Strasbourg den 19 juni 2008

Bästa B.,

Den 28 juni 2006 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) angående ditt deltagande i urvalsproven i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/29/05.

Den 11 augusti 2006 vidarebefordrade jag klagomålet till Epsos direktör och bad honom att avge ett yttrande senast den 30 november 2006. Jag informerade dig om detta. Den 25 oktober 2006 översände Epso översättningen av sitt yttrande till italienska, som jag översände till Er den 27 november 2006 med en uppmaning att inkomma med synpunkter senast i slutet av december 2006. Ni inkom med synpunkter den 29 december 2006.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts. Jag ber om ursäkt för hur lång tid det har tagit att slutföra denna utredning.

Klagomålet

Enligt klaganden är de relevanta omständigheterna sammanfattningsvis följande.

Den 31 mars 2006 deltog klaganden i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/29/05, som syftade till att upprätta en reservlista över handläggare inom ekonomi och statistik. Urvalsproven hölls i Rom vid provcentrumet Ergife Palace Hotel (nedan kallat provcentrumet i Rom). På grund av ett tekniskt problem i ljudsystemet under undersökningen gjorde ett öronbedövande ljud, som varade ca 15 minuter, det omöjligt att koncentrera sig. De sökande hindrades därför från att fortsätta att besvara delprov a i en lämplig miljö.

En av övervakarna föreslog att kandidaterna skulle ta en paus och lovade dem att de skulle få extra tid som motsvarade den tid det tog att lösa problemet. Det påstods emellertid att endast två extra minuter tilldelades de sökande i slutet av den normala tiden för proven.

Den 5 april 2006 skrev klaganden ett meddelande till Epso, i vilket hon bad Epso att informera henne om huruvida det obehag som de sökande vid provcentrumet i Rom led av skulle beaktas vid korrigeringen av de relevanta proven. Den 6 april 2006 bekräftade Epso mottagandet av klagandens meddelande och meddelade att hon skulle få svar i mitten av maj 2006. Samma dag skrev klaganden ytterligare ett meddelande till Epso, i vilket hon i huvudsak upprepade innehållet i sitt meddelande från föregående dag.

Den 7 april 2006 svarade Epso klaganden med följande meddelande:

”Kära kandidat,

En olycklig incident i fråga om bullerstörningar inträffade under urvalsdelproven a och b i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/26-27-28-29/05 som ägde rum den 31 mars i år i Olimpia rum IV i provlokalen i Rom-Ergife. Tyvärr varade det intermittenta bruset från ljudsystemet i ungefär femton minuter. Vi ber om ursäkt för störningen.

Vi vill dock påpeka att Epsos personal vidtog omedelbara åtgärder för att försöka identifiera bullerkällan och lösa situationen. När problemet hade identifierats löstes det efter några minuter. Återstoden av delproven a och b och därefter delproven c och d fortsatte utan ytterligare problem.

Provens art (a) (frågor på fältet) och (b) (frågor om EU) och den föreslagna varaktigheten (1 timme och 10 minuter) verkar inte ha orsakat några tidsproblem. En stor majoritet av de sökande klarade proven inom de 70 minuter som medgavs. Även om Epso uppskattade att bullret distraherade vissa sökande anser vi att bullerincidenten inte inverkade negativt på genomförandet av urvalsproven.

Du kommer förmodligen att informeras om resultaten av urvalsproven i maj 2006 via din Epsoprofil.

Samma dag skickade klaganden ytterligare ett meddelande till Epso. Hon tackade Epso för dess svar och hävdade att i) bullret utgjorde en diskriminerande faktor och att principen om lika möjligheter för alla sökande som deltog i proven på olika platser inte hade respekterats, och ii) i motsats till den information som en av skrivvakterna gav de sökande i Rom fick de bara två extra minuter på sig för att slutföra det relevanta provet.

Den 28 juni 2006 ingav klaganden ett klagomål till Europeiska ombudsmannen. Ombudsmannen förstod av klagomålet att klaganden påstod att de sökande som hade gjort sina urvalsprov i Olimpia rum IV vid provcentrumet i Rom inte hade haft samma möjligheter som de sökande som hade gjort proven på annat håll. Sammanfattningsvis utgjorde bullret en diskriminerande faktor och principen om lika möjligheter för alla sökande som deltog i proven på olika platser hade därför inte respekterats. Hon medgav att Epso kanske inte är ansvarigt för det problem som uppstod med ljudsystemet vid provcentrumet i Rom, men klaganden ansåg att de sökande, såsom utlovats av en av skrivvakterna, borde ha fått ytterligare 15 minuter efter den tilldelade tiden för att slutföra proven. Det faktum att de sökande endast hade fått två extra minuter var orättvist och inte förenligt med den information som de hade fått.

Ombudsmannen förstod att klaganden hävdade att de sökande som gjorde urvalsdelproven i Rom skulle ges möjlighet att antingen upprepa delprov a eller få sitt skriftliga prov korrigerat oberoende av resultaten från urvalsdelproven.

Frågeställningen

Epsos yttrande

Epsos yttrande kan sammanfattas på följande sätt:

Bakgrund

Klaganden ansökte om att få delta i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/29/05, som utformades för att upprätta en reservlista över handläggare inom ekonomi och statistik.

Den 6 mars 2006 mottog klaganden en formell inbjudan att delta i proven den 31 mars 2006 i Rom.

Efter att ha deltagit i urvalsproven skickade klaganden den 5 april 2005 ett e-postmeddelande till Epso, i vilket hon hänvisade till de olägenheter som de sökande som deltog i urvalsproven i Olimpia rum IV vid provcentrumet i Rom hade drabbats av på grund av ett bristfälligt ljudsystem. Den 6 april 2006 skickade klaganden ett andra e-postmeddelande till Epso om samma ärende.

Den 6 april 2006 skickade Epso ett mottagningsbevis till klaganden och besvarade hennes meddelanden den 7 april 2006. I sitt svar bekräftade Epso att det under urvalsdelproven a och b faktiskt hade uppstått ett tekniskt problem i ljudsystemet som orsakade buller. Epso bad om ursäkt för dessa problem och gav några förklaringar till de åtgärder som vidtagits. Epso förklarade att det intermittenta bullret kom från ljudsystemet och att det hade varat i cirka 15 minuter. ESPO-personal som var närvarande i Olimpia rum IV på examenscentret försökte omedelbart identifiera problemet och lösa det. När problemet hade identifierats löstes det inom några minuter. Återstoden av urvalsdelproven a och b och därefter delproven c och d ägde därför rum utan ytterligare svårigheter. I sitt svar informerade Epso dessutom klaganden om att proven a och b (proven varade i 1 timme och 10 minuter) inte verkade ha gett upphov till några problem när det gäller den tilldelade tiden. Majoriteten av kandidaterna hade nämligen slutfört sina prov i god tid. Epso ansåg att bullret inte verkade ha haft några negativa återverkningar på hur provet hade administrerats, trots att det kunde ha stört vissa sökande.

Den 7 april 2006 svarade klaganden Epso och hävdade att det tekniska problemet i ljudsystemet, som uppstod under urvalsproven, utgjorde diskriminering och ett åsidosättande av lika möjligheter. Klaganden betonade att en av övervakarna två gånger hade uppmanat kandidaterna att ta en paus under störningen eftersom de skulle beviljas extra tid efter det att den tilldelade tiden hade löpt ut. I motsats till dessa försäkringar beviljades dock endast ytterligare två minuter.

Efter att ha korrigerat urvalsproven underrättade Epso den 15 maj 2006 klaganden om sina resultat, vilka var lägre än det minimum som krävdes för att få delta i nästa etapp av uttagningsprovet. På klagandens begäran fick hon en förteckning över de rätta svaren och de svar som hon hade lämnat.

Anmärkningen

När det gäller sakfrågan i det klagomål som klaganden lämnade in till ombudsmannen angav Epso att urvalsproven a, b och c samt det skriftliga provet d av organisatoriska skäl ägde rum samma dag, det vill säga den 31 mars 2006. Testerna a) och b) inleddes kl. 10.00 och avslutades kl. 11.10. Efter en paus på 30 minuter tog de sökande delprov c, som varade i en timme, i enlighet med utlysningen av det allmänna uttagningsprovet. Skriftligt prov d ägde rum på eftermiddagen kl. 14.30–17.00.

Det buller som orsakas av ett tekniskt problem i ljudsystemet började ungefär en halvtimme efter det att proven a och b inleddes, dvs. kl. 10.30. Så snart bullret började kontrollerades alla ljudtrådsanslutningar i provcentrumet av Epsos personal. Det var dock inte möjligt att omedelbart helt stoppa bullret.

På grund av ett problem med mikrofonen gavs dessutom signalen för att markera slutet på testerna a och b utan förstärkning, medan ljudnivån var mindre intensiv. Från det ögonblick som talespersonen gav signalen hade skrivvakterna rätt att samla in de relevanta svarsbladen. Eftersom ljudsystemet var ur funktion var det inte uteslutet att skrivvakterna började samla in svarsbladen kort efter signalen.

Under den 30-minuters paus som följde på testerna (a) och (b) löste en tekniker det tekniska problemet och bytte ut och bytte ut de defekta kablarna. Inga ytterligare problem uppstod.

Epso klargjorde också att så snart det tekniska problemet uppstod kontaktade chefsövervakaren i Rom den personal som ansvarade för anordnandet av det allmänna uttagningsprovet, som befann sig i Bryssel, för att förklara vad som hände. Den personal som ansvarade för uttagningsprovet beslutade att omständigheterna inte motiverade att extra tid beviljades. När några kandidater frågade om extra tid skulle beviljas meddelade övervakarna det beslut som just hade fattats av den ansvariga personalen. I motsats till vad klaganden angav i sitt klagomål föreföll det inte möjligt att skrivvakterna i Rom hade lovat kandidaterna att bevilja extra tid, eftersom ett sådant beslut endast kunde ha fattats av den personal som ansvarade för anordnandet av det allmänna uttagningsprovet och som befann sig i Bryssel.

Epso medgav att händelsen var en "beklaglig" händelse och beklagade det. Kommissionen bad också klaganden om ursäkt för de olägenheter som hon kunde ha drabbats av.

Epso betonade dock att en stor majoritet av de sökande, trots bullret, inte hade haft några särskilda problem med att besvara proven och slutföra dem inom utsatt tid. Epso ansåg därför att incidenten inte hade några negativa återverkningar på genomförandet av det allmänna uttagningsprovet.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter på Epsos yttrande framförde klaganden sammanfattningsvis tre argument.

Klaganden vidhöll för det första sin uppfattning att det tekniska problemet i ljudsystemet, även om det inte kan tillskrivas Epso, i själva verket medförde en skillnad i behandlingen mellan å ena sidan de sökande som gjorde urvalsproven i sal IV i Olimpia vid provcentrumet i Rom och å andra sidan de sökande som gjorde proven på annat håll. Klaganden uttryckte sin förvåning över att den personal som ansvarade för anordnandet av det allmänna uttagningsprovet inte gick med på att bevilja extra tid i slutet av delproven a och b, eftersom det under 15 minuter under delprov a var praktiskt taget omöjligt att koncentrera sig. Hon betonade att delprov a) innehöll frågor som krävde att de sökande använde sig av logiskt tänkande och tolkning av sifferuppgifter, som måste besvaras med hjälp av ljudsystemets konstanta brus.

För det andra betonade klaganden att, åtminstone i hennes rum, det allmänna dåliga humör som orsakas av ljudsystemets problem tillfälligt lindrades av orden från en vaktmästare som uppmanade kandidaterna att lägga ner sina pennor medan bullret varade och tillade än de skulle beviljas extra tid i slutet av testet. Klaganden påpekade att hon ansåg att vaktmästaren i fråga vid den tidpunkten inte kände till resultatet av det beslut som fattats av den personal som ansvarade för anordnandet av det allmänna uttagningsprovet i Bryssel, eftersom bullret just hade börjat. När svarsformulären samlades in i slutet av den tid som avsatts för delproven a och b protesterade vissa sökande. Vid den tidpunkten informerades de sökande om att den personal som ansvarade för anordnandet av det allmänna uttagningsprovet i Bryssel hade beslutat att inte bevilja någon förlängning av tidsfristen. Klaganden klargjorde att hon ansåg att säkerhetsvakten hade handlat i god tro. Hon ansåg dock att den personal som ansvarade för det allmänna uttagningsprovet i Bryssel inte uppskattade hur allvarlig störningen var. Mot bakgrund av ovanstående uppgav klaganden att det skulle vara rättvist att hålla provet a) igen. Klaganden var emellertid medveten om de organisatoriska svårigheterna med att ogiltigförklara resultaten av delproven a och b och hävdade att meddelanden om framtida allmänna uttagningsprov åtminstone borde innehålla en regel om lika möjligheter och likabehandling av sökande, som skulle vara tillämplig i fall som liknar det som är aktuellt i förevarande klagomål. Klaganden ansåg att även om problemet orsakades av force majeure skulle det ändå ha kunnat lösas snabbt genom en viss grad av organisatorisk flexibilitet.

För det tredje ansåg klaganden att Epsos påstående att en stor majoritet av de sökande inte hade några särskilda problem med att besvara frågorna i delproven a och b och att slutföra dem inom utsatt tid borde ha styrkts med statistiska bevis. Det skulle till exempel vara viktigt att veta hur många sökande från Rom som hade klarat urvalsproven a och b och om det hade förekommit betydande skillnader jämfört med de resultat som de sökande hade uppnått vid andra provcentrum.

Beslutet

1 Påståendet att bullret utgjorde en diskrimineringsfaktor och att principen om lika möjligheter för de sökande som gjorde provet på olika platser inte hade iakttagits

1.1 Klaganden deltog i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/29/05 som utformades för att upprätta en reservlista över handläggare inom ekonomi och statistik. Den 31 mars 2006 gjorde hon urvalsproven och det skriftliga provet i Rom vid provcentrumet Ergife Palace Hotel (nedan kallat provcentrumet i Rom). Efter den första halvtimmen av urvalsproven a och b orsakade ett tekniskt problem i ljudsystemet ett öronbedövande ljud som varade i cirka 15 minuter.

I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att de sökande som hade gjort sina urvalsprov i Rom inte hade haft samma möjligheter som de sökande som hade gjort sina prov på annat håll. Bullret utgjorde en diskrimineringsfaktor och principen om lika möjligheter för alla sökande som deltog i proven på olika platser hade inte respekterats.

1.2 Epso medgav i sitt yttrande att ett tekniskt problem med ljudsystemet hade uppstått under urvalsdelproven a och b. Kommissionen bad klaganden om ursäkt för de olägenheter som hon kunde ha drabbats av.

Epso förklarade vidare att så snart problemet med ljudsystemet började kontrollerades hela ljudsystemet av Epsos personal. Det var dock inte möjligt att lösa problemet omedelbart. Det löstes under 30-minuters paus som följde tester (a) och (b). Epso klargjorde också att så snart problemet med ljudsystemet uppstod kontaktade chefsövervakaren i Rom personalen i Bryssel som ansvarade för anordnandet av det allmänna uttagningsprovet för att förklara vad som hände. Den personal som ansvarade för det allmänna uttagningsprovet beslutade att omständigheterna inte motiverade att extra tid beviljades.

Med hänsyn till att majoriteten av de sökande trots detta inte hade några särskilda problem med att besvara proven och slutföra dem inom utsatt tid, ansåg Epso att incidenten inte hade några negativa återverkningar på genomförandet av det allmänna uttagningsprovet.

1.3 Klaganden vidhöll i sitt yttrande att även om det tekniska problemet med ljudsystemet inte kunde tillskrivas Epso, medförde det i själva verket en skillnad i behandlingen mellan, å ena sidan, de sökande som gjorde det preliminära urvalsprovet i Olimpia-sal IV vid provcentrumet i Rom och, å andra sidan, de sökande som gjorde det preliminära urvalsprovet på annat håll.

1.4 På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterar ombudsmannen också att Epso inte bestrider att ett tekniskt problem uppstod under delproven a och b i det allmänna uttagningsprovet den 31 mars 2006.

1.5 Ombudsmannen konstaterar att det är Epsos ansvar att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att allmänna uttagningsprov anordnas på ett korrekt sätt. I detta avseende har förstainstansrätten i flera domar slagit fast följande:

”I enlighet med principerna om god förvaltningssed och likabehandling är gemenskapsinstitutionerna skyldiga att se till att proven genomförs så smidigt och korrekt som möjligt. I detta syfte är administrationen skyldig att se till att uttagningsprovet organiseras på ett korrekt sätt (...)"(1).

I detta sammanhang anser ombudsmannen att principerna om god förvaltning kräver att rimliga försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika förutsebara problem. Om ett problem verkligen uppstår under en undersökning bör lämpliga åtgärder vidtas för att korrigera eventuella negativa konsekvenser av detta problem.

1.6 Ombudsmannen noterar att när problemet med ljudsystemet uppstod agerade de närvarande övervakarna snabbt för att identifiera källan till problemet, minimera det och slutligen lösa det. Ombudsmannen anser att Epso agerade korrekt.

1.7 Även om Epso vidtog alla tänkbara åtgärder för att minska och sedan undanröja problemet med ljudsystemet kvarstår dock frågan: Hade problemet med ljudsystemet en relevant inverkan på kandidaterna?

1.8 Ombudsmannen erinrar om att enligt förstainstansrätten påverkar "[...] en oegentlighet under genomförandet av proven i ett uttagningsprov inte provens laglighet om den inte är materiell till sin natur och kan snedvrida resultaten av proven."(2) Inom ramen för detta påstående gäller den specifika frågan om laglighet principen om icke-diskriminering. Som sådant kan det sunda problemet endast anses vara relevant när det gäller ett eventuellt konstaterande av administrativa missförhållanden om det är ”väsentligt till sin natur och kan snedvrida testresultaten”.(Ombudsmannens betoning)

1.9 För att fastställa ljudeffekterna, och följaktligen för att fastställa huruvida det aktuella ljudet utgjorde en "väsentlig oegentlighet som kunde snedvrida resultaten av proven"eller inte, skulle det vara nödvändigt att bedöma intensiteten i det ljud som påverkade de sökande i detta rum.

1.10 Ombudsmannen förstår att Epsos ståndpunkt innebär att ljudet inte var så intensivt att det hade negativa återverkningar på genomförandet av det allmänna uttagningsprovet (3).

I detta avseende noterar ombudsmannen för det första att Epso tycks ha grundat sin slutsats att den händelse som inträffade under urvalsproven i Rom inte fick några negativa återverkningar på genomförandet av uttagningsprovet i fråga, på det faktum att en ”stor majoritet av de sökande” inte hade några särskilda problem med att besvara proven och slutföra dem inom utsatt tid. Ombudsmannen är inte övertygad av detta tillvägagångssätt. Såsom anges i punkt 1.5 ovan har institutionerna en skyldighet gentemot alla sökande i ett uttagningsprov att se till att proven genomförs så smidigt och korrekt som möjligt. Ombudsmannen anser därför att det faktum att "majoriteten" av de sökande kan ha slutfört det relevanta provet inom den tilldelade tiden inte i sig visar att klaganden inte drabbades negativt av problemet med ljudsystemet i Olympia IV-rummet vid provcentrumet i Rom.

1.11 Ombudsmannen noterar att klaganden i sina synpunkter uppgav att Epso, för att vidhålla sina synpunkter, borde tillhandahålla statistiska uppgifter som jämför resultaten från de sökande som gjorde provet i sal IV i Olimpia vid provcentrumet i Rom med resultaten från de sökande som gjorde proven på annat håll. Ombudsmannen noterar att det ligger inom hans befogenhet att begära statistiska uppgifter från Epso. Ombudsmannen noterar dock att Epsos argument att ”majoriteten” av de sökande hade avslutat proven i rätt tid, i punkt 1.10 ovan, har fastställts inte vara relevant för att försvara Epsos ståndpunkt. Sammanfattningsvis kan det faktum att de flesta sökande kan ha avslutat proven inom 70 minuter inte bevisa att de sökande i detta rum behandlades lika i förhållande till alla andra. I detta sammanhang anser ombudsmannen inte att det är nödvändigt att begära sådan information från Epso för denna undersökning.

1.12 Ombudsmannen anser att det faller inom chefsövervakarens ansvarsområde att göra en saklig bedömning av eventuella avvikelser som uppstår under tester, inklusive avvikelser som rör överdrivet ljud. Chefsövervakarens bedömning av de faktiska omständigheterna bör särskilt syfta till att fastställa huruvida avvikelsen ger upphov till en ”väsentlig oegentlighet som kan snedvrida testresultaten”(4).

Ombudsmannen anser också att det är lämpligt att en chefsövervakare söker instruktioner från Epsos personal i Bryssel, vars uppgift är att samordna prov som genomförs samtidigt i hela EU.

Ombudsmannen anser att det är av yttersta vikt att chefsövervakarens bedömning av de faktiska omständigheterna ger den samordnande personalen all möjlig information, särskilt om huruvida den relevanta händelsen utgjorde en anomali som gav upphov till en ”väsentlig oriktighet som kan snedvrida testresultaten”. I ett sådant fall åligger det den samordnande personalen att ge instruktioner om vilka åtgärder som behöver vidtas, t.ex. att ge de sökande extra tid.

1.13 Ombudsmannen konstaterar utifrån Epsos yttrande att när han kontaktade den samordnande personalen i Bryssel förklarade chefsvakten i Rom vad som "pågick"i provlokalen. Epso anser emellertid inte att det särskilt har angetts att chefsövervakaren i Rom särskilt har redogjort för omfattningen av det allvarliga problemet för samordningspersonalen i Bryssel eller, närmare bestämt, huruvida chefsövervakaren särskilt har informerat samordningspersonalen i Bryssel om att det allvarliga problemet inte har gett upphov till en ”väsentlig oegentlighet som kan snedvrida resultaten av proven”. I detta avseende kommer ombudsmannen att göra ytterligare en anmärkning. Ombudsmannen hoppas att denna ytterligare anmärkning i framtiden kommer att hjälpa Epso att se till att rätt förfaranden är kända för alla övervakare och därigenom säkerställa att proven fungerar korrekt och att lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i händelse av incidenter.

1.14 Ombudsmannen anser dock att det inte verkar vara möjligt att fastställa huruvida Epso har gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden i denna del av ärendet, eftersom det saknas konkreta bevis för bullerintensiteten och dess sannolika inverkan på de sökandes förmåga att koncentrera sig, eller bevis för den exakta arten av kommunikationen mellan chefsvakten och den samordnande personalen i Bryssel.

Ombudsmannen drar därför slutsatsen att inga ytterligare undersökningar förefaller vara motiverade när det gäller denna aspekt av ärendet.

2 Påståendet att de sökande, trots den information som lämnats av en av skrivvakterna, vid slutet av den tid som avsatts för delproven a och b endast fick ytterligare två minuter för att slutföra de relevanta delproven

2.1 I sitt klagomål uppgav klaganden att när det tekniska problemet med ljudsystemet i Olimpia rum IV uppstod uppmanade en övervakare de sökande att lägga ner sina pennor och angav att de skulle beviljas extra tid i slutet av provet för att få tillbaka den tid som gått förlorad på grund av störningen.

Klaganden hävdade att de sökande, trots de uppgifter som lämnats av övervakaren, endast fick ytterligare två minuter på sig för att avsluta delproven a och b i slutet av den standardtid som fastställts för delproven. Klaganden ansåg att detta var orättvist och inte överensstämde med den information som lämnats till kandidaterna.

2.2 I sitt yttrande klargjorde Epso att så snart det tekniska problemet uppstod förklarade chefsövervakaren i Rom situationen för den samordnande personalen i Bryssel. Den samordnande personalen i Bryssel beslutade att omständigheterna inte motiverade att extra tid beviljades. Epso påpekade att det, i motsats till vad klaganden angav, inte var möjligt för övervakarna att ge något löfte till kandidaterna om förlängning, eftersom ett sådant beslut endast kunde ha fattats av den samordnande personalen i Bryssel.

2.3 I sitt yttrande insisterade klaganden på att åtminstone i Olimpia-sal IV vid provcentrumet i Rom uppmanade en övervakare de sökande att lägga ner sina pennor när det tekniska problemet med ljudsystemet i Olimpia-sal IV uppstod och informerade de sökande om att de skulle beviljas extra tid i slutet av provet för att få tillbaka den tid som gått förlorad på grund av störningen.

2.4 Ombudsmannen konstaterar att det finns en otvivelaktig diskrepans mellan klagandens och Epsos åsikter om huruvida en övervakare faktiskt lovade att extra tid skulle beviljas i slutet av delproven a och b.

Ombudsmannen noterar att lämpliga förfaranden kräver att ett beslut om att bevilja en grupp sökande extra tid endast kan fattas av personal vars uppgift är att samordna prov som äger rum samtidigt i hela EU. Om det under sådana omständigheter hade varit så att en enskild övervakare hade angett att extra tid skulle beviljas i slutet av testerna a och b, skulle detta ha varit en mycket beklaglig händelse. I ett sådant scenario skulle ombudsmannen finna att Epso gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden.

För att kunna genomföra sin undersökning av ett klagomål har ombudsmannen möjlighet att genomföra ytterligare undersökningar. I förevarande fall anser ombudsmannen emellertid, mot bakgrund av den uttryckliga ståndpunkt som Epso redan har intagit i sitt yttrande, nämligen att det inte var möjligt för övervakarna att ha något sådant löfte till sökandena, att ytterligare undersökningar inte skulle ge ytterligare klargöranden om denna aspekt av ärendet.

2.5 Mot bakgrund av den information som ombudsmannen har tillgång till förefaller det inte möjligt att fastställa fakta i samband med denna aspekt av klagomålet.

Ombudsmannen drar därför slutsatsen att inga ytterligare undersökningar förefaller vara motiverade när det gäller denna aspekt av ärendet.

3 Påståendet att klagandens skriftliga prov bör rättas

3.1 Ombudsmannen förstår att klaganden i sitt klagomål hävdade att de sökande som gjorde urvalsdelproven i Rom borde få sina skriftliga prov rättade oberoende av resultaten från urvalsdelproven.

3.2 Epso verkar inte ha framfört några särskilda kommentarer i sitt yttrande om detta påstående. Det verkar också som om klaganden inte upprepade detta påstående i sina synpunkter.

3.3 Ombudsmannen erinrar om att det i meddelandet om uttagningsprov otvetydigt anges följande:

”Av organisatoriska skäl kommer det skriftliga provet d att hållas samma dag som urvalsdelproven a, b och c. Uttagningskommittén poängsätter ditt skriftliga prov d om den efter att ha behandlat din ansökan konstaterar att du uppfyller alla behörighetskrav. Att du kallas till det skriftliga provet d samtidigt som urvalsdelproven a, b och c betyder inte att du har blivit antagen till uttagningsprovet.

Ombudsmannen erinrar också om att följande anges i meddelandet om uttagningsprov:

”För samtliga urvalsprov kommer de sökande (...) som uppnått de bästa resultaten och godkänt resultat på vart och ett av dessa prov att uppmanas att lämna in en fullständig ansökan för att få delta i uttagningsprovet.”(Min kursivering).

3.4 Mot bakgrund av ovanstående framgår det att uttagningskommittén endast kunde ha poängsatt de skriftliga proven för de sökande som inte bara hade uppnått godkänt resultat i urvalsdelproven utan även de bästa resultaten.

Klaganden uppnådde inte minimikravet för godkänt i vart och ett av urvalsdelproven. I test a, som markerats på en skala från 0 till 60 poäng, med ett godkänt resultat på 30, fick klaganden 24 324 poäng, vilket var lägre än det minimum som krävdes.

3.5 Med tanke på att uttagningskommittén är rättsligt bunden av villkoren i meddelandet om uttagningsprov anser ombudsmannen att klagandens påstående inte kan godtas.

4. Påståendet att urvalsprovet a bör upprepas

4.1 I sin klagande gjorde klaganden ett andra påstående som skulle förstås som ett alternativ till hennes första påstående om att sökande som klarat urvalsproven i Rom borde få sina skriftliga prov rättade oberoende av resultaten från urvalsproven. I sitt andra yrkande hävdade klaganden att de sökande som gjorde delprov a i sal IV i Olimpia vid provcentrumet i Rom och därmed led av buller borde ges möjlighet att göra om delprovet.

4.2 Epso verkar inte ha framfört några särskilda synpunkter på detta påstående i sitt yttrande.

4.3 Ombudsmannen noterar att klaganden i sina synpunkter ansåg att det skulle vara rättvist att tillåta de sökande som berörs av det sunda problemet att göra om provet (a). Hon uppgav emellertid också att hon förstod de organisatoriska svårigheter som följer av ett beslut att ogiltigförklara testresultaten och att anordna ett nytt test.

4.4 Mot bakgrund av slutsatsen i punkt 1.14 ovan drar ombudsmannen slutsatsen att detta påstående inte kan godtas.

5 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller inga ytterligare undersökningar vara motiverade när det gäller klagandens påståenden. När det gäller klagandens påståenden anser ombudsmannen att de inte kan godtas.

Epsos direktör kommer också att informeras om detta beslut.

YTTERLIGARE ÅTERSTÄLLNINGAR

Det ankommer på chefsövervakaren vid varje provcentrum att göra en faktisk bedömning av eventuella avvikelser som uppstår under proven och att noggrant och exakt informera den berörda samordnande personalen. Den bedömning av de faktiska omständigheterna som chefsövervakaren ska överlämna till den samordnande personalen bör särskilt syfta till att fastställa huruvida avvikelsen ger upphov till en ”väsentlig oegentlighet som kan snedvrida testresultaten”. Om den relevanta händelsen ger upphov till en ”väsentlig oegentlighet som kan snedvrida testresultaten” ankommer det på den berörda samordnande personalen att ge instruktioner till chefsövervakaren om vilka åtgärder som behöver vidtas. Det säger sig självt att den högste övervakaren bör se till att alla närvarande övervakare förmedlar samma överenskomna budskap till alla kandidater.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) Mål T-371/03, Le Voci mot rådet, REGP 2005, s. I-A-209 och II-957, punkt 78. Se även mål T-193/00, Felix mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A-23 och II-101, punkt 45; Mål T-159/98, Torre m.fl. mot kommissionen, REGP 2001, s. I-A-83 och II 395, punkt 46; och mål T-102/98, Papadeas mot Regionkommittén, REGP 1999, s. I-A-211 och II-1091, punkt 68, Mål T-5/04, Scano mot kommissionen, REGP 2005, s. I-A-205 och II-931, punkt 43.

(2) Mål T-371/03, Le Voci mot rådet, REG 2005, s. FP-I-A-209 och II-957, punkt 79. Se även mål T-159/98, Torre m.fl. mot kommissionen, REGP 2001, s. I-A-83 och II 395, punkt 47; Mål T-193/00, Felix mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A-23 och II-101, punkt 45.

(3) Ombudsmannen noterar dock att [E]PSO i sin skrivelse av den 6 april 2006 till klaganden uppskattade att bullret distraherade vissa kandidater.

(4) Ombudsmannen håller med om att en sådan bedömning normalt kommer att vara subjektiv, med tanke på att det inte finns några tekniska medel som gör det möjligt för chefsövervakaren att mäta ljudproblemets intensitet (t.ex. i decibel) och/eller den troliga effekten av ljudproblemets intensitet på kandidaternas förmåga att koncentrera sig. Ombudsmannen håller med om att chefsövervakaren har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när han eller hon gör sådana bedömningar.

(5) Meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO AD/25/26/27/28/29/05, offentliggjort i EUT C 178 A/01.