskapliga publikationer. Ombudsmannen har återigen hänvisat till den jämförande bedömning som urvalskommittén gör med avseende på de sökandes meriter och finner att det inte har gjorts någon uppenbart oriktig bedömning. För det första fick klaganden hälften av de tillgängliga poängen i denna fråga. För det andra hade klaganden visserligen publicerat ett stort antal rent vetenskapliga artiklar, men dessa hade inte någon direkt koppling till EU:s politik och var därför inte lika relevanta för parlamentets arbete som andra kandidaters publikationer. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inte att urvalskommittén gjort någon uppenbart oriktig bedömning.
28. Slutligen ansåg klaganden att det var uppenbart fel av urvalskommittén att endast ge honom 1 poäng för fråga 9 [14] med tanke på att de flesta av hans publikationer var skrivna på engelska. Ombudsmannen har kontrollerat klagandens ursprungliga ansökan och noterar att han i sin ansökan inte uttryckligen angav att hans publikationer var på engelska. Urvalskommittén kan endast göra sin bedömning på grundval av de uppgifter som lämnats i den ursprungliga ansökan. Urvalskommittén gjorde sig således inte skyldig till något fel när den endast tilldelade honom en poäng. Den omständigheten att klaganden i sin begäran om omprövning och i sitt klagomål till ombudsmannen uppgav att hans publikationer huvudsakligen var på engelska är inte något som kan beaktas av en urvalskommitté, eftersom en urvalskommitté enligt lag endast är skyldig att beakta de uppgifter som lämnats i den ursprungliga ansökan. En begäran om omprövning är inte ett sätt för en person att korrigera eller komplettera en ansökan. En begäran om omprövning är helt enkelt ett sätt att kräva att urvalskommittén på nytt granskar de uppgifter som ursprungligen lämnats in för att kontrollera om något fel har begåtts vid bedömningen av dessa uppgifter.
29. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden i parlamentet.
Slutsats
På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:
Ombudsmannen finner inga administrativa missförhållanden i parlamentet.
Klaganden och parlamentet kommer att informeras om detta beslut.
Emily O'Reilly
Strasbourg den 3 mars 2016
[1] Offentliggjort i EUT C 55 A, 2014, s. 1.
[2] H-index (eller Hirsch-index) är ett mått på författarnivå som försöker mäta både produktiviteten och citeringseffekten av publikationer av en forskare eller forskare. Indexet är baserat på uppsättningen av forskarens mest citerade artiklar och antalet citat som de har fått i andra publikationer. Indexet kan också tillämpas på produktiviteten och effekten av en vetenskaplig tidskrift samt en grupp forskare, till exempel en institution eller universitet eller land.
[3] Mål T-332/01, Pujals Gomis mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A 233, punkterna 39–41.
[4] Mål F-4/08, Hambura mot parlamentet, REGP 2009, s. I-A-101 och II-A-447, punkt 24.
[5] Mål T-80/96, Fernandes Leite Mateus mot rådet, REGP 1997, s. I-A 87, punkt 27.
[6] Mål T‑146/99, Teixeira Neves mot domstolen, REGP 2000, s. I-A-159 och II-731, punkterna 34–36.
[7] Mål 255/78, Andrée Anselme och Roger Constant mot kommissionen, REG 1979, s. 2323, punkterna 9–10.
[8] Fullständig text finns på: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2014/055A/01&from=EN
[9] Det bör noteras att klagandens märke för fråga 1 har ändrats till följd av hans begäran om översyn.
[10] "Har du en doktorsexamen inom ett eller flera av följande områden: statsvetenskap, ekonomi, Europastudier, offentlig förvaltning, juridik, samhällsvetenskap, internationella relationer, naturvetenskap, statistik, historia?
[11] "Har du doktorsexamen inom ett eller flera av de områden [som nämns i fråga 1]?"
[12] ”Har du någonsin publicerat artiklar i nationella/internationella fackgranskade tidskrifter inom ett eller flera av de områden [som nämns i fråga 1]?”
[13] ”Har du erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.)?”
[14] ”Har du erfarenhet av att utarbeta dokument (rapporter, anteckningar, artiklar osv.) på tyska, engelska eller franska?”