Strasbourg den 17 december 2007

Bäste B.,

Den 31 januari 2007 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) om Epsos vägran att översända en kopia av ditt tillträdesprov till det allmänna uttagningsprovet EPSO/AST/33/06 tillsammans med en förteckning över dina felaktiga svar.

Den 26 februari 2007 vidarebefordrade jag klagomålet till Epsos direktör och bad honom att avge ett yttrande senast den 31 maj 2007 och jag informerade er om detta.

Den 1 mars 2007 skickade ni ett e-postmeddelande till min rättstjänst med en begäran om att få veta om den pågående ombudsmannens undersökning skulle avbryta tidsfristerna för att inleda rättsliga förfaranden. Den 5 mars 2007 svarade mina avdelningar er via e-post och förklarade för er att klagomål som lämnas in till ombudsmannen, i enlighet med artikel 2.6 i Europeiska ombudsmannens stadga, inte påverkar tidsfristerna för överklaganden i administrativa eller rättsliga förfaranden. Mina tjänsteavdelningar informerade er också om att om ombudsmannen, på grund av pågående eller avslutade rättsliga förfaranden om de sakförhållanden som lagts fram, måste förklara ett klagomål otillåtligt eller avsluta sin handläggning av ärendet, ska resultatet av eventuella undersökningar som han har genomfört fram till den tidpunkten lämnas in slutgiltigt, i enlighet med artikel 2.7 i stadgan.

I ditt meddelande av den 10 mars 2007 ansåg du att det, med tanke på den tidsfrist som Epso har fått för att lämna in sitt yttrande, kan vara för sent att inleda ett rättsligt förfarande om Epso skulle gå med på att ge dig tillgång till ditt prov. Ni ansåg därför att den relevanta tidsfristen borde vara kortare. I min skrivelse av den 26 mars 2007 informerade jag Er om att Epso hade fått den tidsfrist som normalt beviljas institutionerna för att avge ett yttrande och att det inte fanns någon anledning att ompröva denna tidsfrist i förevarande fall. Jag betonade också att du hade utövat din rätt att lämna in klagomål till ombudsmannen i stället för att väcka talan mot Epso vid personaldomstolen.

Den 11 juni 2007 översände Epso översättningen av sitt yttrande till italienska, som jag översände till Er den 15 juni 2007 med en uppmaning att inkomma med synpunkter senast i slutet av juli 2007. Jag mottog era synpunkter den 6 juli 2007.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Enligt klaganden är de relevanta omständigheterna följande.

Klaganden deltog i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AST/33/06 som utformades för att upprätta en reservlista över assistenter med italienska som huvudspråk (AST 1).

Det allmänna uttagningsprovet bestod av två inledande tillträdesprov, nämligen delproven a och b. Delprov a bestod av en rad flervalsfrågor som utformades för att bedöma de sökandes kunskaper om Europeiska unionen och dess institutioner. Delprov b bestod av en rad flervalsfrågor och utformades för att bedöma de sökandes allmänna förmåga, särskilt deras förmåga att resonera i ord och siffror. Testerna utfördes med hjälp av datorbaserad testning eller "CBT" som medium för att besvara frågorna.

De sökande som fick de högsta totalpoängen i tillträdesproven och som fick godkänt resultat i vart och ett av de två tillträdesproven ombads att lämna in en fullständig ansökan för att få tillträde till uttagningsprovet. De 335 bästa kandidaterna valdes sedan ut för de efterföljande proven.

Den 29 januari 2007 informerade Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) den klagande om att han inte hade antagits till nästa etapp i det allmänna uttagningsprovet. Den 30 januari 2007 skickade klaganden ett meddelande till Epso med en begäran om att få tillgång till de frågor som han hade besvarat felaktigt.

Samma dag svarade Epso att den inte kunde tillmötesgå klagandens begäran och uppgav att

”Alla frågor som [klaganden] besvarade under [hans] tillträdesprov hämtades från en databas som utvecklats av Epso. Eftersom denna databas (...) kommer att användas inom ramen för andra uttagningsprov kan Epso inte förmedla frågorna utan att allvarligt äventyra uttagningskommitténs arbete (...).”

Vidare uppgav Epso att ett utlämnande av innehållet i denna databas skulle kunna försätta vissa sökande, som kan bli informerade om innehållet, i en mer fördelaktig situation. Epso informerade vidare klaganden om att urvalsprov finns tillgängliga på Epsos webbplats.

I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att Epso borde skicka honom en kopia av hans tillträdesprov tillsammans med en förteckning över hans felaktiga svar.

Frågeställningen

Epsos yttrande

Epsos yttrande kan sammanfattas på följande sätt:

Klaganden deltog i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AST/33/06. Det relevanta meddelandet om uttagningsprov offentliggjordes den 26 juli 2006 i Europeiska unionens officiella tidning C 173A.

I enlighet med avsnitt B.1 i meddelandet om uttagningsprov gjordes två tillträdesprov (på den sökandes andraspråk, som skulle vara engelska, franska eller tyska), som var och en bestod av en serie flervalsfrågor. Prov a) utformades för att bedöma den sökandes kunskaper om Europeiska unionen och dess institutioner och poängsattes på en skala från 0 till 20 poäng, med ett godkänt resultat på 10. Test b) utformades för att bedöma den sökandes allmänna förmåga, särskilt verbala och resonerande färdigheter, och poängsattes på en skala från 0 till 40 poäng, med ett godkänt betyg på 20.

Klaganden fick godkänt resultat på båda proven, men hans totala poäng var inte tillräcklig för att han skulle kunna rangordnas bland de 335 sökande som hade de högsta poängen. Klaganden fick i själva verket 45 334 poäng, dvs. 14,667 poäng för delprov a och 30,667 poäng för delprov b, medan det lägsta betyget bland de 335 bästa sökandena var 50,667 poäng.

Den 29 januari 2007 informerade Epso klaganden om sina resultat och om att han inte hade antagits till nästa etapp i det allmänna uttagningsprovet.

Den 30 januari 2007 begärde klaganden per e-post att Epso skulle förse honom med en kopia av de frågor som han hade besvarat felaktigt.

Samma dag svarade Epso klaganden att Epso inte kunde förse honom med de begärda uppgifterna. Epso uppgav att de frågor han hade besvarat ingick i en omfattande databas med frågor som klassificerats utifrån ämne och svårighetsgrad. Dessa frågor användes även i andra tävlingar. Epso kunde därför inte lämna ut frågor från databasen utan att undergräva uttagningskommitténs beslutsprocess. Ett eventuellt utlämnande av databasens innehåll skulle dessutom kunna gynna vissa sökande och inte andra.

Epso betonade att tillträdesproven i det aktuella allmänna uttagningsprovet anordnades med hjälp av en ny teknik som gjorde det möjligt för de sökande att göra proven direkt på dator (dvs. KBT). KBT gör det möjligt för sökande att göra ett individuellt prov på grundval av ett slumpmässigt urval av frågorna i databasen, på dagen för de sökandes val, inom en tidsperiod som fastställs av Epso. Eftersom de frågor som används för det allmänna uttagningsprovet EPSO/AST/33/06 utgör en integrerad del av databasen, som används fortlöpande för både pågående och framtida uttagningsprov, kan uppgifterna i databasen inte lämnas ut. Efter en tentamen kan du inte ta bort dina provpapper eller be om en utskrift av frågorna eller svaren.

När det gäller klagandens specifika påstående påpekade Epso att om klagandens begäran om tillgång till handlingar behandlades enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (1) (nedan kallad förordning (EG) nr 1049/2001), borde en sådan begäran ha behandlats med beaktande av de principer, krav och gränser för rätten till tillgång som fastställs i förordningen. I det aktuella fallet följde klaganden emellertid inte de förfaranden som föreskrivs i förordning (EG) nr 1049/2001.

Epso hänvisade till de förenade målen T-110/03, T-150/03 och T-405/03, Sison mot rådet (2). I dessa mål slog domstolen fast att enligt artikel 2.1 i förordning nr 1049/2001 är följande personer berättigade till tillgång till institutionernas handlingar:

"[v]arje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat. I denna bestämmelse klargörs att syftet med förordningen är att garantera alla tillgång till allmänna handlingar och inte bara den ansökande parten tillgång till handlingar som rör honom.

För det andra är de undantag från tillgång till handlingar som föreskrivs i artikel 4.1 a i förordning nr 1049/2001 formulerade i tvingande ordalag. Härav följer att institutionerna är skyldiga att vägra tillgång till handlingar som omfattas av något av dessa undantag när det har visats att de relevanta omständigheterna föreligger (...).

Det särskilda intresse som en ansökande part kan göra gällande av att få tillgång till en handling som rör honom eller henne personligen kan följaktligen inte beaktas vid tillämpningen av de tvingande undantag som föreskrivs i artikel 4.1 a i förordning nr 1049/2001.

Rätten till tillgång till handlingar skulle därför kunna begränsas av hänsyn till allmänintresset för att garantera bästa möjliga urval av personal för gemenskapens institutioner, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001. Epso har vidare gjort gällande att rätten till tillgång till handlingar är begränsad eller utesluten enligt principen lex specialis derogat legi generali, det vill säga att en specialregel avviker från den allmänna regeln när det finns specialregler på särskilda områden. Epso hänvisade i detta avseende till mål T-371/03, Le Voci mot rådet(4), och ansåg att tjänsteföreskrifterna i förevarande fall har ett särskilt syfte som motiveras av hänsyn till allmänintresset.

Epso hänvisade dessutom till mål T-376/03, Hendrickx mot rådet (5), och där angiven rättspraxis, och särskilt mål T-53/00, Angioli mot kommissionen (6). I det sistnämnda fallet ansåg förstainstansrätten att sökanden inte kunde åberopa artikel 255.1 i EG-fördraget eller förordning nr 1049/2001 för att ifrågasätta tillämpligheten av artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, i vilken principen om sekretess vid uttagningskommitténs arbete stadfästs.

Epso ansåg därför att vägran att ge tillgång till frågorna/svaren och till en förteckning över korrekta svar var fullt motiverad. Epso hävdade att ”allmän systemisk och officiell” tillgång till frågorna i databasen för sökande som så begärt allvarligt skulle skada denna nya metod. Epso ansåg också att ad hoc-tillgång till prov, som en del av ett specifikt klagomålsförfarande, skulle ha en liknande negativ inverkan på utvärderingssystemet. Epso uppgav också att ett utlämnande av frågor/svar skulle kunna strida mot principen om likabehandling om vissa sökande skulle få de relevanta frågorna/svaren.

När det gäller skälen till ett beslut att utesluta en sökande från ett allmänt uttagningsprov betonade Epso att det framgår av relevant rättspraxis att meddelandet av poängen till en sökande som inte valts ut utgör en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut. Epso angav även att meddelandet om poängsättningen gör det möjligt för de sökande att fastställa huruvida det relevanta beslutet är motiverat eller behäftat med fel och således gör det möjligt för dem som så önskar att bestrida dess legitimitet.

I det aktuella fallet informerades klaganden om sina resultat och varför han inte antogs till nästa steg i det aktuella allmänna uttagningsprovet.

Epso angav slutligen att det i punkt E.4 i meddelandet om uttagningsprov angavs vilka uppgifter de sökande kunde begära att få om dem direkt och individuellt. Enligt vägledningen för sökande skulle de dessutom kunna få tillgång till en kopia av sina skriftliga prov och av det utvärderingsformulär som utarbetats av uttagningskommittén. I detta avseende betonade Epso att vägledningen inte hänvisade till möjligheten att få tillgång till frågorna i CBT-systemet.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter på Epsos yttrande vidhöll klaganden den ståndpunkt som han hade uttryckt i sitt klagomål och upprepade sitt påstående.

Han uppgav vidare att han i sin skrivelse till Epso av den 30 januari 2007 hade begärt att Epso inte bara skulle ge honom tillgång till de frågor som han hade besvarat felaktigt, utan även informera honom om antalet frågor som hade ogiltigförklarats.

Beslutet

1 Inledande anmärkningar

1.1 För att undvika eventuella missförstånd när det gäller omfattningen av denna undersökning anser ombudsmannen att det är viktigt att understryka att denna omfattning är begränsad till vad som fastställdes i hans skrivelse av den 31 januari 2006 om att inleda undersökningen, det vill säga klagandens påstående att Epso bör skicka honom en kopia av hans tillträdesprov tillsammans med en förteckning över hans felaktiga svar.

Ombudsmannen kommer därför inte att behandla det nya påståendet om begäran om att bli informerad om antalet frågor som hade ogiltigförklarats av Epso i de relevanta tillträdesproven för KBT, vilket klaganden endast lämnade in i sina synpunkter.

2 Tillgång till KBT:s frågor/svar

2.1 Klaganden deltog i de datorbaserade tillträdesproven i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AST/33/06. Eftersom det totalresultat som han uppnådde i båda delproven inte räckte för att placera honom bland de 335 sökande som hade de bästa resultaten, antogs han inte till nästa steg i det allmänna uttagningsprovet.

I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att Epso borde skicka honom en kopia av hans tillträdesprov tillsammans med en förteckning över hans felaktiga svar.

2.2 Ombudsmannen noterar att Epso i sitt yttrande sammanfattningsvis angav att den inte kunde skicka den begärda informationen till klaganden, eftersom de frågor som han hade besvarat ingick i en omfattande databas med frågor som också användes i andra uttagningsprov. Kommissionen fortsatte med att säga att den därför inte kunde lämna ut frågor från denna databas utan att undergräva uttagningskommitténs beslutsprocess.

Epso ansåg vidare att ansökningar om tillgång till frågor/svar från CBT-prov bör avslås under alla omständigheter, vilket innebär att både allmän och officiell tillgång samt ad hoc-tillgång bör nekas. Epso grundade sitt beslut att vägra sådan tillgång på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (7) (nedan kallad förordning 1049/2001) och på relevant rättspraxis från gemenskapsdomstolarna. Epso hävdade särskilt att frågan/svaren från tillträdesproven i KBT inte kunde lämnas ut till de sökande eftersom detta skulle undergräva urvalsprocessen.

2.3 Ombudsmannen erinrar om att principerna om god förvaltning kräver att den information som ges till medborgarna är så korrekt och fullständig som möjligt och att det bästa sättet att på ett rimligt sätt visa kandidaterna sina misstag skulle vara att ge dem tillgång till sina egna provpapper.

2.4 Ombudsmannen noterar att Epso ansåg att de sökande inte kunde få kopior av sina egna provpapper när det gäller CBT-testdokumenten. Epso förklarade sin ståndpunkt mot bakgrund av de befintliga bestämmelserna om tillgång till handlingar, nämligen förordning 1049/2001, genom att hänvisa till en hypotetisk situation (8) och till relevant rättspraxis från gemenskapsdomstolarna.

2.5 Epso hävdade att det finns begränsningar i rätten till tillgång och hänvisade till exempel till "skäl av allmänt intresse"(min kursivering) som kan åberopas för att säkerställa målet att välja ut den bästa personalen för EU-institutionerna. Till stöd för denna uppfattning citerade den även från de förenade målen T-110/03, T-150/03 och T-405/03, Sison mot rådet (9), i vilka följande anges:

1. ”De undantag från tillgång till handlingar som föreskrivs i artikel 4.1 a i förordning (EG) nr 1049/2001 är formulerade i tvingande ordalag.” och
2. ”Det särskilda intresse som en ansökande part kan göra gällande för att få tillgång till en handling som rör honom eller henne personligen kan inte beaktas vid tillämpningen av de obligatoriska undantag som föreskrivs i artikel 4.1 a i förordning 1049/2001.”(10)

Ombudsmannen påpekar dock att Epso inte uttryckligen har hänvisat till något av de undantag som grundar sig på skyddet av det allmänna samhällsintresset i artikel 4.1 a 11 . Epso hänvisar endast till intresset av att ”säkerställa målet att välja ut den bästa personalen för EU-institutionerna”, vilket enligt Epso också bör omfattas av begreppet ”allmänt intresse” i den mening som avses i artikel 4.1 a i förordning 1049/2001.

Ombudsmannen erinrar om att enligt fast rättspraxis ska undantagen i artikel 4 i förordning 1049/2001 utformas och tillämpas restriktivt, så att den allmänna principen i den förordningen inte åsidosätts (12).

Ombudsmannen drar därför slutsatsen att om Epso skulle försöka inordna intresset för att " välja ut den bästa personalen för EU-institutionerna" enligt de undantag för allmänintresset som fastställs i artikel 4.1 a i den förordningen (vilket förefaller vara fallet i den mån Epso i sitt yttrande citerar de förenade målen T-110/03, T-150/30 och T-405/03, Sison mot rådet), skulle detta vara ett uppenbart felaktigt tillvägagångssätt, mot bakgrund av gemenskapsdomstolarnas rikliga och fasta rättspraxis.

2.6 Ombudsmannen noterar dock att Epso också ville hänvisa till och åberopa undantaget i artikel 4.3 i förordning (EG) nr 1049/2001, som gör det möjligt för den berörda institutionen att vägra att lämna ut handlingar som är avsedda för internt bruk eller som mottagits av en institution och som rör en fråga där institutionen inte har fattat något beslut.

I Epsos yttrande angavs att Epso inte kan lämna ut frågorna/svaren utan att undergräva urvalsprocessen. Den anförde vidare att frågorna/svaren utgör en del av den databas som fortlöpande används för både nuvarande och framtida uttagningsprov. Enligt Epso skulle ett utlämnande, enligt förordning 1049/2001, av innehållet i databasen eller en del av den gynna de framtida sökande som skulle kunna få tillgång till den. En sådan tillgång skulle således kunna få negativa effekter för framtida uttagningsprov genom att undergräva likabehandlingen av sökande, eftersom vissa skulle kunna få frågor/svar och andra kanske inte. Vidare angav Epso att det ligger i allmänhetens intresse att den objektiva karaktären hos EU-institutionernas urvalsförfaranden och likabehandlingen av de sökande garanteras fullt ut.

Ombudsmannen noterar att Epsos argument avser både det pågående uttagningsprovet och andra pågående eller framtida uttagningsprov.

Ombudsmannen påpekar att utlämnandet av förteckningen över frågor som de har besvarat och deras svar till sökande som inte har valts ut inte nödvändigtvis innebär att frågorna/svaren i databasen kommer att bli offentliga som ett resultat av detta.

Även om ett betydande antal av frågorna, eller till och med alla frågorna, med tiden skulle bli kända för kandidaterna i framtida uttagningsprov, kvarstår det faktum att de frågor som ges till dessa kandidater väljs slumpmässigt av systemet från en stor databas. Därför verkar chansen att de får exakt samma frågor som de redan har kunskap om vara minimal och möjligheten för dem att memorera alla frågor / svar i den enorma databasen bör vara ganska utesluten. Dessutom kan och bör den typ av frågor/svar som används i CBT-prov (t.ex. frågor som syftar till att bedöma kunskaperna om EU-frågor och logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter) ständigt ses över och uppdateras för att kontrollera om de fortfarande är korrekta och om de uppfyller sin roll när det gäller att välja ut de mest kunniga och förtjänstfulla kandidaterna.

På grundval av Epsos förklaring kan ombudsmannen därför inte se varför ett utlämnande av frågorna till sökande i samma eller framtida uttagningsprov nödvändigtvis skulle undergräva urvalsprocessen, det vill säga äventyra Epsos ´ mål att fastställa de sökandes kunskaper och färdigheter och att se till att institutionernas tjänstemän har högsta kompetens, effektivitet och integritet.

Epsos argument ovan har därför inte styrkts.

2.7 Som motivering för sitt avslag erinrade Epso dessutom om att förstainstansrätten har slagit fast att sekretessen i uttagningskommitténs arbete, som anges i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, ska betraktas som en lex specialis som avviker från de allmänna bestämmelserna om tillgång till handlingar. Epso hänvisade i detta avseende till mål T-376/03, Hendrickx mot rådet (13), och mål T-371/03, Le Voci mot rådet (14).

Ombudsmannen påpekar för det första att ovannämnda rättspraxis inte avser tillgång till testfrågor.

För det andra noterar ombudsmannen att ett sådant argument knappast kan förenas med Epsos egen praxis att ge tillgång till frågor och svar från urvalsprov som genomförs på papper och till frågorna från alla andra skriftliga prov.

För det tredje understryker ombudsmannen att ovannämnda rättspraxis från gemenskapsdomstolarna gäller artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och sekretessen för uttagningskommitténs arbete i uttagningsprov. Ombudsmannen noterar vidare att tillträdesproven i det aktuella fallet anordnades i enlighet med CBT-testsystemet och att Epso inte har visat att utformningen, formuleringen, korrigeringen och poängsättningen av de frågor och svar som lagrades i systemet och presenterades för de sökande på något sätt var kopplade till den utsedda uttagningskommitténs arbete eller utfördes under dess ansvar.

Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att Epso inte på ett tillfredsställande sätt har motiverat sin vägran att ge klaganden tillgång till den information som han hade begärt. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

2.8 Ombudsmannen påpekar att han har mottagit ett stort antal klagomål (15) där Epso har vägrat tillgång till frågor/svar från KBT. I ett av dessa, dvs. klagomål 370/2007/MHZ, avslutade han ärendet med en kritisk anmärkning (16) och meddelade att han allvarligt skulle överväga att inleda en undersökning på eget initiativ avseende Epsos KBT. Han ansåg att en undersökning på eget initiativ av den övergripande strukturen i det CBT-system som används i uttagningsprov som anordnas av Epso sannolikt skulle bidra till större öppenhet i Epsos rekryteringsförfaranden. Han ansåg också att en sådan öppenhet i sig skulle vara till nytta för sökande som vill få mer information om dessa frågor.

Ombudsmannen inledde ovannämnda undersökning på eget initiativ den 22 november 2007 (OI/4/2007/ID).

2.9 Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att inga ytterligare undersökningar är motiverade i detta klagomål.

3 Slutsats

Av de skäl som anges i punkt 1.8 ovan anser ombudsmannen att det inte är motiverat med några ytterligare undersökningar av detta klagomål. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Den klagande kommer att informeras ytterligare om resultaten av ombudsmannens undersökning på eget initiativ OI/4/2007/ID.

Epsos direktör kommer att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) EGT L 145, 2001, s. 43.

(2) De förenade målen T-110/03, T-150/03 och T-405/03, Sison mot rådet, REG 2005, s. II-1429.

(3) De förenade målen T-110/03, T-150/03 och T-405/03, Sison mot rådet, se ovan, punkterna 50–52.

(4) Mål T-371/03, Le Voci mot rådet, REGP 2005, s. I-A-209 och II-957, punkt 122.

(5) Mål T-376/03, Hendrickx mot rådet, REGP 2005, s. I-A-83 och II-379.

(6) Mål T-53/00, Angioli mot kommissionen, REGP 2003, s. I-A-13 och II-73, punkt 84.

(7) EGT L 145, 2001, s. 43.

(8) ”Om klagandens begäran om tillgång till handlingar behandlades enligt förordning 1049/2001”(Epsos yttrande).

(9) De förenade målen T-110/03, T-150/03 och T-405/03, Sison mot rådet, se ovan.

(10) De förenade målen T-110/03, T-150/03 och T-405/03, Sison mot rådet, se ovan, punkterna 50-52.

(11) Ombudsmannen erinrar därför om att det i artikel 4.1 a i förordning (EG) nr 1049/2001 anges att institutionerna ska vägra att ge tillgång till en handling om ett utlämnande skulle undergräva skyddet för det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet, försvar och militära frågor, internationella förbindelser och gemenskapens eller en medlemsstats finansiella, monetära eller ekonomiska politik.

(12) Se mål C-189/98 P, Nederländerna och van der Wal mot kommissionen, REG 2000, s. I-1, punkt 27, och mål T-211/00, Kuijer mot rådet, REG 2002, s. II-485, punkt 55 och där angiven rättspraxis.

(13) Mål T-376/03, Hendrickx mot rådet, REGP 2005, s. I-A-83 och II-379.

(14) Mål T-371/03, Le Voci mot rådet, REGP 2005, s. I-A-209 och II-957.

(15) 7/2007/PB, 419/2007/IP, 421/2007/IP, 1312/207/IP, 3819/2006/DK, 50/2007/DK, 1282/2007/DK, 370/2006/MHZ, 2626/2006/MHZ och 3746/2006/MHZ.

(16) Epso har inte på ett tillfredsställande sätt motiverat sin vägran att ge klaganden tillgång till CBT:s frågor/svar. Detta är ett fall av administrativt missförhållande." Beslutet finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).