Strasbourg den 2 oktober 2007

Bäste X,

Den 21 april 2006 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europaparlamentet om rekryteringsförfarande nr G 682 som anordnats av gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa.

Handlingarna i ditt klagomål skickades per e-post den 29 maj 2006 och genom en skrivelse av den 31 maj 2006.

I enlighet med din begäran har ditt klagomål behandlats konfidentiellt.

Den 21 juni 2006 vidarebefordrade jag ert klagomål till parlamentets talman och bad parlamentet att avge ett yttrande.

Genom skrivelse av den 25 september 2006 begärde parlamentet en förlängning av fristen för att avge sitt yttrande och översände det till parlamentet den 31 oktober 2006. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 28 november 2006.

Genom en skrivelse av den 17 juli 2007 informerade jag Er om att jag hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna fatta ett beslut om Ert klagomål och att ytterligare undersökningar därför inte var nödvändiga.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Klaganden deltog i rekryteringsförfarande nr G 682 som anordnades av Europaparlamentets grupp Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) i syfte att rekrytera en franskspråkig tillfälligt anställd till tjänsten som handläggare . Urvalskommittén tilldelade klaganden det skriftliga provet A.3. 12 poäng av 30 för innehåll (krav 15 för godkänt) och 6 poäng av 10 för språklig kvalitet (krav 5 för godkänt). Eftersom klaganden inte uppnådde kravet för godkänt på provet tilläts han inte delta i intervjun.

Den 7 december 2005 skrev klaganden till uttagningskommitténs ordförande och begärde i) att hans prov skulle omprövas, ii) en kopia av provet, och iii) en kopia av märkningsrutnätet (la grille de correction).

Genom skrivelse av den 8 december 2005 (1) bekräftade uttagningskommitténs ordförande för klaganden de resultat som han uppnått i vart och ett av de tre skriftliga delproven A.1 - A.3 och informerade honom om att hans uppsats hade granskats på nytt och fortfarande befanns vara otillräcklig. Han noterade också att tillhandahållandet av de detaljerade resultaten till honom utgjorde liksom tillhandahållandet av märkningsrutnätet till honom.

Den 28 december 2005 ingav klaganden ett klagomål enligt artikel 90.2 till ALDE:s generalsekreterare, i vilket han huvudsakligen

1. förklarade att det snabba svaret från uttagningskommittén av den 8 december 2005 på hans begäran om omprövning av den 7 december 2005 föranledde honom att tvivla på att hans uppsats verkligen hade granskats på nytt av uttagningskommittén,
2. ansåg att uttagningskommittén inte hade försett honom med en kopia av markeringssystemet och tvivlade på att ett sådant system verkligen hade upprättats,
3. informerade ALDE om att han hade fått sin uppsats återläst av en expert på engelska som ansåg att den förtjänade ett betyg motsvarande minst 50 %, och
4. begärde i) en kopia av betygstabellen, ii) en saklig omprövning av det skriftliga provet genom en oberoende markör och iii) att kallas till intervjun.

Genom en skrivelse av den 4 april 2006 avslog ledaren för ALDE formellt klagandens klagomål enligt artikel 90.2 av följande skäl:

1. Med hänsyn till urvalskommittéernas oberoende kan tillsättningsmyndigheten varken upphäva eller ändra ett beslut av en urvalskommitté. Om tillsättningsmyndigheten fastställer att det föreligger en rättsstridighet eller ett formellt fel kan den endast ogiltigförklara det relevanta rekryteringsförfarandet och inleda ett nytt.
2. Efter att ha granskat urvalskommitténs beslut avseende klaganden konstaterade tillsättningsmyndigheten emellertid inte att beslutet var rättsstridigt eller innehöll något formellt fel. I enlighet med punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering uteslöt uttagningskommittén de sökande som inte fick minst 20 poäng, det vill säga 15 poäng av 30 och 5 poäng av 10, för delprov A.3. Dessutom tillämpade uttagningskommittén konsekvent samma poängsättningskriterier på alla sökande, och inga oegentligheter uppdagades. och respekterade principen om likabehandling.
3. Klagandens uppsats hade granskats på nytt av alla fyra ledamöterna i urvalskommittén, som enhälligt behöll den ursprungliga poängsättningen.
4. Trots sekretessen i uttagningskommitténs arbete gav uttagningskommitténs ordförande, genom en skrivelse av den 13 januari 2006 (2), klaganden en detaljerad förklaring till varför hans prestationer ansågs otillräckliga.
5. Urvalskommittén informerade än en gång klaganden om att betygsskalan föreskrev en skala mellan 0 och 30 poäng för uppsatsens innehåll och mellan 0 och 10 poäng för dess språkliga nivå. Denna poängskala hade använts av uttagningskommittén för att korrigera samtliga sökandes prov och möjliggjorde en utvärdering av proven i enlighet med punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering. Klagandens prov kunde således inte omprövas av en person utanför uttagningskommittén, eftersom detta skulle undergräva likabehandlingen av de sökande.
6. Enligt fast rättspraxis (mål T-19/03 Konstantopoulou mot domstolen (3)) förfogar en urvalskommitté över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller korrigeringsmetoderna. I förevarande fall har klaganden inte lagt fram någon bevisning som visar att den korrigeringsmetod som urvalskommittén använde inte säkerställde likabehandling av sökandena och objektiviteten i det val som gjordes mellan dem.
7. Frågan om huruvida en urvalskommittés värdeomdömen är välgrundade eller inte kan endast prövas av gemenskapsdomstolarna i fall av överträdelse av de regler som styr kommitténs arbete. Dessa regler har emellertid iakttagits i förevarande fall.

I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att parlamentet inte hade tillhandahållit honom en detaljerad markeringsplan på hans begäran. Han hävdade att parlamentet borde förse honom med en sådan detaljerad betygsskala, och att rekryteringsförfarandet skulle ogiltigförklaras och ett nytt inledas om parlamentet inte gjorde det.

Frågeställningen

Parlamentets yttrande

Ombudsmannen vidarebefordrade klagomålet till parlamentet och bad det att avge ett yttrande om klagandens påstående och hans påståenden. Ombudsmannen bad också parlamentet att tillhandahålla en kopia av urvalskommitténs poängsättningskriterier.

Parlamentets yttrande kan sammanfattas på följande sätt:

Parlamentet angav att uttagningskommittén strikt tillämpade bestämmelserna i meddelandet om rekrytering genom att inte låta sökande som inte uppnått de tröskelvärden som anges i detta meddelande komma in i senare skeden av förfarandet. Parlamentet hänvisade till punkt VI.A i meddelandet om rekrytering, som har följande lydelse (4):

”Testens art, varaktighet och märkning

1. Prov som omfattar en rad flervalsfrågor på engelska eller franska och som syftar till att bedöma kunskaperna om Europeiska unionen, dess institutioner och politik samt dess kulturella och sociala miljö.

Provets längd: 20 minuter
Märkning: 0 till 20 poäng

Varje märke under 12/20 kommer att leda till eliminering.

2. Sammanfattning på franska eller engelska på grundval av ett dokument som distribueras på engelska eller franska. Syftet med detta prov är att bedöma de sökandes förmåga att analysera och sammanfatta ett ämne samt deras språkkunskaper.

Provets längd: 45 minuter
Märkning: 0–10 poäng för innehållet
0–10 poäng för språknivån

Varje märke under 5/10 + 5/10 kommer att leda till eliminering.

3. Uppsats på franska eller engelska om ett ämne som de sökande valt bland uttagningskommitténs tre förslag – på engelska eller franska – inom Europeiska unionens verksamhetsområde. Detta prov är utformat för att bedöma de sökandes skrivförmåga, kunskapsnivå och språkliga nivå.

Provets längd: 60 minuter
Märkning: 0–30 poäng för innehållet
0–10 poäng för språknivån

Varje märke under 15/30 + 5/10 kommer att leda till eliminering.

… (olika betydelser)

Endast sökande som har uppnått minst 42/80 poäng för samtliga delprov och godkänt resultat för var och en av delproven får kallas till intervjuerna av den urvalskommitté som utsetts av gruppens tillsättningsmyndighet.”

Parlamentet erinrade om att klagandens test A.3. (essä) tilldelades 12 poäng av 30 för innehåll och 6 poäng av 10 för språk. Den påpekade att klaganden, med hänsyn till dessa betyg, inte hade uppnått tröskeln på 15 poäng för innehåll och att han därför, i enlighet med meddelandet om rekrytering, inte kunde få delta i intervjun. Parlamentet tillade att den klagandes uppsats korrigerades av fyra ledamöter i urvalskommittén som enhälligt fastställde slutbetyget.

Parlamentet uppgav vidare att till följd av klagandens begäran av den 7 december 2005 om omprövning av hans uppsats, skrev uttagningskommitténs ordförande till honom den 8 december 2005, den 9 december 2005 och den 13 januari 2006. Parlamentet tillhandahöll kopior av dessa skrivelser och sammanfattade deras innehåll i sitt yttrande.

Närmare bestämt bekräftade uttagningskommitténs ordförande genom skrivelse av den 8 december 2005 för klaganden de resultat som han uppnått på de skriftliga delproven A.1. - A.3, enligt följande:

"Test nr 1 (MCQ) 23/35
Test nr 2 (sammanfattning) 5,5/10 i innehåll och 8/10 i franska språket (Totalt: 13/20) [(5)]
Test nr 3 (essay) 12/30 i innehåll och 6/10 i engelska språket (Totalt: 18/40)"(6).

I samma skrivelse av den 8 december 2005 konstaterade uttagningskommitténs ordförande att tillhandahållandet av ovanstående information till klaganden utgör tillhandahållandet av betygstabellen till honom. Han uppgav också att han, efter att tillsammans med företrädaren för parlamentets personalkommitté ha granskat den klagandes uppsats på nytt, fortfarande ansåg att den var otillräcklig.

I sitt yttrande över detta klagomål klargjorde parlamentet att det följer av ovannämnda skrivelse att uttagningskommitténs ordförande, tillsammans med en ledamot, nämligen företrädaren för parlamentets personalkommitté, omedelbart omprövade klagandens uppsats och bekräftade det betyg som den erhållit.

Genom skrivelse av den 9 december 2005 informerade uttagningskommitténs ordförande på nytt klaganden om de resultat som han hade uppnått i de skriftliga proven och upprepade att tillhandahållandet av dessa uppgifter utgör tillhandahållandet av poängsystemet till honom. Till skrivelsen bifogades kopior av klagandens tre skriftliga prov.

Vidare uttryckte uttagningskommitténs ordförande i sin skrivelse av den 13 januari 2006 till klaganden sin bestörtning över att han (i klagomålet enligt artikel 90.2) tillskansat sig uttagningskommitténs integritet på grundval av dess snabba och professionella svar av den 8 december 2005 på hans begäran om förnyad prövning av den 7 december 2005. Urvalskommitténs ordförande försäkrade honom om att alla som är inblandade i korrigeringarna av proven är helt engagerade i högsta nivå av opartiskhet och professionalism. Han informerade också klaganden om att den ursprungliga utvärderingen av hans uppsats, efter en noggrann omprövning, förblev oförändrad av följande skäl:

1. Det är urvalskommitténs enhälliga beslut att uppsatsen inte innehåller den lägsta nivån av politisk analys och lämpliga kunskaper om de ämnen som krävs av en politisk rådgivare i ALDE.
2. Avsaknaden av kritiskt tillvägagångssätt i uppsatsen, dess korthet och inkonsekventa slutsatser visar en oförmåga att analysera de politiska partiernas komplexa fenomen i det europeiska samhället.
3. Uppsatsen saknar den historiska bakgrunden till krisen för många traditionella politiska partier i Europa och misslyckas med att beskriva utvecklingen av de nyetablerade europeiska.
4. Medborgarnas uppfattning om fenomenet saknas, liksom eventuella nya idéer om hur man kan förbättra förbindelserna mellan de politiska partierna och det europeiska samhället i stort.

I sitt yttrande över detta klagomål ansåg parlamentet att klaganden i ovannämnda skrivelse fick en fullständig och detaljerad redogörelse för skälen till att hans uppsats inte uppnådde kravet för godkänt.

I sitt yttrande hänvisade parlamentet även till förstainstansrättens rättspraxis avseende uttagningskommittéer i allmänna uttagningsprov. Parlamentet har preciserat att denna rättspraxis är analogt tillämplig även på urvalskommittéernas arbete. Parlamentet hänvisade särskilt till domen i det ovannämnda målet Staelen mot parlamentet, enligt vilken tillsättningsmyndigheten förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid fastställandet av villkoren för ett uttagningsprov, och förklarade även att uttagningskommittén är bunden av ordalydelsen i det offentliggjorda meddelandet om uttagningsprov(7). Parlamentet anförde vidare att om tillsättningsmyndigheten konstaterar en rättsstridighet eller ett förfarandefel kan den endast ogiltigförklara rekryteringsförfarandet. Om ingen rättsstridighet eller något förfarandefel konstateras får tillsättningsmyndigheten endast uppmana uttagningskommittén att ompröva sitt beslut avseende en sökande.

Parlamentet har vidare hänvisat till domen i det ovannämnda målet Pimley-Smith mot kommissionen, enligt vilken en uttagningskommitté förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller provens innehåll. Enligt detta fall kan gemenskapsdomstolarna endast pröva nämndens val i de fall då detta val överskrider den ram som anges i meddelandet om uttagningsprov eller inte på något sätt har något samband med syftet med provet eller uttagningsprovet (8). Av detta följer, enligt parlamentet, att nämnden förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av huruvida de utvärderingskriterier som följer av ett meddelande om uttagningsprov är tillräckligt precisa för att den ska kunna fullgöra sin uppgift.

Parlamentet hänvisade även till mål T-237/95, Carbajo Ferrero mot parlamentet. I det målet ansåg domstolen att i) en uttagningskommitté förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid utvärderingen av resultaten av proven i ett uttagningsprov och ii) huruvida en uttagningskommittés värdeomdömen, som är av jämförande karaktär, är välgrundade, endast kan prövas av den om reglerna för nämndens arbete har åsidosatts (9). Parlamentet har emellertid betonat att dessa regler har iakttagits i förevarande fall.

När det gäller betygsskalan angav parlamentet att den hade tagits fram i enlighet med punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering och föreskrev en skala från 0 till 30 poäng för uppsatsens innehåll och från 0 till 10 poäng för dess språkliga nivå. Syftet med denna poängsättningstabell, som uttagningskommittén använde vid poängsättningen av samtliga prov, var att säkerställa likabehandling av de sökande och att göra det möjligt för kommittén att tillämpa objektiva kriterier på ett enhetligt sätt på dem. Klagandens uppsats utvärderades därför i enlighet med punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering och kunde inte granskas på nytt av en markör utanför urvalskommittén.

När det gäller kriterierna för poängsättning angav parlamentet att formerna och kriterierna för poängsättning hade fastställts före proven. Parlamentet hänvisade emellertid även till mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, enligt vilket uttagningskommitténs arbete vid bedömningen av de sökandes kapacitet framför allt är av komparativ karaktär och således omfattas av den sekretess som är förbunden med ett sådant förfarande. Enligt samma dom utgör de poängsättningskriterier som nämnden fastställde före proven en integrerad del av nämndens bedömning och omfattas således av sekretessen i dess arbete (10). Det följer även av ovannämnda dom att en uttagningskommitté förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller metoderna för att rätta proven, vilket gemenskapsdomstolarna endast kan kontrollera i den mån det är nödvändigt för att säkerställa likabehandling av de sökande och objektiviteten i det val som görs mellan dem(11).

På grundval av ovanstående argument drog parlamentet slutsatsen att klaganden hade informerats om den betygsskala som urvalskommittén hade upprättat och ansåg att alla frågor som togs upp i hans klagomål hade behandlats korrekt i parlamentets yttrande över klagomålet.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter upprepade klaganden att han inte var övertygad om att uttagningskommitténs svar av den 8 december 2005 på hans begäran om omprövning av den 7 december 2005 var snabbt. Han uppgav att parlamentet inte hade skickat några bevis, såsom ett meddelande om att närvara vid omprövningen, eller protokoll från denna, som visade att ett brådskande möte med uttagningskommittén verkligen hade ägt rum.

När det gäller märkningsrutnätet noterade klaganden att parlamentet hänvisade till det i sitt yttrande. Han ansåg att en kopia av rutnätet borde ha skickats till ombudsmannen för att göra det möjligt för honom att fastställa dess faktiska existens och för att fastställa huruvida den var välgrundad eller inte. Han fortsatte med att säga att ett sådant tillvägagångssätt inte skulle ha krävt att rutnätet vidarebefordrades till klaganden och tillade att han till fullo accepterade principen om sekretess.

På grundval av ovanstående ansåg klaganden att det förelåg administrativa missförhållanden, oegentligheter och brist på insyn som motiverade att rekryteringsförfarandet återupptogs och att en kallelse till intervju skickades till honom.

Beslutet

1.1 Klaganden deltog i rekryteringsförfarande nr G 682 som anordnades av parlamentets grupp Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) i syfte att rekrytera en franskspråkig tillfälligt anställd för tjänsten som handläggare . Han uppnådde inte kravet för godkänt på innehållet i det skriftliga provet A.3. (säger på engelska) och blev därför inte antagen till intervjun.

Under skriftväxlingen med ALDE, som inleddes den 7 december 2005, och i sitt klagomål enligt artikel 90.2 av den 28 december 2005 begärde klaganden bland annat i) en omprövning av sin uppsats, ii) en kopia av uppsatsen, och iii) en kopia av märkningsrutnätet.

Genom skrivelser av den 8 december 2005, den 9 december 2005 och den 13 januari 2006 informerade uttagningskommitténs ordförande i) klaganden om att hans uppsats hade granskats på nytt av ordföranden tillsammans med en annan ledamot av uttagningskommittén och fortfarande befanns vara otillräcklig, ii) försett honom med kopior av sina tre skriftliga prov, iii) upplyste honom om de resultat som han erhållit vid dessa tester och konstaterade att tillhandahållandet av denna information utgör tillhandahållandet av märkningsrutnätet till honom, och iv) gav honom en detaljerad förklaring till varför hans test A.3. (Essä) visade sig vara otillräcklig. Genom en skrivelse av den 4 april 2006 avslog ledaren för ALDE formellt klagandens klagomål enligt artikel 90.2. Han informerade honom också bland annat om att tillsättningsmyndigheten, efter att ha granskat uttagningskommitténs beslut avseende klaganden, inte hade fastställt att hans uppsats var rättsstridig eller innehöll något formellt fel. Dessutom hade denna uppsats granskats på nytt av alla fyra ledamöterna i urvalskommittén, som enhälligt vidhöll sina ursprungliga resultat. Han informerade också klaganden om att betygsskalan föreskrev en skala från 0 till 30 poäng för utvärdering av uppsatsens innehåll och från 0 till 10 poäng för utvärdering av dess språkliga nivå. Ledaren för ALDE uppgav också att urvalskommittén konsekvent tillämpade samma poängsättningskriterier på alla kandidater. Kommissionen har dessutom iakttagit principen om likabehandling och inte visat några tecken på oegentligheter.

I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att parlamentet inte hade tillhandahållit honom en detaljerad markeringsplan på hans begäran. Han hävdade att parlamentet bör förse honom med en detaljerad betygsskala och att det, om det inte gör det, bör upphäva rekryteringsförfarandet och inleda ett nytt.

1.2 I sitt yttrande hävdade parlamentet att det hade informerat klaganden om märkningsrutnätet. Parlamentet hänvisade i detta avseende till sina skrivelser av den 8 december 2005 och den 9 december 2005 till klaganden, i vilka uttagningskommitténs ordförande informerade honom om hans resultat i de skriftliga proven och konstaterade att tillhandahållandet av denna information till klaganden utgör tillhandahållandet av poängsystemet till honom.

Parlamentet tillade att betygsskalan hade tagits fram i enlighet med punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering och upprepade att den föreskrev en skala från 0 till 30 poäng för utvärderingen av uppsatsens innehåll och från 0 till 10 poäng för dess språkliga nivå. Denna poängsättningstabell, som uttagningskommittén använde vid poängsättningen av samtliga prov, syftade till att säkerställa likabehandling av de sökande och göra det möjligt för kommittén att tillämpa objektiva kriterier på ett enhetligt sätt på samtliga prov. Parlamentet har även hänvisat till rättspraxis enligt vilken i) en uttagningskommitté förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller de metoder som den väljer för att rätta proven och ii) dessa metoder endast kan prövas av gemenskapsdomstolarna i den mån det är nödvändigt för att säkerställa likabehandling av de sökande och objektiviteten i det val som görs mellan dem (12).

Parlamentet uppgav också att kriterierna för poängsättning hade fastställts före proven. Den hänvisade även till rättspraxis enligt vilken uttagningskommitténs arbete vid bedömningen av de sökandes kapacitet omfattas av den sekretess som är förbunden med detta arbete, liksom poängsättningskriterierna, vilka utgör en integrerad del av uttagningskommitténs bedömning (13). Parlamentet påpekade emellertid att det i en skrivelse av den 13 januari 2006 gav klaganden en fullständig och detaljerad motivering till varför hans uppsats inte uppfyllde kravet för godkänt.

1.3 Ombudsmannen noterar att uttagningskommitténs ordförande, efter klagandens begäran av den 7 december 2005 om en kopia av betygstabellen, i en skrivelse av den 8 december 2005 informerade honom om följande:

"(…) Jag bekräftar för dig (…) de resultat som erhållits i de skriftliga proven i ovannämnda uttagningsprov och ger dig därmed betygstabellen.

Test nr 1 (MCQ) 23/35
Test nr 2 (sammanfattning) 5,5/10 i innehåll och 8/10 i franska språket (Totalt: 13/20) [(14)]

Test nr 3 (essay) 12/30 i innehåll och 6/10 på engelska (Totalt: 18/40)"(15).

Ombudsmannen noterar vidare att urvalskommitténs ordförande i en skrivelse av den 9 december 2005 informerade klaganden på liknande sätt:

"Vi skickar dig också de erhållna resultaten och därmed märkningsrutnätet."(16)

Ombudsmannen anser att det följer av ovanstående att urvalskommittén ansåg att tillhandahållandet av denna information till klaganden utgör tillhandahållandet av markeringssystemet till honom.

1.4 Ombudsmannen noterar vidare att ALDE i sitt beslut av den 4 april 2006 om klagandens klagomål enligt artikel 90.2 bland annat informerade klaganden om följande: Den innehåller en bedömning av uppsatsens innehåll på en skala från 0 till 30 poäng och av den språkliga nivån på en skala från 0 till 10 poäng.”(17)

Ombudsmannen noterar också att parlamentet i sitt yttrande över detta klagomål angav att tabellen hade utarbetats i enlighet med punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering och upprepade att det föreskrev en utvärdering av innehållet i uppsatsen på en skala från 0 till 30 poäng och av den språkliga nivån på denna på en skala från 0 till 10 poäng.

1.5 På grundval av de fakta som sammanfattas i punkterna 1.3 och 1.4 ovan förstår ombudsmannen att betygsskalan i det aktuella fallet var en handling som utarbetats av urvalskommittén och som upprättats före proven i fråga och som syftade till att vägleda den framtida poängsättningen av dessa prov genom att fastställa viktningen av olika delar av provet. Ombudsmannen noterar dock också att klaganden i sitt klagomål klargjorde att han inte ansåg att märkningsskalan var tillräckligt detaljerad och hävdade att parlamentet borde förse honom med en detaljerad sådan.

I detta avseende hänvisar ombudsmannen till den information som ALDE gav klaganden under skriftväxlingen med honom samt den information som parlamentet lämnade under denna undersökning. På grundval av denna information påpekar ombudsmannen att den betygsskala som urvalskommittén upprättade föreskrev en utvärdering av uppsatsens innehåll på en skala från 0 till 30 poäng och av dess språkliga nivå på en skala från 0 till 10 poäng, och att det inte finns någon annan betygsskala. Urvalskommittén har således valt att betygsätta uppsatserna på grundval av ett betygssystem som är identiskt med det system som anges i punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering, utan att ha utvecklat detta system mer i detalj.

På grundval av ovanstående noterar ombudsmannen att parlamentet inte kan förse klaganden med vad han anser vara en detaljerad märkningstabell, eftersom det verkar som om en sådan ”detaljerad” mall inte finns.

1.6 Ombudsmannen noterar parlamentets hänvisning i sitt yttrande till rättspraxis enligt vilken en uttagningskommitté förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller de metoder som den väljer för att korrigera prov. I denna rättspraxis föreskrivs även att en nämnds korrigeringsmetoder endast kan prövas av gemenskapsdomstolarna i den mån det är nödvändigt för att säkerställa likabehandling av de sökande och objektiviteten i det val som görs mellan dem (18).

I detta sammanhang anser ombudsmannen att klaganden inte har lagt fram några bevis eller argument för att visa att i) uttagningskommittén, genom att välja att betygsätta uppsatserna på grundval av en betygsskala som var identisk med den som fanns i punkt VI.A.3 i meddelandet om rekrytering, agerade utanför sitt stora utrymme för skönsmässig bedömning, eller ii) den betygsskala som uttagningskommittén använde inte gjorde det möjligt för den att göra en jämförande bedömning av kandidaternas kapacitet och säkerställa likabehandling av kandidaterna och objektiviteten i det val som gjordes mellan dem.

1.7 Ombudsmannen noterar vidare parlamentets uttalande att kriterierna för poängsättning av de skriftliga proven fastställdes före proven. Parlamentet har även hänvisat till den rättspraxis enligt vilken uttagningskommitténs arbete, vid bedömningen av de sökandes kompetens, omfattas av den sekretess som är förbunden med förfarandets komparativa karaktär, liksom poängsättningskriterierna(19).

I detta avseende noterar ombudsmannen att uttagningskommitténs ordförande i en skrivelse av den 13 januari 2006 informerade klaganden om skälen till att hans uppsats inte uppnådde kravet för godkänt. Dessa var följande:

1. Underlåtenhet att uppnå miniminivån för politisk analys och lämplig kunskap om de ämnen som krävs av en politisk rådgivare till ALDE.
2. Avsaknad av ett kritiskt tillvägagångssätt i uppsatsen, korthet och inkonsekventa slutsatser, som visar en oförmåga att analysera komplexa fenomen av politiska partier i det europeiska samhället.
3. Avsaknad av den historiska bakgrunden till krisen för traditionella politiska partier i Europa och underlåtenhet att nämna utvecklingen av de nyligen inrättade europeiska politiska partierna. och
4. Avsaknad av i) medborgarnas uppfattning om dessa fenomen och ii) nya idéer om hur man kan förbättra kopplingen mellan politiska partier och det europeiska samhället, i vid bemärkelse.

1.8 Ombudsmannen anser att parlamentets ovannämnda förklaringar till klaganden visar att hans uppsats poängsattes på grundval av kriterier som fastställdes före proven och som överensstämde med syftet med det skriftliga provet A.3. (uppsats) enligt definitionen i punkt VI.A.3 jämförd med punkt II i meddelandet om rekrytering. Syftet var att bedöma kandidaternas redaktionella kapacitet, kunskapsnivå och den språkliga kvalitet som krävs för att hjälpa ALDE-ledamöterna att utföra sina uppgifter. Dessa funktioner inkluderar: Deltagande i parlamentsutskottens lagstiftningsarbete. politisk rådgivning, Utarbetande av enhetliga parlamentsståndpunkter inom Europeiska unionens huvudsakliga verksamhetsområden. Anordnande och uppföljning av möten. Informations- och kommunikationsuppgifter. samt all verksamhet som är nödvändig för att ALDE ska fungera väl. Enligt samma punkt II i meddelandet om rekrytering kräver tjänsten dessutom goda kunskaper om de politiska systemen inom Europeiska unionen.

Ombudsmannen anser därför att klaganden förfogade över omfattande information som gjorde det möjligt för honom att förstå de kriterier som låg till grund för hans uppsats. Av samma skäl har ombudsmannen ingen anledning att betvivla att märkningskriterierna faktiskt existerar.

1.9 Slutligen anser ombudsmannen att det är lämpligt att ta itu med klagandens farhågor när det gäller märkningen och omprövningen av hans uppsats.

För det första erinrar ombudsmannen om klagandens argument, som framfördes i hans klagomål enligt artikel 90.2, att han fick sin uppsats återläst av en expert på engelska som ansåg att uppsatsen förtjänade ett betyg motsvarande minst 50 %. I detta avseende påpekar ombudsmannen att klagandens uppsats, när det gäller dess språkliga kvalitet, erhöll 6 poäng av 10. Ombudsmannen anser därför att klagandens argument endast bekräftar parlamentets ståndpunkt att inga oegentligheter har upptäckts i märkningen av hans uppsats.

För det andra noterar ombudsmannen klagandens tvivel, som uttrycks i hans klagomål enligt artikel 90.2 och hans synpunkter på parlamentets yttrande, om huruvida hans uppsats, mot bakgrund av det skyndsamma svaret från uttagningskommittén av den 8 december 2005 på hans begäran om omprövning av den 7 december 2005, verkligen granskades på nytt av uttagningskommittén den 8 december 2005. I detta avseende påpekar ombudsmannen att parlamentet aldrig hävdade att den klagandes uppsats den 8 december 2005 hade granskats på nytt av alla fyra ledamöterna i urvalskommittén. Tvärtom framgår det av tillgängliga uppgifter att hans uppsats, efter klagandens begäran av den 7 december 2005, omedelbart granskades på nytt av uttagningskommitténs ordförande tillsammans med en annan ledamot av kommittén, nämligen företrädaren för parlamentets personalkommitté. På grundval av samma bevisning förefaller det dessutom som om hans uppsats, efter klagandens klagomål enligt artikel 90.2, granskades på nytt av alla fyra ledamöterna i urvalskommittén.

1.10 Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens påstående och anser att hans påståenden inte kan godtas.

2 Slutsats

Ombudsmannen drar slutsatsen att undersökningen av detta klagomål inte har avslöjat något administrativt missförhållande. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Parlamentets talman kommer att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

---

(1) En kopia av denna skrivelse tillhandahölls av parlamentet under denna undersökning.

(2) En kopia av denna skrivelse översändes till ombudsmannen endast av parlamentet, som en bilaga till dess yttrande. Innehållet i yttrandet sammanfattas i avsnittet ”Parlamentets yttrande” nedan.

(3) Mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, REGP 2004, s. I-A-25 och II-107, punkt 60.

(4) En kopia av meddelandet om rekrytering bifogades parlamentets yttrande. Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar.

(5) Ombudsmannen noterar att felet vid räkning eller maskinskrivning på denna rad varken har åtgärdats eller bestridits av klaganden. Den behandlas således inte i förevarande utredning.

(6) Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar.

(7) Mål T-24/01, Staelen mot parlamentet, REGP 2003, s. I-A-79 och II-423, punkt 47.

(8) Mål T-291/45, Pimley-Smith mot kommissionen, REGP 1995, s. I-A-209 och II-637, punkt 26.

(9) Mål T-237/95, Carbajo Ferrero mot parlamentet, REGP 1997, s. I-A-141 och II-429, punkt 101.

(10) Mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, REGP 2004, s. I-A-25 och II-107, punkterna 28-30.

(11) Domen i det ovannämnda målet Konstantopoulou mot domstolen, punkt 60.

(12) Mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, REGP 2004, s. I-A-25 och II-107, punkt 60.

(13) Domen i det ovannämnda målet Konstantopoulou mot domstolen, punkterna 28-32.

(14) Se anmärkning 5 ovan.

(15) Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar.

(16) Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar.

(17) Översättning från franska av ombudsmannens avdelningar.

(18) Mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, REGP 2004, s. I-A-25 och II-107, punkt 60.

(19) Domen i det ovannämnda målet Konstantopoulou mot domstolen, punkterna 28-30.