Strasbourg den 18 april 2008

Bäste S.,

Den 1 augusti 2006 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) angående det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/5/05.

Den 6 november 2006 vidarebefordrade jag ditt klagomål till Epsos direktör och bad Epso att avge ett yttrande. Epso avgav sitt yttrande på franska den 22 februari 2007 och tillhandahöll den 23 april 2007 en engelsk översättning av yttrandet. Jag vidarebefordrade den engelska översättningen till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter. Inga synpunkter har inkommit från er.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts. Jag ber om ursäkt för hur lång tid det har tagit att behandla ditt klagomål.

Klagomålet

Klaganden deltog i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/5/05, som anordnades av Epso och utformades för att utgöra en reserv för rekrytering av språkhandläggare på översättningsområdet med tjeckiska som huvudspråk (1).

Den 1 juni 2006 informerade Epso klaganden om att han inte hade uppnått godkänt resultat på det skriftliga provet c och därför inte kunde delta i nästa steg i uttagningsprovet. Skriftligt prov c) bestod av en översättning från klagandens första obligatoriska källspråk (engelska) till hans huvudspråk (tjeckiska) av en allmän text om Europeiska unionens verksamhet. Detta test var markerat på en skala till 40 poäng, med ett godkänt betyg på 20.

I ett e-postmeddelande samma dag, den 1 juni 2006, begärde klaganden att Epsos ovannämnda beslut skulle omprövas. Han påpekade att han utexaminerades från Karlsuniversitetet i Prag och att hans huvudämnen var det engelska språket och det tjeckiska språket (lingvistik, litteratur och metodik). Han noterade också att han hade utnämnts till domstolstolk för engelska av en tjeckisk domstol. Han drog därför slutsatsen att han hade de språkkunskaper som krävs för ovannämnda tjänst.

Genom en skrivelse av den 30 juni 2006 svarade Epso på en ny skrivelse från klaganden av den 6 juni 2006 enligt följande:

- Varje sökandes skriftliga prov korrigerades med minst två markörer som hade perfekta kunskaper i målspråket och goda kunskaper i källspråket.

- Proven poängsattes enligt detaljerade riktlinjer som utarbetats av uttagningskommittén. För varje misstag eller utelämnande och beroende på hur allvarligt det var drogs ett visst antal poäng av från det maximala antalet poäng som kunde tilldelas.

- Uttagningskommittén kontrollerade att korrigeringskriterierna tillämpades korrekt på proven, tog hänsyn till markörernas kommentarer/iakttagelser och fastställde därefter den poäng som skulle tilldelas.

- Uttagningskommittén gjorde en ny kontroll av klagandens skriftliga prov (c) och kontrollerade att inga fel hade begåtts i poängsättningen. På grundval av detta bekräftade den den poäng som tilldelats klagandens test (c).

- Uttagningskommitténs beslut grundades på dess bedömning att klagandens provpapper innehöll

i) allvarliga missförstånd av den ursprungliga texten,

ii) en stil som inte uppfyllde EU:s standarder,

iii) en felaktig översättning av flera avsnitt i originaltexten till målspråket, och

iv) vissa mindre utelämnanden samt grammatiska fel och skiljetecken.

- På klagandens begäran försåg uttagningskommittén honom med en omärkt kopia av hans skriftliga prov (c) tillsammans med utvärderingsformuläret för det provet.

För att utvärdera de sökandes prestationer utgick uttagningskommittén enligt utvärderingsformuläret från följande kriterier:(2)

"● Förståelse av källspråket och källtexten

- Förståelse av texten/förmåga att förstå texten och hantera den

Textens samstämmighet och struktur

- Logisk resonerande förmåga i förhållande till översättning av svåra passager

● Kommando för målspråket

- Klarhet, precision, koncishet

- Stil, presentation".

I avsnittet ”Allmän utvärdering” innehåller utvärderingsformuläret dessutom, för var och en av de två ovannämnda grupperna av utvärderingskriterier, fem rutor som motsvarar ett visst antal punkter och följande allmänna utvärderingar: utmärkt, mycket bra, bra, acceptabel, och otillräcklig. När det gäller klagandens prov c kryssade uttagningskommittén i den lägsta rutan (otillräckligt, < 20 poäng) för båda grupperna i utvärderingskriterierna. Det tilldelade betyget var 0,25 poäng av 40.

Avsnittet ”Skriftlig bedömning” i utvärderingsformuläret bestod av fem skriftliga bedömningar, varav en kunde kryssas i. När det gäller klagandens prov c kryssade uttagningskommittén för den lägsta bedömningen, där följande angavs: ”Otillräckligt provpapper som inte motsvarar kraven på tävlingens art och nivå.”(3)

I en skrivelse av den 10 juli 2006 upprepade klaganden i princip de skäl som redan nämnts i hans e-postmeddelande av den 1 juni 2006 till Epso, för vilka han ansåg att han var den bästa kandidaten till tjänsten i fråga. I detta avseende hänvisade klaganden till sin utbildningsbakgrund, sin arbetslivserfarenhet som översättare och domstolstolk och sin fortbildning. I detta sammanhang uppgav han att det var helt ofattbart att han skulle misslyckas med en sådan tentamen, och att han inte kunde acceptera att han kunde ha gjort grammatiska och skiljetecken misstag. Han begärde att få sitt test korrekturläst igen av ytterligare två oberoende markörer och utvärderas utan partiskhet eller favorisering. Klaganden tillade att han ansåg att det inte var tillräckligt att få en kopia av sin översättning till tjeckiska utan att samtidigt få en kopia av originaltexten på källspråket (4) och en detaljerad beskrivning av de påstådda misstagen. Han ansåg också att det inte var tillräckligt att få ett utvärderingsformulär skrivet på franska när kommunikationsspråket mellan Epso och honom själv var engelska.

I sitt svar av den 27 juli 2006 betonade Epso främst det faktum att två markörer - som arbetade självständigt - granskade klagandens provpapper i detalj och tillämpade exakt samma kriterier som de som användes för alla andra sökande, och bedömde det för både individuella fel och övergripande kvalitet, med tanke på målgruppen.

Den 1 augusti 2006 lämnade klaganden in sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen. Han ansåg att Epsos reaktioner på hans ovannämnda skrivelser inte var tillräckliga. Han hänvisade än en gång till sin utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet, och insisterade på att det inte fanns några utelämnanden, och inga grammatiska och / eller skiljetecken misstag i hans test. Han upprepade också att det franskspråkiga utvärderingsbladet var av ringa värde för honom och uppgav att det inte på något sätt innehöll några relevanta uppgifter.

Klaganden framförde därför följande påståenden:

(1) Epsos beslut att utesluta honom från ovannämnda uttagningsprov är felaktigt.

(2) Epso har inte angett några sakliga skäl för att utesluta honom från uttagningsprovet.

Klaganden framförde även följande påståenden:

(1) Epso bör göra en ny bedömning av det skriftliga provet c och låta honom delta i det muntliga provet.

(2) Epso bör ge honom eller henne sakliga skäl till varför han eller hon uteslutits från uttagningsprovet.

Frågeställningen

Epsos yttrande

Epso har i sitt yttrande sammanfattat de faktiska omständigheter som ligger till grund för förevarande klagomål. Den påpekade vidare att uttagningskommittén vid poängsättningen av proven för detta uttagningsprov förlitade sig på bedömare (markörer) som hade alla de färdigheter som krävdes för att utföra sina arbetsuppgifter. För att göra det möjligt för dem att utföra sitt arbete på ett korrekt sätt gav styrelsen markörerna instruktioner om arbetsmetoder, som tillämpades på alla papper och utformades för att säkerställa att alla kandidater jämfördes med hjälp av rättvisa och enhetliga kriterier. Varje prov bedömdes av minst två markörer som arbetade med fotokopior på vilka kandidaternas namn inte fanns med.

Epso konstaterade vidare att uttagningskommittén, när den bedömde klagandens provpapper, tog del av bedömningarna och kommentarerna från de två markörerna, som båda fann ett stort antal fel som gällde bristande förståelse av den ursprungliga texten, felöversättningar, meningsskiljaktigheter, stilfel, bristande tydlighet och vissa utelämnanden. Efter att ha kontrollerat att de relevanta kriterierna hade tillämpats korrekt av markörerna gav nämnden ett numeriskt betyg för provet och gav en indikation på sin bedömning av graden av förståelse av källspråket och källtexten (kriterium 1) och av behärskandet av målspråket (kriterium 2). Kommissionen skrev dock inga anteckningar på klagandens testpapper. Dess bedömning som helhet fanns endast med på det slutliga utvärderingsbladet.

Epso förklarade vidare vilka färdigheter som bedömdes enligt kriterierna 1 och 2 i utvärderingsformuläret, som sammanfattas på sidorna 2 och 3 ovan, och uppgav att klagandens prestationer bedömdes vara otillräckliga med avseende på vart och ett av dessa kriterier (vilket motsvarar ett betyg under 20 poäng).

Epso har även anfört att enligt rättspraxis avseende uttagningsprov(5) utgör delgivningen av ett poängantal och översändandet av uttagningskommitténs utvärderingsformulär en tillräcklig förklaring till ett beslut som går någon emot. En sådan förklaring inkräktade inte på de avvisade sökandenas rättigheter. Den informerade dem om den värdering som gjorts av deras prestationer och gjorde det möjligt för dem att se att de inte fick det antal poäng som fastställts i det relevanta meddelandet om uttagningsprov som tröskel för tillträde till nästa etapp i uttagningsprovet.

Epso upprepade dessutom att uttagningskommittén, när den bedömde en sökandes prestationer, inte skrev några anteckningar eller rättelser på den sökandes manus, utan endast lämnade sina synpunkter med hjälp av utvärderingsformuläret. I detta avseende hänvisade Epso till förstainstansrättens rättspraxis och Europeiska ombudsmannens beslut, enligt vilka en nämnd inte var skyldig att skriva sina kommentarer om bedömningen av en sökande på hans eller hennes provpapper (6). Epso kunde därför inte förse klaganden med en förteckning över de fel och utelämnanden som han hade gjort, eftersom det inte fanns någon sådan handling.

Epso konstaterade därefter att uttagningskommittén noggrant hade noterat alla de punkter som klaganden hade tagit upp innan den granskade hans skriftliga prov (c). Nämnden konstaterade emellertid att det antal poäng som den ursprungligen hade tilldelat faktiskt motsvarade en otillräcklig kvalitetsnivå (mätt i förhållande till kraven för den tjänst för vilken uttagningsprovet anordnades). Vidare försäkrade Epso den klagande om att det inte fanns något mänskligt fel i att kopiera nämndens betyg i skrivelsen med hans resultat. När nämnden granskade hans provpapper såg den ingen anledning att anmärka på det, eftersom det redan hade poängsatts två gånger, anonymt, liksom alla andra sökandes prov.

När det gäller klagandens argument att han är den lämpligaste kandidaten för tjänsten i fråga påpekade Epso att ett uttagningsprov omfattar många sökande som konkurrerar om ett begränsat antal tjänster. Det ankommer dessutom på uttagningskommittén att bedöma varje sökandes prestationer i förhållande till de övriga sökandenas prestationer, i syfte att upprätta en förteckning över de bästa bland dem. Vid denna jämförande bedömning har nämnden inte för avsikt att ifrågasätta de enskilda kandidaternas yrkesmässiga kvaliteter. Ett uttagningsprov är inte detsamma som ett lämplighetsprov, och det betyg som en sökande uppnår i ett uttagningsprov baseras på hans eller hennes prestationer den dagen. Däremot är en kandidats övertygelse om att han har presterat bra en återspegling av sitt eget intryck snarare än av hur han faktiskt presterade. Dessutom ska prestationen under alla omständigheter mätas i förhållande till övriga sökandes prestationer. Epso tillade att en sökandes självbedömning inte visar att nämnden har gjort en felaktig bedömning och hänvisade i detta avseende till mål T-53/00, Angioli mot kommissionen (7).

Epso förklarade avslutningsvis att den hade gett klaganden en tillräcklig förklaring till uttagningskommitténs beslut avseende hans delprov c, genom att i) delge klaganden ett numeriskt betyg för delprovet, ii) den ytterligare information som finns i nämndens utvärderingsformulär, och iii) de ytterligare förklaringarna i skrivelsen av den 30 juni 2006 till klaganden. Enligt Epso är det inte nämndens uppgift att i ett uttagningsprov fastställa hur allvarliga eller viktiga var och en av de sökandes fel och utelämnanden var, vilket skulle krävas för ett akademiskt prov. Nämnden kan inte heller tillhandahålla sådan information, eftersom den saknar befogenhet att ta på sig ansvar utanför sitt ansvarsområde, det vill säga att välja ut personal för att tillgodose institutionernas behov.

Klagandens synpunkter

Klaganden inkom inte med några synpunkter.

Beslutet

1 Påstått felaktigt beslut att utesluta klaganden från uttagningsprovet och därmed sammanhängande anspråk

1.1 Klaganden deltog i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/5/05 för språkhandläggare på översättningsområdet med tjeckiska som huvudspråk. Han underkände det skriftliga provet c, som krävde att de sökande översatte en allmän text om Europeiska unionens verksamhet från engelska till tjeckiska. Klaganden fick 0,25 poäng av 40 (krav för godkänt 20) i test c.

Klaganden hävdade att Epsos beslut att utesluta honom från uttagningsprovet var felaktigt och att Epso borde göra en ny bedömning av hans skriftliga prov (c) och ge honom tillträde till det muntliga provet.

Till stöd för sitt påstående nämnde han sin utbildningsbakgrund, sin arbetslivserfarenhet som översättare och domstolstolk samt sin fortbildning. Mot bakgrund av ovanstående ansåg han att han var den bästa kandidaten till ovannämnda befattning. Han vägrade också att acceptera att han kunde ha gjort grammatiska och skiljetecken misstag.

1.2 I sitt yttrande förklarade Epso närmare den förklaring som den hade lämnat till klaganden i sina tidigare svar till honom. Den förklarade att varje prov bedömdes av minst två markörer som arbetade med fotokopior på vilka sökandenas namn inte fanns med. Markörerna hade alla de färdigheter som krävdes för att de skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter och tillämpade uttagningskommitténs anvisningar om arbetsmetoder när de korrigerade alla provhandlingar, vilket säkerställde att alla sökande jämfördes på grundval av rättvisa och enhetliga kriterier.

Epso konstaterade vidare att uttagningskommittén hade tagit del av bedömningarna och kommentarerna från de två markörer som bedömde klagandens prov c och kontrollerat att de tillämpade de relevanta kriterierna korrekt. På grundval av detta tilldelade nämnden ett numeriskt betyg för testet och angav sin bedömning av klagandens test (c) i det slutliga utvärderingsformuläret, för vart och ett av de kriterier som användes. Klagandens resultat bedömdes vara otillräckligt med avseende på vart och ett av kriterierna och han uppnådde därför inte kravet för godkänt.

När det gäller den klagandes övertygelse om att han var den lämpligaste kandidaten till tjänsten uppgav Epso att en sådan övertygelse var en återspegling av den sökandes egna intryck snarare än av hur han faktiskt presterade. I ett uttagningsprov tävlar dock många sökande om ett begränsat antal tjänster, och uttagningskommitténs uppgift är att bedöma varje sökandes prestationer i förhållande till de övriga sökandenas prestationer. Det erhållna betyget baseras på kandidatens prestation den dagen. Epso tillade att en sökandes självbedömning inte visar att nämnden har gjort en felaktig bedömning och hänvisade till relevant rättspraxis (8).

Slutligen påpekade Epso att klagandens provpapper hade granskats, men att nämnden inte såg någon anledning att anmärka på det, eftersom det redan hade poängsatts två gånger, anonymt, liksom alla sökandes prov.

1.3 Ombudsmannen noterar att klaganden i huvudsak grundade sitt påstående på två faktorer. För det första är klaganden övertygad om att han, mot bakgrund av sin utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och fortbildning, är den bästa kandidaten till tjänsten som tjeckisk språkadministratör på översättningsområdet. För det andra är klaganden övertygad om att det inte förekom några utelämnanden eller grammatiska fel och/eller skiljetecken i hans prov.

1.4 I detta avseende erinrar ombudsmannen om att enligt gemenskapsdomstolarnas rättspraxis utgör den bedömning som uttagningskommittén gör vid bedömningen av en sökandes kunskaper och färdigheter ett uttryck för en värdebedömning och ingår i det stora utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén har (9). I vilken utsträckning nämndens värdeomdömen om en sökandes prestationer i provet var välgrundade kan endast prövas av gemenskapsdomstolarna i) i tydliga fall av överträdelse av de regler som styr nämndens förfaranden, ii) i uppenbara fall av uppenbart fel eller maktmissbruk, eller iii) om nämnden uppenbart har överskridit gränserna för sitt utrymme för skönsmässig bedömning (10).

Ombudsmannen anser att hans egen granskning inom ramen för detta klagomål bör baseras på samma tillvägagångssätt. Ombudsmannen noterar också att klaganden i det aktuella fallet inte lade fram någon bevisning som tydde på att någon av ovanstående situationer hade förverkligats.

1.5 Som Epso har påpekat visar inte en sökandes självbedömning att uttagningskommittén har gjort en felaktig bedömning (11).

1.6 Under dessa omständigheter är klagandens övertygelse att han, mot bakgrund av sin utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och yrkesutbildning, var den bästa kandidaten till tjänsten i fråga inte i sig tillräcklig för att styrka hans påstående att Epsos beslut att utesluta honom från uttagningsprovet var felaktigt eller hans därmed sammanhängande påstående. Klagandens prov granskades dessutom av uttagningskommittén i enlighet med meddelandet om uttagningsprov (12). Ombudsmannen känner dock inte till någon bestämmelse som ålägger uttagningskommittén att faktiskt tilldela olika poäng när den granskar proven. Ombudsmannen finner därför inga administrativa missförhållanden i detta avseende.

2 Påstådd underlåtenhet att ange sakliga skäl för att klaganden uteslutits från uttagningsprovet och därmed sammanhängande krav

2.1 Klaganden hävdade att Epso inte hade angett några sakliga skäl för att utesluta honom från uttagningsprovet och att Epso borde ge honom sådana skäl.

Klaganden hänvisade till de svar han fick från Epso den 30 juni 2006 som svar på sin skrivelse av den 6 juni 2006. Epso bekräftade poängen för sitt prov c med motiveringen att uttagningskommittén gjorde en ny kontroll av provet och kontrollerade att det inte hade skett något fel i poängsättningen. Epso informerade också klaganden om att nämndens beslut grundade sig på följande fel i klagandens prov c: i) allvarliga missförstånd av den ursprungliga texten, ii) en stil som inte uppfyllde EU:s standarder, iii) felaktig översättning av flera avsnitt i originaltexten till målspråket, och iv) vissa mindre utelämnanden samt grammatiska fel och skiljetecken. Epso försåg också klaganden med en omärkt kopia av provet tillsammans med nämndens utvärderingsformulär för det provet, avfattat på franska (13). När det gäller den sistnämnda aspekten hävdade klaganden särskilt att det franskspråkiga utvärderingsbladet var av föga värde för honom och noterade att språket i hans korrespondens med Epso var engelska.

2.2 I sitt yttrande ansåg Epso att den gav den klagande en tillräcklig förklaring till uttagningskommitténs beslut om hans delprov c) genom att i) meddela ett numeriskt betyg för delprovet, ii) de ytterligare uppgifter som ingår i utvärderingsformuläret, och iii) den ytterligare förklaring som finns i Epsos skrivelse av den 30 juni 2006 till klaganden.

Epso angav också att enligt gemenskapsdomstolarnas rättspraxis avseende Epsos uttagningsprov utgör ett meddelande om sifferpoäng och översändandet av nämndens utvärderingsformulär en tillräcklig förklaring till ett negativt beslut, och tillade att det inte ankommer på nämnden att fastställa hur allvarliga eller viktiga var och en av de sökandes fel och utelämnanden var. Epso hänvisade även till förstainstansrättens rättspraxis och till Europeiska ombudsmannens beslut, enligt vilka en nämnd inte är skyldig att skriva sina kommentarer om bedömningen av en sökande på hans eller hennes provpapper (14).

Epso drog slutsatsen att den därför inte kunde tillmötesgå klagandens begäran om att få en förteckning över fel och utelämnanden, eftersom det inte fanns någon sådan handling.

2.3 Ombudsmannen noterar att denna aspekt av klagomålet i huvudsak gäller de sökandes tillgång till information som anger hur allvarliga och omfattande de typer av fel som uttagningskommittén identifierat i uttagningsprov för översättare är.

Denna fråga har redan behandlats i ombudsmannens undersökning av klagomål 674/2004/(MF)PB. I sitt förslag till rekommendation i det målet gjorde ombudsmannen bland annat följande påpekanden:

(1) Att förse de sökande med en kopia av uttagningskommitténs slutliga utvärderingsformulär kan vara en lämplig indikation på uttagningskommitténs bedömning av de fel och brister som den har identifierat i en sökandes provpapper.

(2) När det utvärderingsformulär som utarbetats av nämnden avser ett översättningsprov (som i detta fall) måste det innehålla information inte bara om typerna, utan även om allvaret och omfattningen av de fel eller brister som nämnden identifierat i kandidatens dokument, dock utan att medföra en orimlig administrativ börda för nämnderna (15).

(3) ”Med tanke på det stora utrymme för skönsmässig bedömning som nämnden har när den utvärderar de sökandes resultat i proven har nämnden ingen rättslig skyldighet eller någon skyldighet som följer av principerna om god förvaltning att ge de sökande ett detaljerat utlåtande om de specifika fel eller brister som den har identifierat.”(16)

(4) Förstainstansrätten har slagit fast att "... det inte kan krävas av en uttagningskommitté att den, när den anger skälen till att en sökande inte har svarat på ett prov, anger vilket av sökandens svar som har bedömts vara otillräckligt eller förklarar varför dessa svar har ansetts vara otillräckliga."(17)

2.4 Mot bakgrund av ovanstående granskade ombudsmannen det utvärderingsformulär som Epso skickade till klaganden. Han har påpekat att uttagningskommittén, enligt detta utvärderingsformulär, grundade sin utvärdering av hans prov c) på följande kriterier:(18)

"● Förståelse av källspråket och källtexten

- Förståelse av texten/förmåga att förstå texten och hantera den

Textens samstämmighet och struktur

- Logisk resonerande förmåga i förhållande till översättning av svåra passager

● Kommando för målspråket

- Klarhet, precision, koncishet

- Stil, presentation".

Dessutom innehöll utvärderingsformuläret följande information om bedömningen av klagandens test:

- I avsnittet "Allmän utvärdering" kryssades den lägsta av de fem möjliga rutorna (otillräcklig, < 20 poäng) för båda grupperna av ovanstående utvärderingskriterier. Det tilldelade betyget var 0,25 poäng av 40.

- I avsnittet ”Skriftlig bedömning” kryssades den lägsta av de fem möjliga bedömningarna i: ”Otillräckligt provpapper som inte motsvarar kraven på tävlingens art och nivå.”(19)

2.5 I sin skrivelse av den 30 juni 2006 gav Epso dessutom klaganden följande information om de fel som upptäckts i hans provpapper:

i) Typer av fel ("missuppfattningar av den ursprungliga texten"). Stilen uppfyller inte EU:s normer. "felaktig översättning av flera avsnitt av originaltexten till målspråket". "utelämnanden", "grammatik- och interpunktionsfel");

ii) hur allvarliga felen är ("allvarliga missförstånd", "mindre utelämnanden"), och

iii) omfattningen av felen ("felaktig översättning av flera avsnitt", "vissa mindre utelämnanden") (understrykning tillagd).

2.6 Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att Epso, genom att förse klaganden med i) det utvärderingsformulär som beskrivs i punkt 2.4 ovan och ii) ytterligare information som beskrivs i punkt 2.5 ovan, på ett tillfredsställande sätt har angett nämndens bedömning av klagandens fel.

Han påminner dessutom om att utvärderingsformuläret avser ett översättningsprov som syftar till att bedöma de sökandes kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att till deras huvudspråk översätta texter som huvudsakligen är av politisk, juridisk, ekonomisk, finansiell, vetenskaplig eller teknisk karaktär och som ofta är krävande och omfattar Europeiska unionens samtliga verksamhetsområden. I översättningsprovet lades dessutom särskild vikt vid kandidaternas förmåga att förstå problem av alla slag, ofta komplexa till sin natur, att reagera snabbt på förändrade omständigheter och att kommunicera effektivt (20).

2.7 Slutligen, när det gäller klagandens påståenden om att det utvärderingsformulär som Epso skickade till honom var avfattat på franska, noterar ombudsmannen att enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (21) ska handlingar tillhandahållas i en befintlig version och ett befintligt format. Detta arbetsdokument från uttagningskommittén verkar därför endast ha funnits på franska, som var uttagningskommitténs arbetsspråk. Det förefaller därför inte motiverat att begära att Epso ska ta fram en engelskspråkig version av utvärderingsformuläret. Dessutom förklarades innehållet i utvärderingsformuläret för klaganden på engelska i Epsos yttrande, och återigen i detta beslut.

2.8 Av alla ovanstående skäl finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens andra påstående och anser att hans relaterade påstående inte kan upprätthållas.

3 Slutsats

Ombudsmannen drar slutsatsen att undersökningen av detta klagomål inte har avslöjat något administrativt missförhållande. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Epsos direktör kommer att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) Meddelande om uttagningsprov offentliggjort i EUT C 117 A, 2005, s. 3.

(2) Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar, baserat på Epsos yttrande.

(3) Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar.

(4) Klaganden begärde inte någon sådan kopia.

(5) Epso nämnde inte något specifikt fall. Ombudsmannen tolkar det som att han hänvisar till mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, REGP 2004, s. I-A-25 och II-107, punkterna 32 och 33.

(6) Punkt 61 i domen i det ovannämnda målet Konstantopoulou mot domstolen, punkt 5. och ombudsmannens beslut om klagomål 324/2003/MF, som finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(7) Mål T-53/00, Angioli mot kommissionen, REGP 2003, s. I-A-13 och II-73, punkt 94: "[En klagandes] övertygelse om att han har besvarat de frågor som ställts korrekt (...) utgör inte ett ovedersägligt bevis på ett uppenbart bedömningsfel [från bedömarnas sida]" (Översättning från Epsos ursprungliga franska).

(8) Se fotnot 7.

(9) Mål T-193/00, Felix mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A-23 och II-101, punkt 36.

(10) Mål T-294/03, Gibault mot kommissionen, REGP 2005, s. I-A-141 och II-635, punkt 41.

(11) Se fotnot 7.

(12) Se bilagan till meddelandet om uttagningsprov (Begäran om omprövning - Överklagande - Klagomål till Europeiska ombudsmannen).

(13) Utvärderingsbladet beskrivs i detalj på sidorna 2 och 3 ovan.

(14) Se fotnot 6.

(15) Se punkt 1.6 i förslaget till rekommendation, som finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(16) Se punkt 1.8 i förslaget till rekommendation.

(17) Mål T-294/03, Gibault mot kommissionen, REGP 2005, s. I-A-141 och II-635, punkt 42.

(18) Se fotnot 2.

(19) Se fotnot 3.

(20) Punkt A.I. i meddelandet om uttagningsprov.

(21) EGT L 145, 2001, s. 43.