Bakgrunden till klagomålet

1. Den klagande, som är medborgare i Sverige, är oroad över eventuella intressekonflikter i kommissionens vetenskapliga kommitté SCENIHR:s [1] arbetsgrupp för tandamalgam. Arbetsgruppen i fråga utarbetade 2014 års yttrande om tandamalgam i syfte att uppdatera det tidigare yttrandet från 2008 om säkerhet och prestanda för både tandamalgam och möjliga alternativ.

2. I september 2014 framförde klaganden sina farhågor i en detaljerad skrivelse till kommissionen. Bland annat uppgav klaganden att "tandvården är mycket korporativistisk [sic] där tandvårdsorganisationer och industrin bildar en tät grupp bundna samman av ömsesidiga intressen, organisatoriska förbindelser och ekonomiskt beroende. ... En majoritet av medlemmarna i SCENIHR 2014 Working Group Dental Amalgam (WGA) tillhör tandvårdssamfundet. Ett antal av WGA:s medlemmar är starkt involverade i eller anställda av organisationer med starka kopplingar till industrisektorn, vilket skapar tydliga parallella lojaliteter till andra organisationer än EU." Klaganden listade ett antal tandläkarorganisationer och beskrev hur han anser att de är sammanlänkade och kopplade till industrin. Han konstaterade sedan att "[m] glöder starkt involverad med en av intressenterna - tandvård - dominerar WGA. Eventuella negativa effekter från kvicksilverfyllningar kommer att ha möjliga långtgående konsekvenser för både tandvårdsorganisationer och tandvårdsindustrin. Genom att tillåta en majoritet av medlemmarna från tandvårdssamfundet att bilda kärnan i WGA skapades en allvarlig intressekonflikt från början.

3. Klaganden angav närmare bestämt sex medlemmar i arbetsgruppen som han ansåg befann sig i en intressekonflikt och bad kommissionen att ta itu med dessa konflikter. Han frågade också kommissionen om det var lämpligt att i 2014 års arbetsgrupp inkludera personer som i 2008 års slutliga yttrande om tandamalgam förklarade att ytterligare vetenskapliga undersökningar om kvicksilverfyllningar inte behöver utföras. Han frågade om ett sådant uttalande inte utgör bevis för en intressekonflikt.

4. Eftersom klaganden inte var nöjd med kommissionens svar vände han sig till ombudsmannen i oktober 2014.

Utredningen

5. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påstående och krav:

Kommissionen har inte på ett korrekt sätt tagit itu med klagandens farhågor om eventuella intressekonflikter bland medlemmarna i SCENIHR:s arbetsgrupp för tandamalgam 2014 och, mer allmänt, om dessa medlemmars lämplighet och objektivitet.

Kommissionen bör inte anta yttrandet från SCENIHR:s arbetsgrupp för tandamalgam 2014.

6. I sitt brev till kommissionen om att inleda undersökningen påpekade ombudsmannen att oberoendet och objektiviteten i EU:s offentliga förvaltning är avgörande för att bygga upp medborgarnas förtroende. Ombudsmannen ägnar därför stor uppmärksamhet åt alla farhågor om intressekonflikter. Även i detta avseende är medborgarnas uppfattning om att sådana konflikter existerar eller att de berörda personerna inte har den nödvändiga lämpligheten och objektiviteten en fråga som måste tas på allvar och åtgärdas. Ombudsmannen uppmanade därför kommissionen att ta upp följande punkter:

1. Klaganden angav i sin skrivelse till kommissionen att sex av arbetsgruppens medlemmar eventuellt befann sig i en intressekonflikt och angav skälen till detta. I sitt svar till klaganden förklarade kommissionen den metod som använts för att definiera intressekonflikter i vetenskapliga kommittéer och för att minska ospecifika och indirekta intressekonflikter. Kommissionen analyserade dock inte, på grundval av sin metod, den information som klaganden lämnat om de sex arbetsgruppsmedlemmarna och förklarade därmed varför den inte anser att dessa arbetsgruppsmedlemmar befinner sig i en intressekonflikt.

2. Ombudsmannen bad kommissionen att närmare förklara varför de flesta av arbetsgruppens medlemmar måste komma från tandvårdssektorn, med tanke på att syftet med yttrandet är att utvärdera ”vetenskapliga belägg för det potentiella sambandet mellan amalgam och möjliga alternativ, och allergier, neurologiska störningar eller andra negativa hälsoeffekter”, vilket förefaller innebära ett behov av medicinsk expertis på områden som allergier och neurologiska störningar.

3. Ombudsmannen bad också kommissionen att mer allmänt ta itu med oron för att vissa personer som deltog i utarbetandet av 2008 års yttrande om tandamalgam deltar i utarbetandet av 2014 års uppdaterade yttrande, eftersom dessa personer kan uppfattas som mindre benägna att ifrågasätta slutsatserna i 2008 års yttrande, enligt vilka ytterligare forskning på detta område var onödig.

7. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen kommissionens yttrande över klagomålet och därefter klagandens synpunkter som svar på kommissionens yttrande. Vid genomförandet av undersökningen har ombudsmannen beaktat parternas argument och åsikter.

Påstående om underlåtenhet att ta itu med farhågor om eventuella intressekonflikter

Argument som framförts till ombudsmannen

8. I sitt yttrande uppgav kommissionen att SCENIHR i augusti 2014 antog ett preliminärt yttrande om säkerheten hos tandamalgam och alternativa tandrestaureringsmaterial för patienter och användare. Därefter inleddes ett offentligt samråd i syfte att samla in specifika kommentarer, förslag, förklaringar eller bidrag på den vetenskapliga grunden för yttrandet, för att SCENIHR skulle kunna fokusera på frågor som behövde utredas ytterligare. Tjugofem organisationer och enskilda personer deltog i det offentliga samrådet och lämnade 101 synpunkter. Kommissionen uppmanade uttryckligen klaganden att delta i det offentliga samrådet, men han valde att inte lämna några synpunkter.

9. Kommissionen konstaterade att principerna om excellens, öppenhet och uppdelning mellan riskbedömning och riskhantering har varit vägledande för arbetet i dess tre oberoende vetenskapliga kommittéer sedan 1997. Dessa principer säkerställer att EU-medborgarna får bästa möjliga hälsoskydd. Det är mycket viktigt att experterna i de vetenskapliga kommittéerna uppfyller både kravet på spetskompetens och oberoende för att de ska kunna arbeta i allmänhetens intresse. I detta syfte antog de vetenskapliga kommittéerna gemensamt en gedigen arbetsordning 2009 [2].

10. Enligt kommissionen är det ofta omotiverat att misstänka intressekonflikter när det över huvud taget förekommer ett samspel mellan vetenskap och industri. Men vetenskapen frodas på utbyte av kunskap mellan alla forskare, inklusive de från industrin. I synnerhet när det gäller att bedöma säkerheten hos konsumentprodukter eller medicintekniska produkter är kliniska prövningar och testning av material avgörande, och dessa prövningar finansieras ofta av industrin. Finanskrisen och den därav följande minskningen av de offentliga forskningsanslagen har lett till ett ökande antal partnerskap mellan offentliga och privata aktörer för att främja innovation och tjäna allmänintresset. För att minska industrins inflytande ser de offentliga organen till att den vetenskapliga forskningen utformas och att medlen förvaltas på ett oberoende sätt. Yrkessammanslutningar av forskare accepterar ofta sponsring från privata företag för att organisera en del av sin företagsverksamhet (konferenser, utmärkelser, sponsring av personer med funktionsnedsättning), men detta innebär inte otillbörligt inflytande från industrin i dessa sammanslutningars vetenskapliga verksamhet.

11. Om medlemskap i sådana organisationer skulle betraktas som en intressekonflikt, vilket klaganden har föreslagit, skulle majoriteten av de forskare som arbetar för offentliga institutioner befinna sig i en intressekonflikt. Om så vore fallet skulle kommissionen endast kunna förlita sig på pensionerade forskare eller forskare vid offentliga institut som inte har någon koppling till den privata sektorn och som inte gynnas av något partnerskap med den privata sektorn.

12. Kommissionen anser att yrkesanknytning, även med partner från industrin, gör det möjligt för forskare att nätverka och hålla sig uppdaterade (med den vetenskapliga utvecklingen). Detta är inte detsamma som en intressekonflikt, som den har definierat som ”en situation där en person kan utnyttja sin egen yrkesmässiga eller officiella kapacitet på något sätt för personlig eller företagsmässig nytta med avseende på den personens funktion inom ramen för hans eller hennes samarbete med vetenskapliga kommittéer”[3]. Kommissionen granskar denna möjlighet mycket noggrant på grundval av den information som experterna lämnar i sina intresseförklaringar.

13. Genom att förse klaganden med metoden för att bedöma intresseförklaringar, i stället för att förklara enskilda bedömningar, strävade kommissionen efter att uppnå en rättvis balans mellan öppenhet och skydd av forskarnas personuppgifter. Kommissionen anser att tillräcklig insyn säkerställs genom offentliggörande av alla dokument som rör de vetenskapliga kommittéernas verksamhet, inbegripet experternas intresseförklaringar.

14. I sitt yttrande till ombudsmannen tillhandahöll kommissionen dock SCENIHR:s sekretariats individuella analys av intresseförklaringarna från de sex personer som klaganden hänvisar till och angav varför den inte anser att dessa personer befinner sig i en intressekonflikt.

15. Som svar på frågan om varför de flesta av arbetsgruppens medlemmar måste komma från tandvårdssektorn uppgav kommissionen att experterna valdes ut på grundval av den särskilda sakkunskap som krävs för att täcka arbetsgruppens mandat, som gällde säkerhet och prestanda för tandamalgam och alternativa tandrestaureringsmaterial. Alla experter i arbetsgruppen är respekterade forskare som är välkända i Europa och i hela världen, som har publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar och som arbetar för internationella organisationer, universitet och offentliga institut i medlemsstaterna. Ingen av dem är anställd av företagare. Totalt fanns det fyra experter av sju från tandvårdssektorn. De experter som inte kom från tandvårdssektorn var experter på i) immunologi och epidemiologi, ii) Toxikologi. och iii) neurovetenskap inklusive neurologiska störningar, metylkvicksilverneurotoxicitet och epidemiologi. Ytterligare två experter, en inom epidemiologi, yrkesmedicin och miljöhälsa och en inom toxikologi, deltog också tillfälligtvis i arbetsgruppen. Dessutom deltog andra ledamöter i SCENIHR i slutförandet av utkastet till yttrande. Kommissionen anser därför att arbetsgruppen var välavvägd och lämpad att utarbeta utkastet till yttrande.

16. När det gäller frågan huruvida det var lämpligt att involvera två experter som utarbetade 2008 års yttrande i utarbetandet av det reviderade yttrandet hävdade kommissionen att så faktiskt var fallet. Kommissionen uppmuntrar bedömningar av nyttan av ytterligare forskning. Kommissionen behöver dessa råd för att prioritera ytterligare forskning om folkhälsorisker. Ett svar på en sådan begäran från kommissionen kan inte utgöra ett skäl för att uteslutas från det fortsatta arbetet med riskbedömning i samma ämne. Det är underförstått att sådana uttalanden är baserade på aktuell kunskap och därför kan komma att ändras. Kommissionen underströk att SCENIHR inte bedriver egen forskning inom dessa olika discipliner, utan grundar sitt arbete på metaanalyser av primära vetenskapliga studier som publicerats i fackgranskade tidskrifter. Dessutom är närvaron av andra experter (processen för inbördes granskning), synpunkterna från externa experter och den kollegiala karaktären hos SCENIHR:s beslutsfattande, liksom dess sammansättning, faktorer som mildrar eventuella intressekonflikter.

17. Kommissionen drog därför slutsatsen att den mycket noggrant undersökte alla potentiella intressekonflikter mellan de berörda forskarna. På grundval av detta fann kommissionen ingen anledning att be SCENIHR att överväga att inte anta 2014 års yttrande om säkerheten hos tandamalgam och alternativa restaureringsmaterial. Kommissionen anser att de synpunkter som inkommit under det offentliga samrådet inte ifrågasätter den övergripande giltigheten av slutsatserna i yttrandet eller oberoendet hos arbetsgruppens medlemmar. På grund av de farhågor som framförts av klaganden har dock SCENIHR:s sekretariat beslutat att begära en grundlig och omfattande översyn av det preliminära yttrandet om tandamalgam endast av SCENIHR:s medlemmar, för att på så sätt ta itu med medborgarnas uppfattning om eventuell partiskhet och intressekonflikter.

18. Dessutom håller de vetenskapliga kommittéernas sekretariat för närvarande på att utarbeta en uppsättning riktlinjer för hanteringen av intresseförklaringar från ledamöter, externa experter och ad hoc-experter som deltar i de vetenskapliga kommittéernas verksamhet, särskilt när det gäller bedömningen av den information som lämnas i intresseförklaringarna. Syftet med dessa riktlinjer är att klargöra hanteringen av intresseförklaringar från experter i vetenskapliga kommittén (i fråga om metoder, ansvarsområden och förfaranden) för att på ett öppet sätt förklara hur bedömningen görs. Kommissionen hoppas att detta kommer att minska antalet frågor som tas emot om intressekonflikter och klargöra skillnaden mellan interaktion med berörda parter och intressekonflikter.

19. I sina synpunkter på kommissionens yttrande uppgav klaganden sammanfattningsvis att kommissionen uppenbarligen inte förstår omfattningen av industrins deltagande på tandläkarområdet. Enligt klaganden borde en majoritet av arbetsgruppens medlemmar inte ha kommit från tandläkarsamfundet. Han tillade att tandläkarorganisationernas verksamhet till stor del finansieras av industrin . Tandvårdsorganisationerna fungerar därmed som en röst för industrin. Detta ger enligt honom upphov till en tydlig intressekonflikt.

20. Klaganden hävdade att det var information från honom om att en av experterna hade fått finansiering från industrin som gjorde att SCENIHR:s sekretariat kontaktade experten i fråga för att begära förtydliganden.

21. När det gäller denna expert har kommissionen felaktigt konstaterat att experten inte befann sig i en intressekonflikt. Han tillade att SCENIHR:s sekretariat försökte tona ned expertens roll i arbetsgruppen.

22. Enligt klaganden valde kommissionen också att inte kommentera en annan expert stora engagemang i World Dental Federation.

23. Klaganden noterade också med oro att det preliminära yttrandet om tandamalgam togs bort från Internet, medan preliminära yttranden om andra frågor fortfarande finns tillgängliga.

Ombudsmannens bedömning

24. SCENIHR avger med hjälp av sina arbetsgrupper yttranden om nya eller nyligen identifierade hälso- och miljörisker. Det är viktigt att se till att den vetenskapliga rådgivningen från de experter som arbetar för SCENIHR är av högsta kvalitet och att den är helt oberoende och objektiv. Varje omständighet som skulle undergräva rådgivningens oberoende och objektivitet skulle allvarligt skada unionens legitimitet. Öppenheten och ansvarsskyldigheten hos SCENIHR och dess arbetsgrupper bidrar till att säkerställa att den vetenskapliga rådgivningen från de experter som arbetar för SCENIHR är helt oberoende och objektiv.

25. I den arbetsordning som är tillämplig på SCENIHR:s ledamöter och externa experter anges uttryckligen att SCENIHR:s ledamöter och externa experter ”ska åta sig att agera oberoende av yttre påverkan”.

26. Ombudsmannen lovordar kommissionen för detta tydliga krav. Kommissionen måste dock se till att denna regel blir effektiv genom att noggrant undersöka varje expert intressen för att säkerställa att de kan ge råd utan otillbörlig påverkan.

27. Det är också mycket viktigt att kommissionen och SCENIHR:s sekretariat kan försäkra medborgarna om att en sådan undersökning har ägt rum på ett korrekt sätt.

28. Kommissionen har uppgett att medlemmarna i den aktuella arbetsgruppen valdes ut på grundval av den särskilda sakkunskap som krävdes för att täcka arbetsgruppens mandat. Med tanke på ombudsmannens mandat anser han att det är helt rimligt att ett antal arbetsgruppsmedlemmar kommer från tandvårdssektorn. Ombudsmannen noterar också att ledamöterna består av specialister inom andra områden, såsom immunologi, epidemiologi, toxikologi och neurovetenskap.

29. Klaganden anser att hela tandläkarområdet är så influerat av industrin att det är ett problem att ha några arbetsgruppsmedlemmar från tandläkarområdet. På grundval av den information som lämnats till henne håller ombudsmannen inte med, av följande skäl:

30. Klaganden hänvisar i stor utsträckning till sambanden mellan tandvårdsvetenskap och industri. Det verkar som om de flesta tandläkare är medlemmar i en tandläkarorganisation. Forskare som arbetar inom tandvårdsområdet kan också vara medlemmar. Det kan också vara sant att företag som arbetar inom tandvårdsområdet är medlemmar eller partner i dessa tandvårdsorganisationer. Det kan till och med vara så att tandvårdsindustrin delvis finansierar några av dessa organisationer. Dessa fakta skulle dock inte innebära att varje tandläkare och varje forskare som ansluter sig till dessa organisationer på något sätt kontrolleras av industrin. En sådan bred slutsats har ingen faktisk eller logisk grund. Klaganden har inte anfört något argument för att visa hur industrin skulle använda sitt medlemskap i dessa organisationer för att utöva kontroll över alla medlemmar i organisationerna.

31. Klaganden anser också att det utgör en intressekonflikt för arbetsgruppsmedlemmar att vara nära involverade i Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) arbete. Tydligen är minst två arbetsgruppsmedlemmar aktiva i olika ISO-tekniska kommittéer, varav en är ISO:s tekniska kommitté för tandvård. Klaganden hävdar till stöd för sin uppfattning att syftet med ISO är att hjälpa industrin.

32. Ombudsmannen noterar att ISO:s tekniska kommitté för tandvård har som mål att minska handelshindren. Förbättring av kvaliteten på produkterna på marknaden. Förbättring av kvaliteten på den vård som ges till patienter. Skyddet av dentala patienters och användares hälsa och säkerhet. och enhetligheten i den terminologi som används inom tandvården. I affärsplanen för ISO:s tekniska tandvårdskommitté anges också att ett av dess mål är att se till att egenintressen aldrig dikterar utvecklingen av tandvårdsstandarder.[4] Ombudsmannen anser att arbete för eller med ett erkänt standardiseringsorgan, som styrs av ovanstående principer, inte i sig kan utgöra bevis för att en person är partisk till förmån för industrin. Det räcker att notera att klaganden inte har föreslagit någon mekanism genom vilken industrin skulle kunna använda en expert arbete för ISO som ett sätt att undergräva expertens oberoende.

33. När det gäller klagandens oro över att arbetsgruppsmedlemmar är anslutna till NIOM (Nordic Institute of Dental Materials) hävdar klaganden att ”NIOM:s intäkter härrör från dentalmaterialindustrin”. Ombudsmannen konstaterar att NIOM är ett nordiskt samarbetsorgan för tandbiomaterial. NIOM ägs delvis av Universitetet i Oslo och av det norska hälsovårdsministeriet. Den arbetar för att främja patientsäkerheten. NIOM bedriver forskning, materialtestning, standardisering [5] och forskningsbaserad rådgivning riktad mot hälsomyndigheter och tandvårdstjänster i Norden. Dess forskning och samråd måste vara vetenskapligt välgrundade.[6] Liksom när det gäller ISO anser ombudsmannen att arbete för eller med ett erkänt standardiseringsorgan som arbetar för att främja patientsäkerheten inte i sig kan anses vara partiskt till förmån för industrin. Även om NIOMs intäkter (delvis) härrör från dentalmaterialindustrin, till exempel i form av ackrediteringsavgifter, betyder det inte att en person som är ansluten till NIOM befinner sig i en intressekonflikt. Industrin kommer att behöva betala avgifter för materialprovning och ackreditering oavsett vilka material som anses säkra och oavsett resultatet av provningen. Det finns således inget ekonomiskt incitament för en person som är ansluten till NIOM att deklarera vissa material säkrare än andra. Återigen, sammanfattningsvis, har klaganden inte föreslagit någon mekanism genom vilken industrin skulle kunna använda en expert arbete för NIOM som ett sätt att undergräva expertens oberoende.

34. Efter att ha granskat SCENIHR:s sekretariats individuella analys av intresseförklaringarna från de sex arbetsgruppsmedlemmar som klaganden är oroad över finner ombudsmannen fyra av dem oproblematiska utan ytterligare kommentarer. En femte medlem i arbetsgruppen befanns ha ett intresse av en produkt, bisfenol A. Kommissionen vidtog dock lämpliga riskreducerande åtgärder: Den berörda personen har inte bidragit till de delar av det preliminära yttrandet som rör bisfenol A.

35. SCENIHR:s sekretariat kontaktade den sjätte medlemmen i arbetsgruppen som klaganden hade betänkligheter mot ^[7]. Den konstaterade att den berörda medlemmen i arbetsgruppen inte hade redovisat alla relevanta intressen innan han utnämndes till medlem i arbetsgruppen, det vill säga sitt arbete i samband med två kliniska studier. Den berörda medlemmen i arbetsgruppen förklarade därefter varför han inte ansåg att det var nödvändigt att anmäla dessa kliniska studier till SCENIHR:s sekretariat. SCENIHR:s sekretariat fann att studierna verkligen borde ha deklarerats. Den tillade emellertid, efter att senare ha granskat detaljerna i det arbete som utförts av arbetsgruppens medlem, att de inte försatte arbetsgruppens medlem i en intressekonflikt.

36. Ombudsmannen anser att SCENIHR:s sekretariat agerade korrekt när det gäller odeklarerade intressen. Den kontaktade den berörda medlemmen i arbetsgruppen och fick nödvändig information.

37. Ombudsmannen noterar också att denna fråga återigen belyser vikten av att följa ombudsmannens nyligen framlagda förslag om att kommissionen bör klargöra för experter att de måste lämna fullständiga förklaringar om alla relevanta intressen, och inte bara de intressen som experterna anser utgör intressekonflikter. Det är först när experterna redovisar alla relevanta intressen som kommissionen kan göra grundliga bedömningar av experternas oberoende [8]. I avsaknad av sådana förfaranden skulle kommissionen i praktiken förlita sig på experter för att själv bedöma intressekonflikter. Detta skulle inte vara tillräckligt eller lämpligt.

38. När det gäller kommissionens sena konstaterande att arbetsgruppens medlem ändå inte befann sig i en intressekonflikt noterar ombudsmannen att det företag för vilket den berörda personen hade gjort två kliniska studier hade ett egenintresse av resultatet av arbetet i arbetsgruppen för tandamalgam. Frågan är emellertid om medlemmen i arbetsgruppen, genom att arbeta med kliniska studier för detta företag, hade ett egenintresse av resultatet av arbetet i arbetsgruppen för tandamalgam. Ombudsmannen anser att svaret på denna fråga beror på omfattningen och arten av hans arbetsförhållande med detta företag. Om medlemmen i arbetsgruppen hade ett omfattande och långvarigt arbetsförhållande med detta bolag, i en sådan utsträckning att hans framtida ekonomiska intressen skulle kunna sammanflätas med detta bolags intressen, skulle hans oberoende i förhållande till detta bolag kunna ifrågasättas. I förevarande fall konstaterar ombudsmannen emellertid att beroendeförhållandets art och grad inte var av sådan art att det kunde ge upphov till en intressekonflikt. SCENIHR-sekretariatets slutsats i detta avseende är därför korrekt.

39. Slutligen, när det gäller de arbetsgruppsmedlemmar som tidigare gav kommissionen råd om tandamalgam, noterar ombudsmannen att klaganden inte höll med om de råd som tidigare gavs av dessa experter, och drar av detta slutsatsen att experterna inte bör ge ytterligare råd till kommissionen. Ombudsmannen kan inte se någon logik i klagandens argument. Ombudsmannen anser att dessa personers oberoende inte på något sätt äventyras av att de tidigare har underrättat kommissionen.

40. På grundval av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden från kommissionens och SCENIHR:s sekretariats sida när det gäller dess utvärdering av oberoendet och lämpligheten hos medlemmarna i arbetsgruppen för tandamalgam.

41. Ombudsmannen hoppas att ovanstående slutsatser när det gäller objektivitetsfrågan, tillsammans med den materiella granskningen av det preliminära yttrandet om tandamalgam som kommissionen har begärt att endast SCENIHR:s medlemmar ska göra, bör försäkra allmänheten om att arbetet utfördes utan otillbörlig påverkan från industrin.

42. När det gäller klagandens oro över att det preliminära yttrandet om tandamalgam har tagits bort från Internet, medan andra preliminära yttranden fortfarande finns tillgängliga, noterar ombudsmannen att äldre preliminära yttranden i själva verket inte finns tillgängliga på Internet. Detta gäller inte bara för det preliminära yttrandet om tandamalgam, utan även för andra äldre preliminära yttranden. Ombudsmannen anser således inte att detta faktum tyder på någon avsikt att vara hemlighetsfull när det gäller arbetet i arbetsgruppen för tandamalgam. Det faktum att ombudsmannen under det senaste året har mottagit ett antal klagomål om eventuella intressekonflikter inom SCENIHR och dess arbetsgrupper visar dock att medborgarna är mycket oroade över det arbete som utförs i detta sammanhang. Även medborgarnas uppfattning att det arbete som utförs inom ramen för SCENIHR inte utförs oberoende och objektivt, och deras oro över att detta är något som SCENIHR försöker "täcka upp", är mycket skadligt för EU och måste tas på allvar. För att ta itu med denna mycket allvarliga fråga om uppfattning anser ombudsmannen att det är viktigt för kommissionen att införa mycket robusta förfaranden för experter som redovisar sina intressen, och för kommissionen att bedöma dem, och att göra dessa förfaranden så öppna som möjligt. Som nämnts ovan har ombudsmannen redan föreslagit kommissionen att förbättra sina förfaranden för att se till att alla intressen som kan tänkas ge upphov till en konflikt deklareras på samma sätt av alla experter [9].

43. Ombudsmannen ser också som ett mycket positivt steg mot ökad öppenhet och ansvarsskyldighet det faktum att de vetenskapliga kommittéernas sekretariat håller på att utarbeta en uppsättning riktlinjer för hanteringen av intresseförklaringar från ledamöter, externa experter och ad hoc-experter som deltar i de vetenskapliga kommittéernas verksamhet, i syfte att på ett öppet sätt förklara hur intressebedömningen görs. I detta avseende har ombudsmannen redan begärt att kommissionen ska hålla henne uppdaterad om hur utarbetandet av dessa riktlinjer framskrider ^[10]. Den 17 november 2015 informerade kommissionen ombudsmannen om att riktlinjerna för hantering av intresseförklaringar från experter i de vetenskapliga kommittéerna finns som ett utkast som kommer att färdigställas och offentliggöras online när kommissionskollegiet har antagit de konsoliderade övergripande reglerna för expertgrupper, inbegripet exempelvis bestämmelser om intressekonflikter. Enligt kommissionen bör dessa konsoliderade regler om expertgrupper antas inom kort.[11] Ombudsmannen upprepar därför sin begäran om att kommissionen ska förse henne med en kopia av de slutliga riktlinjerna när de har färdigställts.

Slutsats

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Ombudsmannen anser inte att kommissionen har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Ytterligare anmärkning

Kommissionen bör förse ombudsmannen med en kopia av riktlinjerna för hantering av intresseförklaringar från ledamöter, externa experter och ad hoc-experter som deltar i de vetenskapliga kommittéernas verksamhet när de har slutförts.

Emily O'Reilly

Strasbourg den 17 december 2015

 

[1] Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker. Kommittén avger yttranden till kommissionen om nya eller nyligen identifierade hälso- och miljörisker och om breda, komplexa eller tvärvetenskapliga frågor som kräver en heltäckande bedömning av riskerna för konsumentsäkerheten eller folkhälsan och därmed sammanhängande frågor som inte omfattas av andra av gemenskapens riskbedömningsorgan. http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/emerging/index_en.htm

[2] http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/docs/rules_procedure_en.pdf

[3] Arbetsordningen, fotnot 12 på sidan 12.

[4] http://isotc.iso.org/livelink/livelink/fetch/2000/2122/687806/ISO_TC_106__Dentistry_.pdf?nodeid=800823&vernum=-2

[5] Ackreditering enligt ISO 17025 Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier med norsk ackreditering: http://www.niom.no/content/accredited-testing.

[6] http://www.niom.no/content/about-niom-0

[7] Klaganden uppger att det var han som larmade sekretariatet.

[8] Ombudsmannens beslut i ärende 174/2015/FOR: http://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/sv/61195/html.bookmark

[9] Ombudsmannens beslut i ärende 174/2015/FOR: http://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/sv/61195/html.bookmark

[10] http://www.ombudsman.europa.eu/register/2015/OUT2015-005217/OUT2015-005217_M0.pdf

[11] http://www.ombudsman.europa.eu/register/2015/INC2015-005454/INC2015-005454_M0.pdf