Bakgrunden till påståendet

1. Klaganden företräder det ekologiska institutet Veronica vid den tjeckiska naturskyddsföreningen.

2. Den 14 november 2006 skickade klaganden, på ovannämnda instituts vägnar, ett meddelande till kommissionen bestående av a) ett ifyllt formulär för överträdelseklagomål av den 14 november 2006, och b) ett ifyllt formulär med titeln "Begäran om kompletterande upplysningar" av den 22 november 2006. (både a och b kallas genomgående för meddelandet av den 14 november 2006)

3. Enligt meddelandet av den 14 november 2006, i samband med antagandet av den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko och planerna på att bygga motorvägen R52 i södra Mähren, har bestämmelserna i gemenskapens miljölagstiftning inte följts fullt ut. Den berörda lagstiftningen är följande: Direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (nedan kallat SMB-direktivet), direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (nedan kallat MKB-direktivet), direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (nedan kallat fågeldirektivet) och direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (nedan kallat habitatdirektivet).

4. Närmare bestämt anser klaganden att man vid planeringen av den del av motorvägen R52 Pohořelice–Mikulov som kommer att ingå i motorvägsförbindelsen Brno–Wien inte tar hänsyn till alternativa vägar [1], vilket skulle ha en mindre negativ inverkan på Natura 2000-områden [2]. Någon alternativ väg, som skulle kunna utnyttja den befintliga motorvägen D2 Brno-Břeclav och den planerade förbifarten Břeclav och sedan fortsätta till Österrike, bedömdes inte.

5. Han uppgav att sträckan för R52-avsnittet i fråga ingick i den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko och antogs av den regionala församlingen för Södra Mähren den 9 november 2006.

6. Eftersom klaganden inte fick något svar på meddelandet av den 14 november 2006, den 14 maj 2007 och den 17 september 2007, skickade han påminnelser till kommissionen, men utan resultat.

7. Den 14 mars 2008 klagade han således för första gången till ombudsmannen över kommissionens underlåtenhet att besvara hans meddelande av den 14 november 2006 och de därpå följande påminnelserna. Hans första klagomål till ombudsmannen registrerades med referensnummer 785/2008/BU.

8. Efter ombudsmannens ingripande skickade kommissionen den 23 april 2008 ett svar till klaganden, i vilket den

• bad om ursäkt för att den på grund av ett administrativt fel inte hade besvarat hans meddelande av den 14 november 2006. Den försäkrade honom dock om att hans meddelande av den 14 november 2006 var ”registrerat i vederbörlig ordning (den 27 november 2006 med referensnummer A/21576)”.
• förklarade att den hade beaktat informationen i meddelandet av den 14 november 2006 och bedömde denna information ”i ett större sammanhang med transportinfrastrukturen i södra Mähren (motorvägarna R43, R52 och R55)”,
• lovade att informera honom om den fortsatta utvecklingen i frågan.

9. På grundval av ovanstående resultat avslutade ombudsmannen klagomål 785/2008/BU i enlighet med vad som fastställts av institutionen.

10. Eftersom klaganden inte fick någon senare skriftlig information från kommissionen om hur ärendet fortskred lämnade han den 9 januari 2009 in detta klagomål till ombudsmannen.

Prövningens föremål

11. Klaganden hävdade att kommissionens hantering av de frågor som togs upp i hans meddelande av den 14 november 2006 hade försenats på ett omotiverat sätt.

12. Han hävdade att kommissionen borde kontakta Tjeckiens regering och påminna den om dess skyldighet att bedöma alla relevanta varianter som härrör från forskningsstudien om motorvägen R52. Om regeringen inte följer gemenskapslagstiftningen bör kommissionen införa sanktioner och sluta finansiera byggandet av motorvägen på både den tjeckiska och den österrikiska sidan.

Frågeställningen

13. Den 28 maj 2009 lämnade kommissionen sitt yttrande på engelska. Den tillhandahöll en tjeckisk översättning den 11 juni 2009. Klaganden inkom med sina synpunkter den 13 juli 2009.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstått omotiverade förseningar i handläggningen av de frågor som togs upp i meddelandet av den 14 november 2006 och det därmed sammanhängande yrkandet

Argument som framförts till ombudsmannen

14. Klaganden hävdade att kommissionens hantering av de frågor som togs upp i hans meddelande av den 14 november 2006 hade försenats på ett omotiverat sätt.

15. Han påpekade att han skickade ovannämnda meddelande den 14 november 2006. Förutom skrivelsen av den 23 april 2008, som kommissionen skickade till honom efter ombudsmannens ingripande, har institutionen emellertid varken löst frågan eller informerat honom om hur den hanterar den.

16. Dessutom kontaktade klaganden, per telefon och genom ett personligt besök i Bryssel, direktören för direktorat B (Natur) vid generaldirektoratet för miljö (GD Miljö), som meddelade honom att frågan inte skulle lösas under 2009.

17. I sitt yttrande angav kommissionen att den bevisning som klaganden lagt fram av flera skäl inte motiverade att hans meddelande av den 14 november 2006 registrerades som ett klagomål. För det första anser kommissionen att MKB-förfarandet för det berörda projektet formellt inleddes före Tjeckiens anslutning till EU och därför inte omfattas av gemenskapsrätten [3] Följaktligen skulle det ha varit helt korrekt av kommissionen att avsluta ärendet.

18. För det andra uppgav kommissionen att den "trots detta"noggrant bedömde de frågor som klaganden hade tagit upp.

19. Kommissionen ansåg också att det inte finns tillräckliga belägg från studier om en betydande inverkan av den rekommenderade varianten av motorväg R52 på Natura 2000-områden.

20. Dessutom har motorvägsprojektet R52 ännu inte godkänts (bygglov har ännu inte utfärdats). De tjeckiska myndigheterna har därför ännu inte vidtagit några åtgärder som skulle kunna utgöra en överträdelse av gemenskapsrätten.

21. Kommissionen medgav också att den i sin första skrivelse till klaganden av den 23 april 2008 kunde ha förklarat att den inte kunde lämna ytterligare information om läget i bedömningen eller om det fortsatta förfarandet, så länge som den bredare bedömningen av transportinfrastrukturen i södra Mähren, som nämns i den skrivelsen, pågick.

22. Kommissionen påpekade dock att klaganden hade varit i kontakt med kommissionens företrädare under 2007 och 2008 och erkände detta i sina klagomål till ombudsmannen. Han var således medveten om att behandlingen av de frågor som togs upp i hans meddelande av den 14 november 2006 pågick. Det finns således ingen anledning att anta att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har informerat honom om uppföljningen av hans akt.

23. När det gäller den tid det tar att göra en mer omfattande bedömning av transportinfrastrukturen i södra Mähren påpekade kommissionen att detta är en mycket komplex fråga, varför bedömningen krävde mer tid. Kommissionens avdelningar har gjort stora ansträngningar för att grundligt undersöka de olika tekniska och rättsliga aspekterna av ärenden som rör motorvägsinfrastruktur i södra Mähren och för att hantera dem så effektivt som möjligt.

24. Denna bredare bedömning var resultatet av den formella registreringen av ett annat klagomål som lämnats in av en annan tjeckisk sammanslutning, miljörättstjänsten (EPS). Klagomålet hade rubriken "Underlåtenhet att uppfylla kraven i direktiv 2001/42/EG (SMB-direktivet) vid antagandet av den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko". Den 6 juni 2008 registrerades den formellt med referensnummer 2008/4493 och gäller även motorvägen R52 [4].

25. Kommissionen lovade i sitt yttrande att den skulle följa frågorna om motorväg R52 och informera klaganden i det aktuella fallet om alla beslut som fattades i samband med ovannämnda klagomål 2008/4493.

26. Kommissionen hänvisade också till det pågående rättsliga förfarandet vid Tjeckiens högsta förvaltningsdomstol i samma ärende.

27. Slutligen uppgav kommissionen att den den 27 april 2009 skickade en ny skrivelse till klaganden. I denna skrivelse, av vilken en kopia bifogades, upplyste kommissionen sökanden om att den inte hade registrerat hans meddelande av den 14 november 2006 som ett klagomål och förklarade skälen till detta:

• Kommissionen lämnade först förtydliganden om MKB-direktivets tillämpningsområde när det gäller kravet på alternativa lösningar [5].
• Dessutom angav kommissionen att MKB-direktivet inte är tillämpligt på detta projekt, eftersom förfarandet för uppförandet av den berörda R52-avsnittet formellt inleddes före Tjeckiens anslutning till EU (nedan kallat tillkännagivandet av projektet [6] av den 29 januari 2003). Enligt de uppgifter som kommissionen har tillgång till har bygglovet för projektet med motorvägen R52 Poho řelice - Mikulov ännu inte utfärdats av de behöriga tjeckiska myndigheterna.
• Kommissionen hänvisade till det formellt registrerade klagomålet 2008/4493, som nämns i punkt 24 ovan. Även om de faktiska omständigheter som ligger till grund för klagomålet inte nödvändigtvis är identiska med de frågor som togs upp i klagandens meddelande av den 14 november 2006, har de faktiskt samband med varandra. Kommissionen lade därför till de frågor som klaganden tagit upp i ärendet rörande klagomål 2008/4493.
• Innan det slutliga tillståndet beviljades kunde kommissionen inte bedöma om skyldigheterna enligt fågeldirektivet och habitatdirektivet hade uppfyllts med avseende på de särskilda skyddsområden ”Střední nádrž Vodního díla Nové Mlýny” och ”Pálava” och det föreslagna området av gemenskapsintresse ”Mušovský luh”, som sannolikt kommer att påverkas av den föreslagna R52-sträckan.
• När det gäller projektets eventuella gränsöverskridande effekter fick kommissionen ingen information om att den berörda medlemsstaten (Österrike) skulle begära tillämpning av det förfarande som föreskrivs i artikel 7 i MKB-direktivet [7]. Detta förfarande är endast tillämpligt när projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i en annan medlemsstat. Kommissionen har inga bevis i detta avseende.

28. I sina synpunkter, som han skickade efter att ha mottagit kommissionens ovannämnda skrivelse och en kopia av yttrandet, insisterade klaganden på att kommissionen inte gav honom tillräcklig information om hur behandlingen av hans meddelande av den 14 november 2006 fortskred. Han hävdade också att det under två år var praktiskt taget inaktivt i frågan. Han anförde vidare att kommissionen inte kunde hänvisa till hans informella kontakter med direktören för direktorat B (Natur) vid GD Miljö till stöd för sina argument. Direktören informerade endast klaganden om att generaldirektoratet hade tilldelats meddelandet av den 14 november 2006, men visste inte hur generaldirektoratet hanterade det. Klaganden fick denna information först efter sin fråga om när han skulle få ett skriftligt svar på sitt meddelande, som han ställde under sitt personliga besök i Bryssel.

29. Klaganden avvisade kommissionens skäl för att inte registrera hans meddelande av den 14 november 2006 som ett klagomål. Han höll först inte med om att MKB-förfarandet för projektet formellt inleddes före Tjeckiens anslutning till EU. Enligt klaganden inleddes utarbetandet av den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko med två beställningar, som skickades den 25 februari 2005 till leverantören av markanvändningsplanen och till leverantören av miljökonsekvensbedömningen. Dessutom är den enda resolutionen från regionfullmäktige i Södra Mähren, i vilken markanvändningsdokumentationen för området i fråga nämns (Strategi för upphandling av markanvändningsdokumentation för regionen Södra Mähren, ref. 1204/04/Z27), daterad den 23 september 2004. Detta skedde också efter Tjeckiens anslutning till EU.

30. För det andra hänvisade klaganden till kommissionens argument att även om MKB-förfarandet för projektet inte omfattas av gemenskapsrätten, bedömde den fortfarande noggrant de frågor som han tog upp. Han ansåg att det var orimligt att kommissionen använde detta argument som ett av skälen till att inte registrera hans meddelande av den 14 november 2006 som ett klagomål.

31. För det tredje ansåg klaganden att kommissionens påstående att beläggen från studier om den föredragna R52-variantens betydande inverkan på Natura 2000-områden var otillräckliga var vilseledande. Detta beror på att kommissionen inte specificerade de studier som den hänvisade till. Enligt klaganden är den enda Natura 2000-studien om den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko en studie från 2005 av Mgr. Mudra. Enligt denna studie kommer Břeclavsko-landprognosen som helhet att ha en betydande negativ inverkan på Natura 2000-systemet. I studien anges också att R52-avsnittet kommer att ha en betydande negativ inverkan på det särskilda skyddsområdet ”Střední nádrž Vodního díla Nové Mlýny”. Kommissionen förfogar dessutom över flera studier som visar att den alternativa rutten genom Břeclav skulle vara mer fördelaktig, både ekonomiskt och ekologiskt. Kommissionen har till exempel en studie från 2007 av Wolf [8], som den hänvisade till i bilagan till sin skrivelse REGIO F.2/MBO/vk D(2008) 790085, som skickades den 29 maj 2008 till den tjeckiska transportministern [9]. I bilagan till denna skrivelse frågade kommissionen ministern varför den ovannämnda alternativa rutten inte verkar ha beaktats, trots rekommendationerna från flera expertstudier.

32. För det fjärde ansåg klaganden att kommissionens argument att motorvägsprojektet R52 ännu inte hade godkänts och att det därför ännu inte hade vidtagits några åtgärder som kunde utgöra en överträdelse av gemenskapsrätten var osant och missvisande. Antagandet av den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko är en åtgärd av allmän karaktär. Gemenskapens lagstiftning har överträtts genom antagandet av denna markanvändningsplan, och kommissionen kan inte ursäkta sin passivitet genom att hänvisa till ett eventuellt framtida bygglov. Kommissionen är säkert medveten om att bygglovet föregås av ett markanvändningstillstånd, varefter oåterkalleliga åtgärder, såsom uppköp eller expropriering av mark, äger rum. Kommunernas markanvändningsplaner måste också anpassas till den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko, som också är ett oåterkalleligt steg som påverkar medborgarnas rättigheter och skyldigheter. Lyckligtvis har sådana oåterkalleliga åtgärder ännu inte vidtagits [10].

33. När det gäller kommissionens hänvisning till de pågående rättsliga förfarandena vid Tjeckiens högsta förvaltningsdomstol uppgav klaganden att mekanismen för utredning av överträdelseklagomål inte kräver att ärendet först behandlas av de tjeckiska domstolarna.

34. Klaganden hänvisade också till resultaten av en kontroll som utförts av Tjeckiens högsta revisionsorgan (NKÚ) (nr 08/26, ”Finansiella resurser för upphandling av motorvägsförbindelsen Brno–Wien (R52)”). Klaganden bifogade en utskrift av NKÚ:s slutsatser, som pekar på flera brister [11]. Han tillade att kommissionen också har tillgång till en kritisk rapport från den tjeckiska offentliga försvararen av rättigheter, som försvararen överlämnade till regionen Södra Mähren, men som fortfarande ignoreras [12].

Ombudsmannens bedömning

35. Inledningsvis noterar ombudsmannen att klaganden lämnade in sitt meddelande till kommissionen den 14 november 2006 och att kommissionen bekräftade mottagandet av det i april 2008, efter ombudsmannens ingripande. I sin skrivelse från april 2008 uppgav kommissionen att klagandens meddelande av den 14 november 2006 registrerades den 27 november 2006 med ett särskilt referensnummer. Kommissionen påpekade emellertid inte tydligt att den inte hade registrerat meddelandet som ett klagomål. Det var först i sitt yttrande över detta klagomål och i sin andra skrivelse till klaganden av den 27 april 2009 som kommissionen informerade honom om att den inte hade registrerat hans meddelande av den 14 november 2006 som ett klagomål och förklarade skälen till detta.

36. Ombudsmannen erinrar om att det i kommissionens meddelande till Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (KOM(2002) 141 slutlig) (nedan kallat meddelandet) inte föreskrivs någon tidsfrist inom vilken kommissionen bör informera klagandena om att den inte formellt kommer att registrera deras korrespondens som ett klagomål [13]. Ombudsmannen anser dock att de relevanta allmänna reglerna är tillämpliga på en sådan situation. Enligt artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed [14] ska tjänstemannen se till att ett beslut om varje begäran eller klagomål fattas inom en rimlig tidsfrist, utan dröjsmål och under alla omständigheter senast två månader från dagen för mottagandet. Om en begäran eller ett klagomål inte kan avgöras inom ovannämnda tidsfrist på grund av de komplicerade frågor som tas upp i begäran eller klagomålet, skall tjänstemannen så snart som möjligt underrätta upphovsmannen om detta. Enligt punkt 4 i kodexen för god förvaltningssed för Europeiska kommissionens anställda i deras förbindelser med allmänheten (nedan kallad kommissionens kodex) är kommissionen dessutom skyldig att besvara korrespondens inom femton arbetsdagar från den dag då den mottogs av den ansvariga kommissionsavdelningen. Om svaret inte kan skickas inom ovannämnda tidsfrist och i samtliga fall där svaret kräver annat arbete, t.ex. samråd mellan avdelningar eller översättning, bör kommissionen skicka ett preliminärt svar med angivande av ett datum då mottagaren kan förvänta sig ett svar [15].

37. Ombudsmannen anser att klagandena rimligen kan förvänta sig att den tidsfrist inom vilken kommissionen kommer att informera dem om sitt beslut att inte registrera deras korrespondens som ett klagomål inte kommer att vara betydligt längre än en kalendermånad, vilket i meddelandet föreskrivs för korrespondens som formellt registreras som ett klagomål. Under alla omständigheter kan de klagande förvänta sig att kommissionen kommer att informera dem om sitt beslut att inte registrera deras korrespondens som ett klagomål inom den tidsfrist på två månader som anges i artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.

38. Om kommissionen blir medveten om att komplexiteten i en fråga som tas upp i en korrespondens avsevärt kommer att öka den tid den behöver för att besluta om korrespondensen ska registreras som ett klagomål eller inte, bör den informera den klagande, i enlighet med artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed och punkt 4 i kommissionens kodex.

39. Även om kommissionen i förevarande fall registrerade klagandens meddelande av den 14 november 2006 den 27 november 2006, underrättade den honom inte förrän den 27 april 2009 om att den inte hade registrerat denna korrespondens som ett klagomål och inte hade motiverat detta beslut förrän vid den sistnämnda tidpunkten. Dessutom underlät kommissionen att ge klaganden någon skriftlig information om hur ärendet fortskred från den 23 april 2008 (datum för det ursprungliga erkännandet, i vilket den lovade att göra detta) till den 27 april 2009 (beslut att inte registrera korrespondensen som ett klagomål). Som klaganden med rätta har påpekat kan sådana skriftliga uppgifter inte ersättas av hans personliga kontakter med kommissionens tjänstemän, vilka skedde på hans eget initiativ. Kommissionens ovannämnda underlåtenhet utgör en överträdelse av artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed och punkt 4 i kommissionens kodex, och därmed ett fall av administrativt missförhållande. Eftersom denna aspekt av det aktuella ärendet rör specifika händelser i det förflutna, och kommissionen slutligen informerade klaganden genom en skrivelse av den 27 april 2009, anser ombudsmannen att det inte är lämpligt att söka en vänskaplig förlikning eller lägga fram ett förslag till rekommendation i detta avseende. Han kommer dock att göra en kritisk anmärkning nedan.

40. Ombudsmannen noterar vidare att klaganden inte instämmer i kommissionens skäl för att inte registrera sitt meddelande av den 14 november 2006 som ett klagomål.

41. Ombudsmannen erinrar i detta avseende om att det i punkt 3 i meddelandet föreskrivs att korrespondens inte ska registreras som ett klagomål om

"- Den är anonym, visar inte avsändarens adress eller visar en ofullständig adress.

- Den underlåter att uttryckligen eller underförstått hänvisa till en medlemsstat som kan tillskrivas åtgärder eller praxis som strider mot gemenskapsrätten.

- den kritiserar en privatpersons eller ett privatorgans handlingar eller underlåtenheter ...,

- det misslyckas med att ange ett klagomål;

- Den innehåller ett klagomål beträffande vilket kommissionen har intagit en tydlig, offentlig och konsekvent ståndpunkt ...

- Den innehåller ett klagomål som uppenbart faller utanför gemenskapsrättens tillämpningsområde."(min kursivering)

42. Även om den bevisning som ombudsmannen har tillgång till inte gör det möjligt för honom att i sak bedöma kommissionens uppfattning att gemenskapsrätten inte var tillämplig i förevarande fall, skulle enbart detta skäl i princip vara en tillräcklig grund för att inte registrera klagandens korrespondens av den 14 november 2006 som ett klagomål.

43. Ombudsmannen anser inte att kommissionens ytterligare argument i dess skrivelse av den 27 april 2009 till klaganden och i dess yttrande över detta klagomål utgör ytterligare skäl till varför den inte registrerade klagandens meddelande av den 14 november 2006 som ett klagomål. Tvärtom förstår ombudsmannen att kommissionen genom att lägga fram dessa argument ville visa att den behandlade den fråga som klaganden hänsköt till den i ett större sammanhang.

44. Kommissionens argument att bygglovet för den aktuella R52-sträckan, enligt de uppgifter som den har tillgång till, ännu inte har utfärdats, visar att kommissionen åtminstone övervakar situationen.

45. Det framgår dessutom av det material som bifogats klagandens synpunkter att kommissionen, inom ramen för sin bredare bedömning av transportinfrastrukturen i södra Mähren, kontaktade den tjeckiska transportministern genom en skrivelse av den 29 maj 2008 och uppmanade ministern att kommentera följande frågor rörande motorväg R52:

"...Kommissionen vill bli informerad om de tjeckiska myndigheterna överväger en jämförande studie av de alternativa anpassningarna mellan "Brno-Mikulov-Wien" och "Brno-Breclav-Wien". Enligt det antagna operativa programmet Transport bör en jämförelse av alternativa rutter göras innan en bidragsansökan lämnas in till kommissionen och de ekonomiska och miljömässiga resultaten av jämförelsen bör ingå i bidragsansökan. Flera icke-statliga organisationer försvarar dock den ståndpunkt som transportministeriet försöker driva igenom på regeringsnivå varianten "Brno-Mikulov-Wien", utan någon föregående fullständig bedömning av de två ovannämnda alternativa rutterna. Dessutom har vi informerats om att en ekonomisk analys som hittills gjorts av RSD [Ředitelství silnic a dálnic, Motorways and Highways Directorate] visar att "Brno-Breclav-Wien" anses vara mer hållbar. Detta väcker frågor om varför en alternativ variant, via Břeclav, verkar ha ignorerats trots rekommendationer från flera expertstudier.

Kommissionen hänvisade därefter till tre studier, däribland den studie som gjorts av Wolf, som klaganden nämnde i sitt yttrande.

46. Ombudsmannen tolkar dessutom kommissionens hänvisning till de rättsliga förfarandena vid Tjeckiens högsta förvaltningsdomstol [16], som fortfarande pågår, som en förklaring till varför ytterligare åtgärder från kommissionens sida i detta skede inte är nödvändiga. Ombudsmannen anser att detta tillvägagångssätt är rimligt. Kommissionen förefaller således anse att situationen i fråga fortfarande kan avhjälpas på nationell nivå. Ombudsmannen erinrar i detta avseende om att det primära ansvaret för genomförandet av gemenskapsrätten ligger hos medlemsstaterna, och syftet med varje överträdelseförfarande är att få medlemsstaterna att frivilligt följa gemenskapsrätten. Det är också värt att påminna om att de nationella domstolarna är en del av det europeiska systemet för domstols behörighet som säkerställer respekten för gemenskapsrätten.

47. Slutligen anser ombudsmannen att kommissionens procedurbeslut att lägga till klagandens ärende i ärendet rörande klagomål 2008/4493 med titeln "Underlåtenhet att uppfylla kraven i direktiv 2001/42/EG (SMB-direktivet) vid antagandet av den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko", som den formellt hade registrerat och som också gäller motorvägen R52, är rimligt. Klagomål 2008/4493, som ombudsmannen har tillgång till i ärendeakten för klagomål 822/2009/BU, gäller överträdelser av gemenskapsrätten (direktivet om strategisk miljöbedömning, habitatdirektivet och fågeldirektivet) som begåtts av Tjeckien (regionfullmäktige i Södra Mähren och miljöministeriet) under utarbetandet och godkännandet av den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko. Ombudsmannen håller med kommissionen om att de frågor som togs upp i klagandens meddelande av den 14 november 2006 har samband med dem som togs upp i klagomål 2008/4493. Ombudsmannen noterar också att klaganden i sitt meddelande av den 14 november 2006 hänvisade till åtgärder som vidtagits av EPS (författaren till klagomålen 2008/4493 till kommissionen och 822/2009/BU till ombudsmannen) på nationell nivå. I klagomål 2008/4493 hänvisade EPS till klagandens meddelande av den 14 november 2006 om en liknande fråga rörande överträdelse av Europeiska gemenskapernas lagstiftning i samband med miljökonsekvensbedömningen av den regionala planen för markanvändning i Břeclavsko.

48. I detta avseende litar ombudsmannen på att kommissionen i framtiden kommer att hålla klaganden informerad om hur handläggningen av klagomål 2008/4493 fortskrider. Ombudsmannen föreslår att kommissionen skulle kunna anta en allmän policy, enligt vilken den kommer att tillhandahålla information om sina framsteg i behandlingen av ett registrerat överträdelseklagomål inte bara till den klagande som lämnade in det, utan även till de intresserade medborgare och sammanslutningar vars klagomål, även om de inte formellt registrerades som sådana, lades till i akten i det registrerade klagomålet. Ombudsmannen kommer att göra ytterligare en anmärkning i detta avseende nedan.

49. Mot bakgrund av övervägandena i punkterna 44-48 ovan drar ombudsmannen slutsatsen att klagandens påstående inte kan godtas.

B. Slutsats

På grundval av sina undersökningar av detta klagomål gör ombudsmannen följande kritiska anmärkning:

Mellan den 23 april 2008 (datum för mottagningsbeviset avseende klagandens meddelande av den 14 november 2006) och den 27 april 2009 informerade kommissionen inte klaganden om sitt beslut att inte registrera meddelandet av den 14 november 2006 som ett klagomål och skälen till detta. Till följd av detta lämnade kommissionen inte någon skriftlig information till klaganden under den ovannämnda perioden om hur ärendet fortskred. Detta utgör en överträdelse av artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed och punkt 4 i kodexen för god förvaltningssed för Europeiska kommissionens personal i deras förbindelser med allmänheten, och därmed ett fall av administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Ytterligare anmärkning

Kommissionen skulle kunna överväga att anta en allmän policy som innebär att den tillhandahåller information om sin hantering av ett registrerat överträdelseklagomål till både

• Den eller de klagande som lämnade in klagomålet i fråga. och
• de berörda medborgare och sammanslutningar vars klagomål, även om de inte formellt registrerats, lagts till i ärendeakten för det registrerade överträdelseklagomålet.

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

Utfärdat i Strasbourg den 26 november 2009

---

[1] Artikel 6.4 i habitatdirektivet: ”Om en plan eller ett projekt, trots en negativ bedömning av konsekvenserna för området och i avsaknad av alternativa lösningar, ändå måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär, ska medlemsstaten vidta alla nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett förblir sammanhängande.”(vår understrykning)

[2] Enligt http://ec.europa.eu/environment/nature/natura2000/ är Natura 2000 ett EU-omfattande nätverk av naturskyddsområden som inrättats enligt habitatdirektivet. Syftet är att säkerställa den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade arter och livsmiljöer. Det omfattar särskilda bevarandeområden som utsetts av medlemsstaterna enligt habitatdirektivet och särskilda skyddsområden som utsetts enligt fågeldirektivet.

[3] Kommissionen har hänvisat till punkt 56 i dom av den 11 juli 2006 i mål C-209/04, kommissionen mot Österrike (REG 2006, s. I-2755), som har följande lydelse: ”Enligt domstolens fasta rättspraxis är principen om att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall bli föremål för en miljöbedömning inte tillämplig när ansökan om tillstånd för ett projekt formellt har ingetts innan fristen för införlivande av ett direktiv har löpt ut (se, beträffande rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226), dom av den 14 december 1995 i mål C-431/92, kommissionen mot Tyskland, REG 1995, s. I-2189, punkterna 29 och 32, och av den 14 december 1998 i mål C-81/96, Gedeputeerde Staten van Noord-Holland, REG 1998, s. I-3923, punkt 23).”

[4] Den 24 mars 2009 lämnade EPS också in ett klagomål till ombudsmannen, som registrerade det med referensnummer 822/2009/BU. EPS hävdade att det hade förekommit omotiverade förseningar i kommissionens handläggning av dess klagomål 2008/4493. Vid tidpunkten för detta beslut pågår fortfarande ombudsmannens undersökning av klagomål 822/2009/BU.

[5] Kommissionen förklarade att avsaknaden av en bedömning av en alternativ lösning under miljökonsekvensbedömningen av projektet Natura 2000 inte innebär att MKB-förfarandet är ogiltigt.

[6] På tjeckiska: "oznámení projektu".

[7] "Om en medlemsstat är medveten om att ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att beröras i betydande grad begär det, skall den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att genomföras vidarebefordra den information som samlats in i enlighet med artikel 5 till den andra medlemsstaten samtidigt som den gör den tillgänglig för sina egna medborgare. Sådan information ska ligga till grund för alla samråd som är nödvändiga inom ramen för de bilaterala förbindelserna mellan två medlemsstater på ömsesidig och likvärdig grund.”

[8] Klaganden bifogade till sina synpunkter sammanfattningen av denna studie, enligt vilken R52-varianten har större inverkan på Natura 2000-områden än varianten genom Břeclav.

[9] Klaganden bifogade en kopia av denna skrivelse. I denna skrivelse anförde kommissionen bland annat följande: ”Våra avdelningar har informerats om resultaten från Tjeckiens högsta revisionsorgan (NKU) när det gäller uppförandet av vissa transportprojekt i Tjeckien. Enligt NKU:s slutsatser finns det vissa förfarandemässiga brister när det gäller genomförandet av transportprojekt i Tjeckien. En del av resultaten gäller projekt som är planerade att medfinansieras av strukturfonderna, och därför är det mycket viktigt för oss att förstå er ståndpunkt i dessa frågor. Dessutom har vissa av dessa projekt också varit föremål för ett antal klagomål riktade till kommissionen. Vi för därför in en förteckning över punkter i den bifogade bilagan där vi ber [sic] att få ett detaljerat svar direkt från era avdelningar.”

[10] Klaganden bekräftade detta i sitt meddelande av den 30 september 2009.

[11] NKÚ:s resultat finns på dess webbplats http://www.nku.cz/kon-zavery/K08026.pdf.

[12] I klagomål 2008/4493 nämns tre rapporter från den offentliga försvararen av rättigheter från november 2006, april 2007 och februari 2008.

[13] I punkt 4 andra stycket i meddelandet föreskrivs endast en tidsfrist på en månad (från dagen för det första erkännandet) för att på nytt bekräfta den korrespondens som kommissionen formellt registrerar som ett klagomål.

[14] Denna europeiska kodex finns på ombudsmannens webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu/resources/code.faces

[15] EGT L 267, 2000, s. 64. Se andra och tredje stycket under rubriken "Korrespondens".

[16] Den talan som väckts vid Högsta förvaltningsdomstolen finns tillgänglig för ombudsmannen i ärendeakten för klagomål 822/2009/BU. Den har rubriken ”Förslag om ogiltigförklaring av en åtgärd av allmän karaktär – den regionala planen för markanvändning i Břeclavsko, godkänd genom en resolution av församlingen för regionen Södra Mähren av den 9 november 2006, nr 921/06/ Z 14” och riktar sig mot regionen Södra Mähren i egenskap av svarande. I sin talan gjorde klagandena gällande att den regionala planen för markanvändning i Břeclavsko inte hade godkänts i enlighet med inte bara tjeckisk rätt, utan även SMB-direktivet, MKB-direktivet, fågeldirektivet och livsmiljödirektivet. De yrkade att den regionala markanvändningsplanen för Břeclavsko skulle ogiltigförklaras i sin helhet.