# Europeiska ombudsmannens beslut i klagomål 2601/2005/(ELB)ID mot Europeiska kommissionen
- Författare: Europeiska ombudsmannen
- Datum: null
- [URL](https://www.ombudsman.europa.eu/sv/decision/sv/2985)
---
> Klaganden, ett företag som heter SYSTRAN, hävdade att kommissionen kränkte dess äganderätt till ett automatiskt översättningsprogram. Enligt klaganden krävde dessa rättigheter att kommissionen skulle få sitt godkännande innan den gjorde vissa ändringar i programmet, som hade utvecklats på grundval av flera avtal med kommissionen.
> 
> Kommissionen bestred inte *förekomsten* av SYSTRAN:s immateriella rättigheter till programmet, utan uttryckte snarare tvivel om *omfattningen* av *dessa* rättigheter. Den gjorde i huvudsak gällande att bevisbördan för att det verkligen förelåg en kränkning av de relevanta immateriella rättigheterna ålåg klaganden och att klaganden först borde fastställa de rättsliga och avtalsmässiga grunderna för dessa rättigheter.
> 
> Ombudsmannen noterade att de rättsliga aspekterna av skyddet av en rättighet, såsom den som klaganden åberopar, kan bero på tillämplig lagstiftning och på innehållet i de avtalsförhållanden som upprättats mellan de berörda parterna, i enlighet med denna lagstiftning. I det aktuella fallet hade klaganden endast uppgett att hans rätt erkändes i direktiv 91/250/EEG om rättsligt skydd för datorprogram[\[1\]](#_ftn1){#_ftnref1} och i samtliga medlemsstaters nationella lagstiftning, särskilt i Frankrike, Belgien och Luxemburg. Han hade emellertid inte hänvisat till några särskilda bestämmelser vare sig i direktivet (som riktar sig till medlemsstaterna, inte till gemenskapen eller dess institutioner) eller i tillämplig nationell lagstiftning, och han hade inte ens klargjort vilken nationell lagstiftning som skulle tillämpas och varför. Klaganden ålades dessutom att precisera och fastställa den rättsliga grunden för den rättighet som påstås ha åsidosatts, vilket klaganden inte hade gjort. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att klaganden inte hade fastställt den påstådda överträdelsen.
> 
> Ombudsmannen avslutade med att uppmana klaganden och kommissionen att överväga möjligheten att hänskjuta sin tvist till ett medlingsförfarande, genom vilket parterna tillsammans med hjälp av en eller flera medlare kan nå en godtagbar lösning på problemet, eller åtminstone med tillräcklig precision och tydlighet identifiera de rättsliga, faktiska och tekniska frågor som tvisten gäller, innan ärendet hänskjuts till en domstol eller ett skiljedomsorgan.
> 
> *** ** * ** ***
> 
> [\[1\]](#_ftnref1){#_ftn1} Rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram, EGT L 122, 1991, s. 42.
> 
Strasbourg den 28 september 2006   

Bäste S.,

Den 28 juli 2005 ingav du på ditt företags vägnar, SYSTRAN, ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska kommissionen om ditt företags immateriella rättigheter när det gäller en programvara som kallas EC-SYSTRAN.

Den 9 september 2005 vidarebefordrade jag klagomålet till kommissionens ordförande. Den 26 september 2005 skickade ni mig ytterligare en handling om innehållet i ert klagomål, som jag skickade till kommissionen den 5 oktober 2005. Kommissionen avgav sitt yttrande den 9 december 2005. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 28 februari 2006. Den 18 oktober 2005, den 26 december 2005, den 1 mars 2006 och den 2 maj 2006 skickade ni även kompletterande skrivelser och upplysningar om ert ärende till mig.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet
----------

I sitt klagomål (och tillhörande handlingar som bifogats det) uppgav klaganden sammanfattningsvis följande.

Klaganden är ordförande och verkställande direktör för ett företag som heter SYSTRAN, som äger programvaran för automatisk översättning kallad SYSTRAN (SYSTRAN-systemet) och utvecklar dess olika versioner. Efter flera kontrakt mellan SYSTRAN och Europeiska kommissionen anpassade SYSTRAN sin programvara för att skapa en version som kallades EC-SYSTRAN. Från 1999 till 2002 skötte SYSTRAN, via sitt dotterbolag SYSTRAN-Luxemburg, migreringen av EC-SYSTRAN för att säkerställa att det fungerade under UNIX. För detta ändamål använde den SYSTRAN:s befintliga rättigheter till den ursprungliga programvaran och till kärnan i SYSTRAN-systemet under UNIX, som hade skrivits om helt av SYSTRAN 1993, för sina egna behov.

Den 4 oktober 2003 inledde kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT) ett anbudsförfarande[(1)](#(1)){#Footnote1} för att behålla och förbättra versionen EG-SYSTRAN. Den 31 oktober 2003 skrev klaganden till kommissionen och uttryckte tvivel om huruvida denna anbudsinfordran var lagenlig, eftersom ändringarna kunde innebära och kränka SYSTRAN:s immateriella rättigheter. Den 17 november 2003 svarade kommissionen att de planerade ändringarna inte verkade vara av sådan art att de kränker nämnda immateriella rättigheter. I januari 2004 tilldelades ett företag med säte i Luxemburg kontraktet. Den 24 mars 2004 begärde klaganden att kommissionen skulle klargöra vilken typ av arbeten som skulle utföras på grundval av detta kontrakt. Den 27 april 2004 informerade kommissionen klaganden om att förbättringarna av det automatiska översättningssystemet i huvudsak utfördes genom återkoppling från översättare, genom riktad berikning av ordböcker eller förbättring av språkrutinerna. Detta svar bekräftade klagandens farhågor, eftersom sådana ändringar endast kan göras genom att ingripa i programvarans kärna.

Den 12 juli 2004 skrev klaganden till kommissionen (DGT) och angav att de pågående ändringarna krävde ingripanden i programvarans kärna och i dess förberedande material, som är SYSTRAN:s exklusiva egendom, och noterade att den utvalda anbudsgivaren inte hade någon sakkunskap på detta område och hade rekryterat den personal som tidigare arbetade för SYSTRAN-Luxemburg.

Den 7 oktober 2004 ägde ett möte rum mellan kommissionen (generaldirektören för DGT), klaganden och en expert på informationsteknik, som hjälpte klaganden. Det ledde till kommissionens beslut att inrätta en gemensam arbetsgrupp, främst för att identifiera arten av de ändringar som kommissionen gjort av EG-SYSTRAN och bedöma dem i förhållande till immateriella rättigheter. Till att börja med höll kommissionen sitt löfte om att samla in nödvändig information för att identifiera de verk som nyligen utförts i systemet, utvärdera deras omfattning och kontrollera dem i förhållande till upphovsrätten. Den 22 oktober 2004 informerade DGT klaganden om att dess avdelningar hade börjat samla in informationen och lovade att kontakta SYSTRAN igen för att tillsammans besluta om nästa steg. Den 10 december 2004 förnyade DGT sina ovannämnda åtaganden.

Den 16 december 2004 ägde ett annat möte rum mellan kommissionen och klaganden. Den 6 januari 2005 skickade experten på informationsteknik, som arbetade för klaganden, ett tekniskt dokument till kommissionen som sammanfattade konturerna av SYSTRAN:s immateriella rättigheter till programvaran (dokumentet bifogades inte klagomålet). Den 27 januari 2005 ägde ett annat möte rum mellan klaganden och kommissionen (en direktör för DGT, åtföljd av enhetschefer och en tjänsteman från generaldirektoratet för informationsteknik).Kommissionen övervägde inte längre att inrätta en bilateral arbetsgrupp för att granska det arbete som utförts eller tillhandahålla den information som utlovats SYSTRAN.

I stället informerade kommissionen den 15 februari 2005 klaganden om att kommissionen hade granskat den tekniska information som tillhandahållits av den expert som arbetade för klaganden och att den hade konstaterat att den inte i sig utgjorde bevis för de immateriella rättigheter som klaganden hänvisade till. Kommissionen hyste tvivel om hans tolkning av den rättsliga och avtalsmässiga ram som ligger till grund för hans anspråk. Kommissionen bad därför klaganden att tillhandahålla handlingar som han ansåg utgöra den rättsliga och avtalsmässiga grunden för SYSTRAN:s immateriella rättigheter och som låg till grund för hans påståenden.

Den 10 mars 2005 skrev klaganden till kommissionen (direktören för DGT) och uttryckte sin förvåning över kommissionens ståndpunkt och begäran. För det första angav han att det tekniska dokument som utarbetats av experten inte motiverade SYSTRAN:s immateriella rättigheter, utan snarare definitionen av konturerna av dess anspråk, endast inom ramen för avtalsförhållandena mellan bolagen i SYSTRAN-koncernen och kommissionen, från 1998 till 2003. Dokumentet gällde de delar av EC-SYSTRAN som migrerades till UNIX. När det gäller grunden för SYSTRANs immateriella rättigheter noterade han att SYSTRAN var designern av programvaran SYSTRAN ("SYSTRAN-systemet") och därför ägde immateriella och industriella rättigheter. Flera patentansökningar lämnades in i USA, Kanada och Europa. Sedan 1968 har programvaran regelbundet levererats till amerikanska myndigheter. Kommissionen erkände SYSTRAN:s rättigheter, vilket framgår av dess publikationer och inom ramen för diskussionerna om tidigare avtal med kommissionen 1997.

Samma dag skrev klaganden en andra skrivelse till generaldirektören för DGT och uppgav att han inte hade fått något svar på de ändringar som gjorts i programvaran och att den gemensamma arbetsgruppen inte hade inrättats. Han ansåg att tillräcklig information hade lämnats till kommissionen och begärde en kopia av den EC-SYSTRAN-programvara som kommissionen hade ändrat, en kopia av kringutrustningen och de allmännyttiga tjänsterna i samband med programvaran och det förberedande planeringsmaterialet samt en beskrivning av de ändringar som gjorts i programvaran sedan den levererades 2003.

Den 28 april 2005 upprepade kommissionen att den ansåg att klaganden inte hade lagt fram några bevis för SYSTRAN:s immateriella rättigheter och för SYSTRAN:s rätt att motsätta sig det arbete som utförts av det företag som tilldelats det aktuella anbudsförfarandet. Kommissionen uppmanade på nytt klaganden att inkomma med styrkande handlingar.

Den 19 maj 2005 skrev klaganden till kommissionens ordförande och förklarade vilka problem han stötte på med DGT. För det första erinrade han om de olika avtal som ingåtts mellan bolagen i SYSTRAN-koncernen och kommissionen. I detta avseende hänvisade han *bland annat* till ett avtal som undertecknades den 4 augusti 1987 och som gjorde det möjligt för kommissionen att utveckla och förbättra EC-SYSTRAN och fritt använda det för sina ändamål. I detta avtal (som avslutades av kommissionen 1991) föreskrevs ingen avgift, men kommissionen var skyldig att "överföra" de ändringar som den skulle göra till SYSTRAN-gruppen. Klaganden uppgav också att det mellan 1991 och 1997 inte fanns några affärsförbindelser mellan kommissionen och SYSTRAN-koncernen och att två företag med säte i Luxemburg tilldelades de relevanta kontrakten under denna period. 1998 åtog sig SYSTRAN att migrera de 18 språkparen av versionen EC-SYSTRAN för Mainframe till UNIX. Fyra av dessa 18 par hade utvecklats olagligt av kommissionen eller tredje företag. För denna migrering använde SYSTRAN-Luxemburg SYSTRANs befintliga rättigheter, nämligen det ursprungliga programmet och "kärnan" i systemet, som hade skrivits om helt av SYSTRAN. Klaganden påpekade också att SYSTRAN aldrig hade tillerkänt kommissionen andra rättigheter än rätten att använda de levererade produkterna. Varje ändring av dessa produkter eller deras användning för att skapa nya språkpar, utan SYSTRAN:s förhandstillstånd, kränkte SYSTRAN:s immateriella rättigheter, eftersom dessa rättigheter erkänns i EU-direktivet om immateriella rättigheter av den 14 maj 1991 och i medlemsstaternas samlade nationella lagstiftning, särskilt i Frankrike, Belgien och Luxemburg. Klaganden begärde tillgång till den programvara som används och ändras av kommissionen för att kontrollera arten och omfattningen av de ändringar som gjorts. Avslutningsvis hävdade han att kommissionen bör följa gemenskapens direktiv, regler och principer, särskilt principen om öppenhet.

Samma dag svarade klaganden även DGT och bestred dess skrivelse av den 28 april 2005. Han uppgav att kommissionen hade alla kontrakt som undertecknats mellan kommissionen och företagen i SYSTRAN-koncernen samt de kontrakt genom vilka SYSTRAN-koncernen hade förvärvat dessa företag. Han hävdade att kommissionen inte agerade på ett öppet sätt, eftersom den vägrade att förse klaganden med den information som han hade begärt.

Den 9 september 2005 inledde Europeiska ombudsmannen en undersökning av detta klagomål och bad kommissionen att yttra sig om följande påståenden från klaganden:

1. Kommissionen kränker SYSTRAN:s immateriella rättigheter genom att ändra den aktuella programvaran (EC-SYSTRAN) utan förhandstillstånd från SYSTRAN.
2. Kommissionen underlät att svara på klagandens begäran om tillgång till den ändrade programvaran för att kontrollera ändringarnas omfattning.

Den 26 september 2005 skickade klaganden en skrivelse till ombudsmannen, i vilken han angav att hans klagomål också avsåg kommissionens bristande öppenhet, att tillhandahålla den information som han hade begärt och att fullgöra sitt åtagande om att inrätta en gemensam arbetsgrupp. Den 5 oktober 2005 vidarebefordrade ombudsmannen denna skrivelse till kommissionen och uppmanade den att ta hänsyn till detta när den formulerade sitt yttrande.

Frågeställningen
----------------

**Kommissionens yttrande**   

I sitt yttrande framförde kommissionen följande synpunkter.

Det system för maskinöversättning som kommissionen har använt i nästan 30 år kallas EC-SYSTRAN. Utvecklingen av EG-SYSTRAN inleddes 1976. Numera är systemet tillgängligt för alla kommissionstjänstemän och erbjuder för närvarande översättning för 18 operativa språkpar (eller kombinationer).

Detta system utvecklades inom ramen för en rad olika kontrakt, delvis i samarbete med klaganden eller med företag som klaganden förvärvade i ett senare skede, men som alltid finansierades av kommissionen. Detta innebär att klaganden, i motsats till vad som hävdas i klagomålet, inte har exklusiv äganderätt till EC-SYSTRAN.

Den 4 oktober 2003 inledde kommissionen ett öppet anbudsförfarande för underhåll och språklig förbättring av EC-SYSTRAN[(2).](#(2)){#Footnote2} Detta var i linje med gällande regler för offentlig upphandling[(3).](#(3)){#Footnote3} Syftet med avtalet var att underhålla och språkligt förbättra kommissionens MT-tjänst, utan vilken nyttan av systemet snabbt skulle minska. I december 2003 tilldelades kontraktet ett luxemburgskt företag[(4).](#(4)){#Footnote4}

Samtidigt som klaganden avstod från att lämna anbud skickade han en skrivelse till den företrädare för kommissionens behöriga avdelning som angavs i meddelandet om upphandling, i vilken han ifrågasatte kommissionens rätt att utföra underhållsarbete på EC-SYSTRAN MT-systemet och därmed hävdade att SYSTRAN:s immateriella rättigheter hade kränkts[(5).](#(5)){#Footnote5}

Efter det att flera skrivelser hade utväxlats om arten av det arbete som under tiden hade utförts inom ramen för kontraktet eller som fortfarande var planerat[(6)](#(6)){#Footnote6} hävdade klaganden att kontraktet hade tilldelats en konkurrent som inte hade någon erfarenhet av MT-området men hade anställt ett antal tidigare anställda vid SYSTRAN-Luxemburg[(7).](#(7)){#Footnote7} Detta följdes av påståenden om kommissionens rätt att göra eventuella ändringar av den migrerade versionen av EC-SYSTRAN MT. Klaganden begärde vidare tillgång till den version av EC-SYSTRAN som använts sedan avtalet DGT/MT/2003-2 trädde i kraft, för att kontrollera arbetet med och omfattningen av de ändringar som gjorts av systemet.

När det gäller klagandens första påstående (kommissionen*kränker SYSTRAN:s immateriella rättigheter genom att ändra programvaran EC-SYSTRAN utan förhandstillstånd från SYSTRAN)* anser kommissionen på grundval av den information som för närvarande finns tillgänglig att det inte går att fastställa att den har kränkt SYSTRAN:s immateriella rättigheter. Å ena sidan grundar sig denna slutsats på en pågående undersökning av det arbete som utförts med systemet inom ramen för avtalet om underhåll och språklig förbättring. Å andra sidan undersökte kommissionen i detalj och inom kortast möjliga tidsram den tekniska dokumentation som hade tillhandahållits av en företrädare för klaganden på kommissionens begäran. Undersökningen visade att dessa handlingar inte i sig utgjorde bevis för äganderätt. Analysen visade dessutom att det fanns vissa tvivel om tolkningen av de rättsliga och avtalsmässiga grunderna för klagandens påstående, särskilt att kommissionen inte hade någon möjlighet att ingripa i de program som förtecknas i rapporten. För att klargöra denna fråga bad kommissionen klaganden vid flera tillfällen (både skriftligen och vid de möten som hölls i december 2004 och januari 2005) att tillhandahålla kopior av alla handlingar som utgör den rättsliga eller avtalsmässiga grunden för de upphovsrätter som Systran hävdar. Fram till dess att detta yttrande lämnades in hade klaganden inte lämnat in några sådana handlingar.

När det gäller klagandens andra påstående (kommissionen*underlät att svara på hans begäran om tillgång till den ändrade programvaran för att kontrollera ändringarnas omfattning)* beviljade kommissionen inte klaganden tillgång till programvaran EC-SYSTRAN, eftersom detta skulle ha stått i strid med budgetförordningen[(8)](#(8)){#Footnote8} och dess genomförandebestämmelser[(9).](#(9)){#Footnote9} I artikel 100 i den förstnämnda föreskrivs att "vissa*uppgifter inte behöver lämnas ut om ett utlämnande skulle skada privata företags legitima affärsintressen eller skulle kunna snedvrida den lojala konkurrensen mellan dessa företag".* Med tanke på att klaganden inte deltog i anbudsförfarandet 2003 fanns det ingen anledning att i ett senare skede få tillgång till programvara och andra uppgifter om utförandet av kontraktsarbete som härrörde från detta anbudsförfarande. Att ge klaganden tillgång till den migrerade MT-versionen kan omfatta tillgång till konfidentiell affärsinformation om det arbete som utförts, tekniska detaljer och andra delar, som alla omfattas av skyddet av entreprenörens kommersiella, immateriella och affärsmässiga rättigheter. Det är värt att notera att omfattningen och arten av de uppgifter som anförtrotts den utvalda anbudsgivaren kan konsulteras genom att granska de tekniska specifikationerna för det ursprungliga anbudsförfarandet (se fotnot 1).

Kommissionen kan inte godta påståendet att den inte har uppfyllt sitt åtagande att inrätta en gemensam arbetsgrupp. Tvärtom, efter mötet med generaldirektören för kommissionens DGT den 7 oktober 2004, som anordnades på kommissionens förslag, och efter utbytet av flera skrivelser om de tekniska aspekterna av klagandens påstående, deltog företrädare för kommissionen i ytterligare två möten (i Bryssel den 16 december 2004 och i Paris den 27 januari 2005) där inte bara klagandens påståenden utan även den möjliga definitionen av konturerna av sådana påståenden samt rättmätigheten av eventuella ändringar av sådana konturer diskuterades. Det faktum att diskussionerna inte ledde till en gemensam överenskommelse och att klaganden inte tillhandahöll den bevisning som kommissionen krävde kan inte tolkas som en underlåtenhet från kommissionens sida. Kommissionen står fast vid sitt åtagande att samarbeta inom denna arbetsgrupp så snart en sådan gemensam överenskommelse har nåtts.

När det gäller den påstådda bristen på öppenhet bör det också noteras att kommissionen alltid besvarade klagandens skrivelser och följde upp de olika mötena så snabbt som möjligt. Om det föreföll förekomma vissa förseningar berodde detta endast på ärendets komplicerade karaktär, som i de flesta fall krävde en grundlig analys, samråd med de olika berörda avdelningarna inom kommissionen och användning av specialiserad rådgivning.

Slutligen, genom att i ett mycket tidigt skede av diskussionerna inrätta en intern arbetsgrupp för att ta itu med alla aspekter som rör denna fråga, med deltagande av alla generaldirektorat med sakkunskap i dessa frågor, erkände kommissionen vikten av denna fråga och visade sin vilja att göra en djupgående teknisk och rättslig analys av ärendet.

Sammanfattningsvis var det omöjligt att komma fram till en slutgiltig slutsats om huruvida kommissionen hade gjort intrång i någon av klagandens rättigheter förrän kommissionen hade mottagit omfattande bevis på klagandens påståenden samt kopior av alla handlingar som utgjorde den rättsliga eller avtalsmässiga grunden för de upphovsrätter som hävdades. Kommissionen kunde inte ha beviljat tillgång till den ändrade programvaran utan att bryta mot budgetförordningen. Kommissionen ansåg att de möten som hölls i december 2004 och januari 2005 tjänade som förberedelse för inrättandet av en gemensam arbetsgrupp. Tyvärr kunde denna verksamhet inte fullföljas eftersom man inte kunde nå någon gemensam överenskommelse om de konturer som skulle analyseras. Det bör vidare noteras att kommissionen alltid hade reagerat på ett samarbetsinriktat och försonligt sätt och systematiskt besvarat klagandens påståenden. Kommissionen kan således inte godta påståendet om bristande insyn.
**Klagandens synpunkter**   

Klagandens synpunkter kan sammanfattas på följande sätt.

Klaganden ansåg att kommissionen inte hade lämnat några svar på hans frågor, som han hade hoppats få genom ombudsmannens undersökning. Trots sina relevanta löften underlät kommissionen att meddela honom resultaten av sina undersökningar i denna fråga.

Den omständigheten att kommissionen finansierade det arbete som var nödvändigt för att upprätta den programvara som kommissionen beställt av SYSTRAN, eller till andra bolag som SYSTRAN förvärvade, innebär inte att upphovsrätten medgavs eller att tillstånd att göra ändringar gavs.

Dessutom är EC-SYSTRAN endast en anpassning av en programvara som ägs av SYSTRAN, vilket erkänns av kommissionens företrädare. År 1988 uppgav generaldirektören för GD XIII[(10)](#(10)){#Footnote10} i en skrivelse till den rådgivande kommittén för försäljning och inköp att det omtvistade kontraktet skulle tilldelas direkt till SYSTRAN, det vill säga ägaren till SYSTRAN-systemet, eftersom endast detta företag kunde tillhandahålla nya språkpar. År 1997 skickade generaldirektören för DGT en skrivelse till klaganden och uppgav att kommissionens system för automatisk översättning baserades på SYSTRAN-systemet. Kommissionen kan inte förneka att den migrerade programvara som används i dag har utformats och tillhandahållits av Systran.

Klaganden noterade att kommissionen inte angav vilka ändringar som hade gjorts i programvaran, trots att detta var föremål för klagandens begäran och kommissionens åtaganden. Denna information borde ha granskats av den gemensamma arbetsgruppen. Klaganden fick emellertid genom kommissionens yttrande reda på att den gemensamma arbetsgruppen hade ersatts av en intern arbetsgrupp, vars resultat och slutsatser inte hade meddelats honom.

Enligt klaganden har kommissionen handlat i ond tro. För det första har sökanden gjort gällande att det tekniska dokumentet från den sakkunnige som biträder klaganden inte utgör bevis för SYSRAN:s immateriella rättigheter. Det enda syftet med detta dokument var dock att utarbeta arkitekturen och innehållet i den programvara som hade migrerats och sedan tillhandahållits av SYSTRAN, så att kommissionen skulle kunna förteckna de ändringar som gjorts i programvaran. När det gäller kommissionens uttalande om att klaganden inte hade försett kommissionen med handlingar som fastställde den rättsliga eller avtalsmässiga grunden för de påstådda immateriella rättigheterna, erinrade klaganden om att han hade undertecknat ett stort antal avtal med kommissionen under 30 år och att han hade erbjudit kommissionen tillgång till alla relevanta handlingar som han hade tillgång till och som han ville ta del av.

Dessutom åberopade kommissionen för första gången en förordning för att motivera sin vägran att ge klaganden tillgång till programvaran. Enligt klaganden bör upphovsmannen till en programvara alltid ha möjlighet att få tillgång till den och på grundval av sin rätt till respekt för sin intellektuella skapelse bör inga kommersiella intressen eller tekniska detaljer hindra honom från att få tillgång till den.

Slutligen ansåg klaganden att kommissionen hade tilldelat vissa företag relevanta kontrakt som den gynnade och vilselett SYSTRAN genom att 1997 lova ett långsiktigt samarbete i utbyte mot att SYSTRAN avstod från sina finansiella fordringar på kommissionen.

Beslutet
--------

**1 Inledande anmärkningar**   

1.1 I sin skrivelse av den 26 december 2005 till Europeiska ombudsmannen uppgav klaganden, ordföranden och verkställande direktören för företaget SYSTRAN, för vars räkning detta klagomål inges, att han hade begärt att Europeiska kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG)[nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (nedan kallad förordning 1049/2001) (11)](#(11)){#Footnote11} skulle ge honom tillgång till alla handlingar som kommissionen förfogar över och som rör SYSTRAN-ärendet. Genom en skrivelse av den 18 januari 2006 informerade ombudsmannen klaganden om att om han efter detta förfarande för allmänhetens tillgång inte var nöjd med kommissionens svar skulle han ha möjlighet att lämna in ett nytt klagomål till ombudsmannen om kommissionens hantering av hans begäran om tillgång till handlingar. Genom en skrivelse av den 2 maj 2006 underrättade den klagande ombudsmannen om att hans begäran om tillgång, enligt vad som anges i 1 mars 2006[(12),](#(12)){#Footnote12} delvis hade avslagits. Till denna skrivelse bifogade klaganden sin relevanta bekräftande ansökan av den 2 maj 2006. Han uppgav också att han, även om han inte förväntade sig att kommissionen skulle ändra sin ståndpunkt, hoppades att ombudsmannen skulle få tillgång till de handlingar som han inte hade fått, vilket skulle underlätta ombudsmannens undersökning av hans ärende. I detta avseende upprepar ombudsmannen att om klaganden inte är nöjd med kommissionens svar på hans bekräftande ansökan kan han lämna in ett nytt klagomål till ombudsmannen i denna fråga. Ombudsmannen anser inte heller att det är motiverat för hans undersökning av detta klagomål att ta del av kommissionens handlingar i ärendet, i enlighet med artikel 5.2 i Europeiska ombudsmannens beslut om antagande av genomförandebestämmelser[(13).](#(13)){#Footnote13}

1.2 I sina synpunkter av den 28 februari 2006 på kommissionens yttrande ansåg klaganden att kommissionen har tilldelat kontrakt om automatisk översättning till vissa företag som den föredrar och som inte har den personal och sakkunskap som krävs. Han uppgav också att kommissionen har lurat SYSTRAN genom att 1997 lova ett långsiktigt samarbete i utbyte mot att SYSTRAN avstår från sina finansiella fordringar på kommissionen. I sin skrivelse av den 2 maj 2006 till ombudsmannen hänvisar klaganden dessutom till två skrivelser från kommissionen (av den 5 april 2006 och den 7 april 2006) och påpekar att de innehåller orättvisa anklagelser och uttalanden mot SYSTRAN (om spionprogram som installerats på kommissionens servrar och användningen av varumärket Euramis) och att han redan har svarat på den första skrivelsen. Ombudsmannen noterar att han inom ramen för denna undersökning inte kommer att behandla ovannämnda frågor som tagits upp av klaganden, eftersom dessa frågor inte omfattas av hans undersökning av klagandens klagomål av den 28 juli 2005 och en korrekt granskning av dem skulle avsevärt försena hans beslut i detta klagomål. Den klagande kan dock överväga att lämna in ett nytt klagomål till ombudsmannen om dessa frågor och se till att förse ombudsmannen med alla styrkande handlingar som rör de påstådda fallen av administrativa missförhållanden, inbegripet relevant korrespondens med kommissionen.

1.3 I en skrivelse av den 26 september 2005 uppgav klaganden att hans klagomål, utöver de två påståenden som anges i ombudsmannens inledande skrivelse av den 9 september 2005[(14),](#(14)){#Footnote14} också hade en tredje aspekt som syftade till att fördöma det skandalösa beteendet hos kommissionens generaldirektorat för översättning (DGT) gentemot SYSTRAN, vilket sammanfattades på följande sätt i hans klagomål: "De*falska argumenten från DGT, dess åtaganden och löften som inte hållits, det upprepade åsidosättandet av skyldigheterna att vara transparent och att tillhandahålla information, trots att DGT hade erkänt att det hade sådana skyldigheter, den bristande insynen i det arbete som utförts, på DGT:s begäran, på SYSTRAN:s programvara, användningen av en underordnad tjänsteman i syfte att inte uppfylla generaldirektörens åtaganden, det försenade införandet av ett negativt svar, i strid med dess tidigare åtaganden, utgör ett exemplariskt fall av administrativa missförhållanden som motiverar ett klagomål till ombudsmannen".* Klaganden anförde i sin skrivelse av den 26 september 2005 att "kommissionen*har gentemot oss gjort ett åtagande om öppenhet och information som den inte har respekterat".* Klaganden förklarade att dessa åtaganden avsåg inrättandet av en gemensam arbetsgrupp, som skulle undersöka och klargöra vissa frågor, och tillhandahållandet av information som är nödvändig för att undersöka eventuella kränkningar av deras immateriella rättigheter. Ombudsmannen vidarebefordrade klagandens skrivelse av den 26 september 2005 till kommissionen, som hänvisade till ovannämnda fråga som klaganden tagit upp i punkt iii i sitt yttrande. Denna fråga, som är nära kopplad till de två påståenden som identifierades i ombudsmannens inledande skrivelse av den 9 september 2005, kommer att behandlas i del 4 i detta beslut.

1.4 I sin skrivelse av den 26 september 2005 påpekade klaganden, efter att ha hänvisat till ovanstående ärende, att "det*är ytterst chockerande att kommissionens ordförande, till vilken SYSTRAN skickade en protestskrivelse, vidarebefordrade klagomålet för granskning till DGT, vars beteende var föremål för klagomålet. Vilken republik kan, med inspiration från Europeiska gemenskapens principer, utse den förvaltning som är föremål för klagomålet till domare i ett klagomål?* Klaganden, som inte identifierade denna fråga som en separat (fjärde) aspekt av sitt klagomål, hade också framfört ett liknande argument i sitt klagomål av den 28 juli 2005 till ombudsmannen[(15)](#(15)){#Footnote15}, tillsammans med andra argument, som hänvisade till kommissionens påstådda underlåtenhet att agera på ett öppet sätt och att lämna information till SYSTRAN, inom ramen för vad som enligt klaganden är kommissionens ansträngningar för att dölja överträdelsen av SYSTRAN:s immateriella rättigheter. I sitt yttrande av den 9 december 2005 framförde kommissionen sina synpunkter i den fråga som avses i punkt 1.3 i detta beslut, men tog inte specifikt upp den fråga som klaganden tagit upp när det gäller kommissionens hantering av hans klagomål av den 19 maj 2005 som översänts till kommissionens ordförande. Samma fråga togs också upp i klagandens skrivelse av den 12 december 2005 till kommissionens generalsekreterare[(16)](#(16)){#Footnote16} och i klagandens synpunkter av den 28 februari 2006. Klaganden har dock inte hänvisat till något svar från kommissionen i denna fråga. Kommissionens skrivelser till klaganden, som överlämnades till ombudsmannen i samband med hans undersökning, verkar inte heller behandla denna fråga, som kan behandlas som avskiljbar från den fråga som avses i punkt 1.3 i detta beslut. Under dessa omständigheter, och för att inte fördröja sitt beslut om klagomålet, kommer ombudsmannen varken att göra ytterligare undersökningar i denna fråga eller ta upp den i detta beslut, eftersom han inte känner till kommissionens ståndpunkter i frågan. I detta avseende kan den klagande dock lämna in ett nytt klagomål till ombudsmannen.
**2 Påstående om att kommissionen kränker SYSTRAN:s immateriella rättigheter genom att ändra programvaran EC-SYSTRAN utan föregående tillstånd**   

2.1 Klaganden hävdar att kommissionen kränker SYSTRAN:s äganderätt till programvaran för automatisk översättning EC-SYSTRAN genom att ändra den utan förhandstillstånd. Klagandens huvudargument till stöd för detta påstående kan sammanfattas på följande sätt:

1. SYSTRAN äger den automatiska översättningsprogramvaran SYSTRAN och utvecklar dess olika versioner. Efter flera avtal mellan SYSTRAN (eller företagen i SYSTRAN-koncernen) och kommissionen anpassade SYSTRAN sin programvara SYSTRAN för att skapa en version som kallades EC-SYSTRAN.
2. Från 1999 till 2002 skötte SYSTRAN, via sitt dotterbolag SYSTRAN-Luxemburg, migreringen av EC-SYSTRAN för att säkerställa att det fungerade under UNIX. För detta ändamål använde SYSTRAN-Luxemburg SYSTRANs befintliga rättigheter till den ursprungliga programvaran och till kärnan i SYSTRAN-systemet under UNIX, som hade skrivits om helt av SYSTRAN 1993, för sina egna behov.
3. Efter en anbudsinfordran tilldelade kommissionen i januari 2004 ett tredje företag ett kontrakt i syfte att ändra EG-SYSTRAN. Genomförandet av detta kontrakt innebar förändringar i EC-SYSTRAN som endast kunde uppnås genom att ingripa i kärnan av programvaran.
4. SYSTRAN hade aldrig tillerkänt kommissionen andra rättigheter än rätten att använda de levererade produkterna. Varje ändring av dessa produkter, utan SYSTRAN:s förhandstillstånd, kränker dess immateriella rättigheter, eftersom dessa rättigheter erkänns i det europeiska direktivet om immateriella rättigheter av den 14 maj 1991 och i medlemsstaternas samlade nationella lagstiftning, särskilt i Frankrike, Belgien och Luxemburg. Den omständigheten att kommissionen finansierade det arbete som var nödvändigt för att upprätta den programvara som kommissionen beställt från SYSTRAN eller från andra bolag som SYSTRAN förvärvat innebär inte att upphovsrätten medgavs eller att tillstånd att göra ändringar gavs.

2.2 Kommissionen avvisar i huvudsak detta påstående på grundval av följande argument:

EG-SYSTRAN utvecklades inom ramen för en rad olika kontrakt, delvis i samarbete med klaganden eller med företag som klaganden förvärvade i ett senare skede, men som alltid finansierades av kommissionen. Detta innebär att klaganden inte har exklusiv äganderätt till EC-SYSTRAN.

På grundval av den information som för närvarande finns tillgänglig anser kommissionen att det inte går att fastställa att SYSTRAN har kränkt sina immateriella rättigheter. Å ena sidan grundar sig denna slutsats på en pågående undersökning av det arbete som utförts med systemet inom ramen för avtalet om underhåll och språklig förbättring. Å andra sidan undersökte kommissionen i detalj och inom kortast möjliga tidsram den tekniska dokumentation som hade tillhandahållits av en företrädare för klaganden på kommissionens begäran. Undersökningen visade att dessa handlingar inte i sig utgjorde bevis för äganderätt. Analysen visade dessutom att det fanns vissa tvivel om tolkningen av de rättsliga och avtalsmässiga grunderna för klagandens påstående, särskilt att kommissionen inte hade någon möjlighet att ingripa i de program som förtecknas i rapporten. För att klargöra denna fråga bad kommissionen klaganden vid flera tillfällen (både skriftligen och vid de möten som hölls i december 2004 och januari 2005) att tillhandahålla kopior av alla handlingar som fastställer den rättsliga eller avtalsmässiga grunden för de upphovsrätter som Systran hävdar. Fram till dess att kommissionen lämnade sitt yttrande hade klaganden inte lämnat några sådana handlingar.

2.3 Ombudsmannen förstår att kommissionen inte direkt bestrider *att* SYSTRAN har immateriella rättigheter till programvaran EC-SYSTRAN. Kommissionen betvivlar snarare *omfattningen och räckvidden* av dessa rättigheter . Tvisten handlar om huruvida SYSTRAN:s immateriella rättigheter till EC-SYSTRAN kräver att kommissionen inhämtar SYSTRAN:s tillstånd innan den gör de omtvistade ändringarna av programvaran. Kommissionen har i huvudsak gjort gällande att klaganden har bevisbördan för att så är fallet. Kommissionen har vidare påpekat att klaganden för att kunna göra detta först måste fastställa de rättsliga och avtalsmässiga grunderna för SYSTRAN:s immateriella rättigheter till programvaran.

2.4 I detta avseende noterar ombudsmannen att de rättsliga aspekterna av skyddet av en sådan rättighet som den som klaganden åberopar kan variera beroende på tillämplig lagstiftning och innehållet i de avtalsförhållanden som upprättats mellan de berörda parterna, i överensstämmelse med denna lagstiftning. På grundval av de uppgifter som lämnats till ombudsmannen kan det här konstateras att klaganden endast har uppgett (i sin skrivelse av den 19 maj 2005 till kommissionens ordförande) att hans immateriella rättigheter i fråga erkänns i EU-direktivet om immateriella rättigheter av den 14 maj 1991 och i medlemsstaternas samlade nationella lagstiftning, särskilt i Frankrike, Belgien och Luxemburg. Rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram[(17)](#(17)){#Footnote17} riktar sig till medlemsstaterna och inte till Europeiska gemenskapen. Klaganden har inte heller hänvisat till några särskilda bestämmelser i direktivet eller relevant tillämplig nationell lagstiftning och har inte ens klargjort vilken nationell lagstiftning som ska tillämpas i detta fall och varför. Med tanke på att klaganden är den part som i samband med denna undersökning hävdar att SYSTRAN:s immateriella rättigheter har kränkts noterar ombudsmannen dessutom att klaganden bär bördan att specificera och fastställa den rättsliga grunden för den rättighet som påstås ha kränkts. Den klagande har dock inte uppfyllt denna skyldighet. Under dessa omständigheter drar ombudsmannen slutsatsen att klaganden inte har visat att kommissionen kränker SYSTRAN:s immateriella rättigheter genom att ändra programvaran EC-SYSTRAN utan SYSTRAN:s förhandstillstånd. Ombudsmannen finner därför inga administrativa missförhållanden när det gäller denna aspekt av ärendet. I detta avseende vill ombudsmannen fästa klagandens och kommissionens uppmärksamhet på den kompletterande iakttagelsen och på det förslag som han lägger fram i punkt 5.2 i detta beslut.
**3 Påstående om att kommissionen inte besvarade klagandens begäran om tillgång till den ändrade programvaran för att kontrollera ändringarnas art och omfattning**   

3.1 I sin skrivelse av den 19 maj 2005 till kommissionens ordförande begärde klaganden tillgång till programvaran EC-SYSTRAN, så som den används och ändras av kommissionen, för att kontrollera arten och omfattningen av de ändringar som gjorts. I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att kommissionen inte hade besvarat denna begäran.

3.2 I sitt yttrande över detta klagomål uppgav kommissionen, med avseende på detta påstående, att den inte gav klaganden tillgång till programvaran EC-SYSTRAN, eftersom detta skulle ha stått i strid med artikel 100 i budgetförordningen[(18).](#(18)){#Footnote18} Att ge klaganden tillgång till den ändrade programvaran kan omfatta tillgång till konfidentiell affärsinformation om det arbete som utförts, tekniska detaljer och andra delar, som alla omfattas av skyddet av kommersiella och immateriella rättigheter och skyddet av entreprenörens affärsrättigheter. Kommissionen tillade att omfattningen och arten av de uppgifter som anförtrotts den utvalda anbudsgivaren kan konsulteras genom att granska de tekniska specifikationerna för det ursprungliga anbudsförfarandet.

3.3 I sitt yttrande uppgav klaganden att kommissionen i sitt yttrande för första gången åberopade en förordning för att motivera sin vägran att ge honom tillgång till programvaran. Han påpekade också att upphovsmannen till en programvara alltid bör ha möjlighet att få tillgång till den och att, på grundval av hans rätt till respekt för sin intellektuella skapelse, inga kommersiella intressen eller tekniska detaljer bör hindra honom från att få tillgång till den.

3.4 Ombudsmannen noterar för det första att kommissionen inom ramen för denna undersökning vidtog lämpliga åtgärder som svar på denna del av klagomålet. I sitt yttrande över klagomålet besvarade kommissionen klagandens ovannämnda begäran och lämnade en rimlig förklaring till varför den avvisades, med hänvisning till artikel 100.2 i budgetförordningen. I sina synpunkter hävdade klaganden att upphovsmannen till en programvara alltid bör ha möjlighet att få tillgång till den och att inga kommersiella intressen eller tekniska detaljer bör hindra honom från att få tillgång till den, på grundval av hans rätt till respekt för sin intellektuella skapelse. När det gäller detta argument upprepar ombudsmannen sina slutsatser i punkt 2.4 i detta beslut. Frågan huruvida och på vilka villkor upphovsmannen (eller medupphovsmannen[(19)](#(19)){#Footnote19}) till en programvara har rätt att få tillgång till den, i ett fall som det förevarande, beror på tillämplig lagstiftning och på innehållet i de avtalsförhållanden som upprättats mellan de berörda parterna, i överensstämmelse med denna lagstiftning. Klaganden har inte gjort några särskilda hänvisningar till relevanta rättsliga bestämmelser i sitt klagomål till ombudsmannen eller i sina skrivelser till kommissionen och till ombudsmannen inom ramen för sin undersökning. Under dessa omständigheter är det inte motiverat att ytterligare undersöka eller behandla denna del av klagomålet.
**4 Argumentet att kommissionen inte fullgjorde sina åtaganden avseende inrättandet av en gemensam arbetsgrupp och tillhandahållandet av information**   

4.1 Klaganden hävdar att kommissionen felaktigt har underlåtit att uppfylla sina åtaganden gentemot SYSTRAN när det gäller öppenhet och tillhandahållande av information. Mer specifikt hänvisade dessa åtaganden till inrättandet av en gemensam arbetsgrupp, som skulle undersöka och klargöra vissa frågor, och det ensidiga tillhandahållandet av information som är nödvändig för att undersöka eventuella kränkningar av SYSTRAN:s immateriella rättigheter.

Som klaganden har uppgett ägde ett möte rum den 7 oktober 2004 mellan kommissionen (generaldirektören för DGT), klaganden och en expert på informationsteknik, som hjälpte klaganden. Det ledde till kommissionens beslut att inrätta en gemensam arbetsgrupp, främst för att identifiera arten av de ändringar som kommissionen gjort av EG-SYSTRAN och bedöma dem i förhållande till immateriella rättigheter. Enligt klaganden höll kommissionen alltid först sitt löfte om att samla in nödvändig information för att identifiera de verk som nyligen utförts i systemet, utvärdera deras omfattning och kontrollera dem i förhållande till upphovsrätten. Den 22 oktober 2004 informerade DGT klaganden om att dess avdelningar hade börjat samla in informationen och lovade att kontakta SYSTRAN igen för att tillsammans besluta om nästa steg. Den 10 december 2004 förnyade DGT sina ovannämnda åtaganden. Den 16 december 2004 ägde ett annat möte rum mellan kommissionen och klaganden. Den 6 januari 2005 översände den expert på informationsteknik som arbetade för klaganden till kommissionen ett tekniskt dokument som sammanfattade konturerna av SYSTRAN:s immateriella rättigheter till programvaran (dokumentet bifogas inte klagomålet). Den 27 januari 2005 ägde ett annat möte rum mellan klaganden och kommissionen (en direktör för DGT, åtföljd av enhetschefer och en tjänsteman från GD Informationsteknik). Kommissionen övervägde inte längre att inrätta en bilateral arbetsgrupp för att granska det arbete som utförts och tillhandahålla den information som utlovats SYSTRAN. I stället informerade kommissionen den 15 februari 2005 klaganden om att kommissionen hade granskat den tekniska information som tillhandahållits av den expert som arbetade för klaganden och att den hade konstaterat att den inte i sig utgjorde bevis för de immateriella rättigheter som klaganden hänvisade till.

4.2 I sitt yttrande tillbakavisade kommissionen klagandens påstående om att man inte uppfyllt sitt åtagande att inrätta en gemensam arbetsgrupp. Tvärtom, efter mötet med generaldirektören för DGT den 7 oktober 2004, som anordnades på kommissionens förslag, och efter utbytet av flera skrivelser om de tekniska aspekterna av klagandens påstående, deltog företrädare för kommissionen i ytterligare två möten (i Bryssel den 16 december 2004 och i Paris den 27 januari 2005) där inte bara klagandens påståenden utan även den möjliga definitionen av konturerna av sådana påståenden samt rätten till eventuella ändringar av sådana konturer diskuterades. Det faktum att diskussionerna inte ledde till en gemensam överenskommelse och att klaganden inte tillhandahöll den bevisning som kommissionen krävde kan inte tolkas som en underlåtenhet från kommissionens sida. Kommissionen betonade att den står fast vid sitt åtagande att samarbeta inom den nämnda arbetsgruppen så snart en sådan gemensam överenskommelse har nåtts. När det gäller den påstådda bristen på öppenhet noterade kommissionen också att den alltid besvarade klagandens skrivelser och följde upp de olika mötena så snabbt som möjligt. Om det verkade finnas vissa förseningar berodde detta endast på ärendets komplicerade karaktär, som i de flesta fall krävde en grundlig analys, samråd med de olika berörda avdelningarna inom kommissionen och användning av specialiserad rådgivning.

4.3 I sina synpunkter noterade klaganden att kommissionen inte angav vilka ändringar som hade gjorts i programvaran. Kommissionen hade dock åtagit sig att tillhandahålla denna information, som borde ha granskats av den gemensamma arbetsgruppen. Han fick reda på av kommissionens yttrande till ombudsmannen att den gemensamma arbetsgruppen hade ersatts av en intern arbetsgrupp, vars resultat och slutsatser inte hade meddelats honom.

4.4 Ombudsmannen noterar för det första att principerna om god förvaltningssed, som kommer till uttryck i artikel 10 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed, kräver att kommissionen är konsekvent i sitt administrativa beteende och respekterar de berättigade och rimliga förväntningarna hos de personer som har kontaktat den. Enligt fast rättspraxis måste t hree-villkor vara uppfyllda för att rätten till skydd för berättigade förväntningar ska kunna göras gällande. För det första måste gemenskapsmyndigheterna ha gett tydliga, ovillkorliga och samstämmiga försäkringar från behöriga och tillförlitliga källor till den berörda personen. För det andra måste dessa försäkringar kunna ge upphov till berättigade förväntningar hos den person som de riktar sig till. För det tredje måste de försäkringar som lämnas vara förenliga med tillämpliga regler[(20).](#(20)){#Footnote20}

4.5 Enligt den klagandes skrivelse av den 8 oktober 2004 till kommissionen skulle huvudsyftet med den gemensamma arbetsgrupp som kommissionen och SYSTRAN hade enats om att inrätta vara att fastställa arten och omfattningen av det arbete som utförts av kommissionen (eller tredje part som tillhandahåller tjänster till kommissionen) med den migrerade versionen av EC-SYSTRAN, levererad av SYSTRAN, och att bedöma dem mot bakgrund av immateriella rättigheter. Genom en skrivelse av den 22 oktober 2004 svarade DGT klaganden att dess avdelningar redan hade börjat samla in den information som var nödvändig för att identifiera de verk som nyligen gjorts i systemet, fastställa deras omfattning och bedöma dem mot bakgrund av upphovsmannarätten. DGT uppgav också att det, när det hade slutfört dessa förberedande arbeten, skulle kontakta klaganden för att i samarbete med honom fastställa vilka åtgärder som skulle vidtas härnäst. Genom en skrivelse av den 18 november 2004 begärde klaganden att DGT skulle meddela SYSTRAN resultaten av sitt förberedande arbete senast den 30 november 2004. I sitt svar av den 10 december 2004 informerade DGT klaganden om att dess avdelningar fortsatte att granska ärendet och bad SYSTRAN att för denna utvärdering skriftligen ange sina betänkligheter och de faktiska omständigheter som låg till grund för dess påståenden om immateriella rättigheter.

4.6 Ombudsmannen konstaterar att varken DGT:s skrivelser av den 22 oktober 2004 och den 10 december 2004, som klaganden hänvisar till, eller några andra handlingar som tillhandahållits honom inom ramen för hans undersökning, fastställer det exakta innehållet i och villkoren för den överenskommelse som nåddes den 7 oktober 2004 mellan kommissionen och SYSTRAN om inrättandet av en gemensam arbetsgrupp. Kommissionen angav i sitt yttrande att en gemensam förståelse av de tekniska och rättsliga aspekterna av SYSTRAN:s påståenden är en förutsättning för inrättandet av den gemensamma arbetsgruppen. Ombudsmannen anser inte att detta villkor är orimligt. Klaganden har inte heller visat att det ovannämnda avtalet var ovillkorligt eller att kommissionen hade åtagit sig att samarbeta med SYSTRAN inom ramen för en bilateral grupp med ovannämnda syfte, oavsett om ett sådant villkor var uppfyllt eller inte. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens argument att kommissionen felaktigt underlåtit att uppfylla sitt åtagande att inrätta en gemensam arbetsgrupp.

4.7 När det gäller klagandens argument att kommissionen felaktigt underlät att uppfylla sitt åtagande att ensidigt förse SYSTRAN med den information som krävs för att undersöka eventuella överträdelser av SYSTRAN:s immateriella rättigheter (särskilt information om arten och omfattningen av de ändringar som gjorts i programvaran och eventuellt även information om kommissionens bedömning av dessa ändringar mot bakgrund av immateriella rättigheter), noterar ombudsmannen att klaganden inte har visat att kommissionen gjorde ett sådant exakt och ovillkorligt åtagande. I den mån klaganden antyder att kommissionen åtog sig att lämna denna information till SYSTRAN, inom ramen för den gemensamma arbetsgrupp som skulle inrättas på grundval av den överenskommelse som nåddes den 7 oktober 2004 mellan kommissionen och SYSTRAN, hänvisar ombudsmannen till sina slutsatser i punkt 4.6 i detta beslut. I andra hand kan det noteras att det inte har fastställts att ett sådant åtagande skulle vara förenligt med de relevanta tillämpliga reglerna. I detta avseende upprepar ombudsmannen sina anmärkningar i punkterna 1.1 och 3.4 i detta beslut. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens argument att kommissionen felaktigt underlåtit att uppfylla sitt åtagande att ensidigt förse SYSTRAN med information som är nödvändig för att undersöka eventuella kränkningar av SYSTRAN:s immateriella rättigheter.
**5 Slutsats**   

5.1 På grundval av ovanstående finner ombudsmannen att kommissionen inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande när det gäller

i) Klagandens påstående att kommissionen kränker SYSTRAN:s äganderätt till programvaran för automatisk översättning EC-SYSTRAN genom att ändra den utan SYSTRAN:s förhandstillstånd. och

ii) Klagandens argument att kommissionen felaktigt underlåtit att uppfylla sina åtaganden att inrätta en gemensam arbetsgrupp och att ensidigt förse SYSTRAN med information som är nödvändig för att undersöka eventuella överträdelser av SYSTRAN:s immateriella rättigheter.

När det gäller klagandens påstående att kommissionen inte besvarade hans begäran om tillgång till den ändrade programvaran för att kontrollera arten och omfattningen av de ändringar som gjorts, har ombudsmannen dragit slutsatsen att kommissionen vidtog lämpliga åtgärder som svar på denna del av klagomålet och att ingen ytterligare undersökning av eller behandling av denna aspekt av ärendet är motiverad.

5.2 Slutligen vill ombudsmannen klargöra att hans undersökningsresultat och slutsatser i punkt 2.4 i detta beslut inte innebär att klagandens relevanta påstående under några omständigheter bör avvisas. Om de rättsliga och faktiska grunderna för beslutet är korrekt utvecklade kan det anses vara välgrundat av en behörig domstol eller skiljedomare. I detta avseende skulle ombudsmannen vilja uppmana klaganden och kommissionen att allvarligt överväga möjligheten att hänskjuta sin tvist till ett medlingsförfarande, genom vilket parterna kan komma överens, med hjälp av medlaren eller medlarna, om en godtagbar lösning på problemet, eller åtminstone med tillräcklig precision och tydlighet identifiera de rättsliga, faktiska och tekniska frågor som tvisten gäller, innan ärendet hänskjuts till en domstol eller ett skiljeorgan.

Med vänliga hälsningar,

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

*** ** * ** ***

[(1)](#Footnote1){#(1)} EUT 2003 S 191 (meddelande om upphandling nr 2003/S 191-171556).

[(2)](#Footnote2){#(2)} Anbudsinfordran 2003/S 191-171556.

[(3)](#Footnote3){#(3)} Rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster (EGT L 209, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 139) och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1) (artikel 106).

[(4)](#Footnote4){#(4)} Kontrakt DGT/MT/2003-2 (meddelande om tilldelning av kontrakt 2004/S 22-018461) - Ramkontrakt för underhåll och språklig förbättring av kommissionens maskinöversättningstjänst och tillhörande tjänster. Kontraktet har en löptid på 48 månader. Det undertecknades den 11 december 2003 och löper ut den 10 december 2007. Arbete beställs genom särskilda avtal.

[(5)](#Footnote5){#(5)} Skrivelse från Systran av den 31 oktober 2003.

[(6)](#Footnote6){#(6)} Skrivelse från Systran av den 24 mars 2004 och skrivelse från kommissionen av den 27 april 2004.

[(7)](#Footnote7){#(7)} Skrivelse från Systran av den 12 juli 2004.

[(8)](#Footnote8){#(8)} Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 2002, s. 1).

[(9)](#Footnote9){#(9)} Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 2002, s. 1).

[(10)](#Footnote10){#(10)} DG XII är det tidigare namnet på DGT.

[(11)](#Footnote11){#(11)} EGT L 145, 2001, s. 43.

[(12)](#Footnote12){#(12)} Genom en skrivelse av den 1 mars 2006 meddelade klaganden att han önskade få tillgång till kommissionens handlingar rörande dess tekniska och rättsliga analys av ärendet, som var resultatet av arbetet i den arbetsgrupp som hade handlagt ärendet.

[(13)](#Footnote13){#(13)} Detta beslut har offentliggjorts på Europeiska ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu[](http://www.ombudsman.europa.eu)).

[(14)](#Footnote14){#(14)} Dessa påståenden var följande:

"- Kommissionen kränker SYSTRAN:s immateriella rättigheter genom att ändra programvaran i fråga (EC-SYSTRAN) utan förhandstillstånd från SYSTRAN.

- kommissionen underlät att svara på klagandens begäran om tillgång till den ändrade programvaran för att kontrollera ändringarnas omfattning."

[(15)](#Footnote15){#(15)} I detta klagomål angavs bland *annat* att kommissionens ordförandeskap genom ett tryckt kort av den 4 juli 2005 hade underrättat klaganden om att hans skrivelse av den 19 maj 2005 hade överlämnats till kommissionens generalsekretariat, som skulle se till att den följdes upp på lämpligt sätt. Klaganden påpekade att ärendet, trots frågans allvar, inte överfördes till en inspektions- eller utredningstjänst utan till DGT, som skulle bedöma klagomålet, även om dess beteende var föremål för klagomålet.

[(16)](#Footnote16){#(16)} Denna skrivelse innehöll *bland annat* klagandens begäran om tillgång till handlingar, som diskuteras i punkt 1.1 i detta beslut. DGT besvarade denna del av skrivelsen den 31 januari 2006.

[(17)](#Footnote17){#(17)} EGT L 122, 1991, s. 42.

[(18)](#Footnote18){#(18)} Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, s. 1). I artikel 100.2 i denna förordning föreskrivs följande:

"Den upphandlande myndigheten ska underrätta alla anbudssökande eller anbudsgivare vars ansökningar eller anbud har förkastats om skälen till beslutet och alla anbudsgivare vars anbud är godtagbara och som lämnar en skriftlig begäran om egenskaperna hos och de relativa fördelarna med det utvalda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet.

Vissa uppgifter behöver dock inte lämnas ut om ett utlämnande skulle hindra tillämpningen av lagstiftningen, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata företags legitima affärsintressen eller snedvrida den lojala konkurrensen mellan dessa företag."

[(19)](#Footnote19){#(19)} En av de tvistiga frågorna i detta mål verkar vara huruvida och i vilken utsträckning kommissionen före 2004 hade utvecklat EG-SYSTRAN utan samarbete med SYSTRAN eller företag i SYSTRAN-koncernen. Mot bakgrund av sina slutsatser i punkterna 2.4 och 3.4 i detta beslut anser ombudsmannen inte att det är motiverat att ta upp denna fråga i sitt beslut.

[(20)](#Footnote20){#(20)} Se mål T-203/97, *Forvass* mot *kommissionen,* REGP 1999, s. I-A-129 och II-705, punkt 70. mål T-199/01, *G* mot *kommissionen,* REGP 2002, s. I-A-217 och II-1085, punkt 38, Mål T-347/03, *Branco* mot *kommissionen,* punkt 102.