Strasbourg den 20 mars 2006

Bäste Dr. B.,

Den 2 april 2005 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska centralbanken (ECB) angående urvalsförfarandet för en tjänst som juridisk rådgivare (Ref.: ECB/203/04/MLTSUN) publicerad av ECB. Du nämnde i ditt klagomål att du inte hade fått något svar från ECB på ett e-postmeddelande som du hade skickat om ärendet.

Den 24 maj 2005 kontaktade mina avdelningar er via e-post för att kontrollera om ni under tiden hade fått ett svar från ECB.

Den 25 maj 2005 informerade ni mig om att ni faktiskt hade fått ett svar från ECB:s tjänst för rekrytering och personalutveckling och ni skickade mig en kopia av detta svar.

Den 30 maj 2005 vidarebefordrade jag klagomålet till ECB:s ordförande.

Den 24 augusti 2005 översände ECB ett yttrande som jag översände till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter.

Den 30 september 2005 mottog jag era synpunkter.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Enligt klaganden är de relevanta omständigheterna sammanfattningsvis följande:

I december 2004 ansökte klaganden om tjänsten som juridisk rådgivare (ref.: ECB/203/04/MLTSUN). Meddelandet om ledig tjänst offentliggjordes av ECB i maltesiska tidningar.

Den 7 mars 2005 mottog klaganden ett e-postmeddelande från ECB (avdelningen för rekrytering och personalutveckling vid direktoratet för personal) där han informerades om följande: ”Uttagningskommittén har allvarligt behandlat din ansökan på grundval av dina erfarenheter och din bakgrund. Men (...) ni har inte lyckats vid detta tillfälle."

Klaganden blev förvånad över att han inte hade fått något annat formellt meddelande med konventionell post. I sitt klagomål till ombudsmannen ansåg han att en sådan formell kommunikation via konventionell post borde ha varit praxis inom EU:s institutioner. Han kontrollerade också på nytt de kvalifikationer som krävdes för den utannonserade tjänsten och ansåg sig ha varit mer än kvalificerad för tjänsten i fråga (eller åtminstone för att bli kallad till en intervju), med tanke på att sökande som var kvalificerade enligt maltesisk rätt gavs företräde. Den 12 mars 2005 skickade han ett e-postmeddelande till ECB och bad om ytterligare förklaringar till beslutet att inte föra upp hans ansökan på slutlistan.

Den 14 mars 2005 återsändes hans e-post till honom som olevererbar. Han skickade därför på nytt sitt e-postmeddelande till alla adresser som annonserats på ECB:s webbplats och fick en bekräftelse på att hans meddelande hade mottagits.

Eftersom han inte hade fått något svar inom de följande två veckorna skickade han en påminnelse den 2 april 2005 och ingav samtidigt ett klagomål till ombudsmannen.

Den 5 april 2005 mottog klaganden ett svar från ECB:s tjänst för rekrytering och personalutveckling, undertecknat av den högre personalexperten med ansvar för rekrytering vid generaldirektoratet för juridiska frågor. I detta svar fick klaganden veta att även om det var förståeligt att han ville få en mer detaljerad förklaring till varför han inte hade kallats till intervju, var det inte ECB:s praxis att ge sådana förklaringar till varje kandidat. ECB uppgav att uttagningskommittén i detalj behandlade alla ansökningar till den aktuella tjänsten och var tvungen att fatta ett beslut baserat på de sökandes uppfyllande av de erforderliga kvalifikationerna, men även med beaktande av i vilken utsträckning dessa villkor var uppfyllda och, naturligtvis, genom att göra en jämförelse mellan alla intresseanmälningar. ECB drog följande slutsats: Det beslutades att andra kandidater i högre grad uppfyllde kraven för tjänsten och funktionen och mot bakgrund av detta blev du inte kallad till intervju.

Klaganden var inte nöjd med detta svar, och den 25 maj 2005 informerade han ombudsmannen om svaret och bekräftade sina ursprungliga påståenden och påståenden, som lämnades in den 2 april 2005.

Klaganden hävdade följande:

i) Urvalsförfarandet var inte öppet.

ii) hans ansökan inte har prövats i vederbörlig ordning,

iii) Den information som ECB gav honom om beslutet att inte godkänna hans ansökan var otillfredsställande. och

iv) ECB underlät att kommunicera med de sökande på ett korrekt sätt genom att endast göra detta elektroniskt.

Klaganden hävdade att ECB borde a) klargöra sina skäl för beslutet att inte godkänna hans ansökan och b) förklara för honom varför det inte fanns något sätt att kommunicera direkt med den person som utfärdade avslaget.

Frågeställningen

ECB:s yttrande

ECB:s yttrande var sammanfattningsvis följande:

ECB påpekade att den, med tanke på det stora antalet inkomna ansökningar, hade inrättat ett e-rekryteringssystem som gjorde det möjligt för sökande att se meddelanden om lediga tjänster och att ansöka online. ECB:s rekryteringsregler fastställdes i ECB:s administrativa cirkulär 05/2004 av den 18 maj 2004, "Regler för rekrytering", som offentliggjordes på ECB:s webbplats i sin helhet. Dessutom offentliggjordes sammanfattningen av reglerna för rekryterings- och urvalsförfarandet på ECB:s relevanta webbplats. Denna webbplats innehöll även en uttrycklig uppmaning till de sökande att ta del av ECB:s administrativa cirkulär 05/2004 av den 18 maj 2004, ”Regler för rekrytering”, genom att använda den angivna länken.

Meddelandet om den lediga tjänsten i fråga offentliggjordes på ECB:s webbplats och även i maltesiska tidningar. Klaganden lämnade in sin ansökan via ECB:s e-rekryteringssystem via ECB:s webbplats enligt beskrivningen ovan. ECB drog därför slutsatsen att klaganden kunde få fullständig kännedom om reglerna för ECB:s rekryterings- och urvalsförfarande.

Mot bakgrund av ovanstående ansåg ECB att klagandens påstående om bristande insyn i urvalsförfarandet var ogrundat.

När det gäller påståendet att klagandens ansökan inte hade prövats i vederbörlig ordning uppgav ECB att urvalskommittén hade prövat 24 ansökningar som hade mottagits före sista dagen för registrering. Efter detta slutdatum upprättade kommitténs ordförande rekryteringspromemorian. Denna promemoria innehöll uttagningskommitténs slutsatser och innehöll även en bedömning av varje enskild sökande, i enlighet med de kriterier som angavs i meddelandet om ledig tjänst.

I meddelandet om ledig tjänst angavs uttryckligen att den utvalda kandidaten skulle tilldelas ECB:s avdelning för finansiell rätt och vara beredd att fungera som ”landsföredragande” för Maltas finans- och banklagstiftning. I detta sammanhang förklarade ECB i sitt yttrande skyldigheterna för en ”landsföredragande”, som bland annat omfattar följande: i) Övervaka och rapportera om den nationella rättsliga utvecklingen inom den europeiska monetära unionen. ii) tillhandahålla jämförande analyser av rättshandlingar, iii) Utarbeta ECB:s yttranden om utkast till nationell finans- och banklagstiftning och rapporter om effekterna av sådana yttranden. iv) ansvara för kontroller och regelefterlevnad för att säkerställa ett enhetligt och korrekt genomförande av ECB:s rättsakter, och v) fungera som förbindelselänk mellan generaldirektoratet för juridiska tjänster och Maltas nationella centralbank och andra relevanta nationella organ inom ECB:s behörighetsområde.

I meddelandet om ledig tjänst angavs följande centrala kriterier för tjänsten i fråga: i) Högre universitetsexamen i juridik/yrkeskvalifikationer, företrädesvis i förhållande till maltesisk rätt. ii) ett examensbevis på forskarnivå samt ett forsknings- och publikationsregister skulle vara en tillgång, iii) Utmärkta kunskaper i finansrätt och goda praktiska kunskaper om gemenskapsrätten. iv) Yrkeserfarenhet av finansiell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning skulle vara en fördel.

ECB anser att eftersom den utvalda kandidaten skulle fungera som "landrapportör" för Maltas finans- och banklagstiftning, var ovanstående krav på utmärkta kunskaper om finanslagstiftning helt klart en nödvändig förutsättning. Urvalskommittén fann dock inte tillräckliga uppgifter i klagandens meritförteckning för att visa på utmärkta kunskaper inom finansrätten. Kommittén fann att klaganden i sin ansökan nämnde att hans nuvarande arbete huvudsakligen bestod av civil- och handelsrätt och inte alls nämnde någon sakkunskap inom finansrätt. Klaganden angav dessutom följande som sina särskilda intressen: transporträtt, interneträtt, immaterialrätt, internationell sjörätt, konkurrensrätt, folkrätt och miljörätt. Mot bakgrund av klagandens bakgrund uppfyllde därför kommitténs beslut att inte föra upp honom på slutlistan kriterierna i meddelandet om ledig tjänst och var motiverat.

När det gäller ECB:s meddelande om sitt beslut att inte göra en slutlista över klagandens ansökan uppgav ECB att den i sitt e-postmeddelande av den 7 mars 2005 informerade klaganden om att han "på grundval av sin erfarenhet och bakgrund inte hade kvarstått som juridisk rådgivare".

ECB medgav att klagandens svar på ovannämnda e-postmeddelande inte hade kunnat levereras och att han därför återigen var tvungen att skicka det till ECB:s presstjänst och ECB:s webbansvariga. ECB bad om ursäkt för de olägenheter som orsakats i detta avseende.

ECB noterade dock att klagandens e-postmeddelande slutligen omdirigerades till ECB:s avdelning för rekrytering och personalutveckling, som svarade honom den 5 april 2005. I detta svar angav avdelningen för rekrytering och personalutveckling i) att en detaljerad granskning av alla inkommande ansökningar hade ägt rum, ii) att ett beslut har fattats på grundval av de sökandes uppfyllande av de kvalifikationer som krävs, och iii) att andra kandidater i högre grad uppfyller kraven för tjänsten. ECB ansåg därför att dess ursprungliga e-postmeddelande av den 7 mars och dess ytterligare e-postmeddelande av den 5 april 2005 tydligt visade att klagandens erfarenhet och bakgrund inte var tillräcklig för att tas med i slutlistan. Med tanke på att den juridiska rådgivarens uppgifter skulle omfatta de uppgifter som "landrapportör" för Maltas finans- och banklagstiftning, beslutet att inte lista den klagande "kunde bara relatera" till hans brist på kunskap och erfarenhet inom finansrätt.

När det gäller den e-kommunikationsmetod som används för att kontakta sökande påpekade ECB att det i artikel 6.3 i det ovannämnda administrativa cirkuläret föreskrevs att sökande skulle informeras skriftligen om resultatet av deras ansökan. Enligt ECB:s uppfattning fanns det emellertid ingen särskild skyldighet för ECB att tillträda en konventionell tjänst, så länge resultatet av urvalsförfarandet var skriftligt. ECB:s rekryteringssystem var dessutom en elektroniskt baserad plattform som använde sig av moderna tekniska funktioner såsom e-post och som därigenom underlättade behandlingen av ansökningar som inkom till ECB. Det kan inte heller förnekas att användningen av internet och e-post i dag är utbredd och allmänt accepterad bland EU:s medborgare och organisationer. ECB noterade också att en av fördelarna med det elektroniska systemet var att de sökande snabbt informerades om resultatet av deras ansökan. Om en sökande inte kunde ansöka online kunde ansökan trots detta även skickas med vanlig post och därefter skulle ytterligare kommunikation ske med vanlig post om ingen e-postadress angavs.

När det gäller klaganden ansökte han elektroniskt och fyllde i det avsnitt i ansökningsformuläret där han bad om kontaktuppgifter via e-post. Dessutom nämnde hans CV hans e-postadresser två gånger.

ECB drog följande slutsats: i) Den har genomfört urvalsförfarandet i enlighet med relevanta regler, som anges i detalj på samma webbplats som klaganden använde för att lämna in sin ansökan. ii) Uttagningskommitténs beslut att inte ta emot klaganden motiverades med att han inte hade de kvalifikationer som krävs, enligt förteckningen i meddelandet om ledig tjänst, för tjänsten som juridisk rådgivare i finansrätt, som anförtrotts uppgiften som ”landsföredragande”. iii) I de två e-postmeddelanden som skickades till klaganden den 7 mars och den 5 april 2005 angavs tydligt skälen till beslutet att inte föra upp honom på slutlistan genom att de skäl som anges i led ii ovan angavs. och iv) kommunikationen med kandidaterna via e-post överensstämde med de relevanta reglerna i ECB:s förfarande och "verkar underförstått ha varit godtagbar för kandidaten".

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter uppgav klaganden att även om förfarandena för urval och rekrytering av ECB verkar ha följts, innebar det inte nödvändigtvis att sådana förfaranden var rättvisa och rättvisa eller transparenta.

Klagandena anser att han uppfyllde de kriterier som angavs i meddelandet om ledig tjänst och lämnade in de handlingar som bekräftade detta när han ansökte om den lediga tjänsten. Han påpekade att i) han var en kvalificerad advokat och att han i över fem år hade praktiserat som advokat på Malta, ii) Han har en doktorsexamen i europeisk rätt och komparativ rätt. iii) han hade ett forskningsregister med tanke på att han också var filosofie doktor, och iv) under fem år i följd hade arbetat i en ledande internationell revisions- och redovisningsbyrå och i en lokal affärsbank.

Klaganden ansåg också att ECB, i sitt resonemang om varför han inte fanns med på slutlistan, fokuserade på sekundära detaljer som enligt klaganden lämpligen togs bort från hans meritförteckning, snarare än på hans faktiska yrkeskvalifikationer.

Klaganden uppgav vidare att ECB i sitt e-postmeddelande av den 7 mars 2005 inte förklarade på vilka grunder hans ansökan inte fanns med i slutlistan och att ECB:s uttalande i detta e-postmeddelande om att han inte lyckades inte i sig kunde anses vara tillfredsställande.

När det gäller ECB:s e-postmeddelande av den 5 april 2005 ansåg klaganden att ECB borde ha utvecklat sitt uttalande om att andra kandidater i högre grad uppfyllde kraven för tjänsten. Dessutom uppgav han att med tanke på att de flesta kandidaterna förmodligen var maltesiska advokater var det rättvist och rättvist att veta på vilka sätt och med vilka kvalifikationer andra kandidater i högre grad uppfyllde de relevanta kraven.

När det gäller ECB:s kommentarer om den elektroniska kommunikationen med kandidaterna uppgav klaganden att det inte var korrekt att tillgripa sådana anordningar för att minska, minimera och eventuellt avskräcka från all framtida kommunikation med ECB. Klaganden hade svårt att förstå varför han var tvungen att gå igenom alla e-postadresser på ECB:s webbplats för att få svar.

Klaganden påpekade vidare att ECB å ena sidan uppgav att e-postkommunikation gjorde det möjligt att snabbt informera sökandena, men att ECB å andra sidan tog nästan en månad på sig att svara på hans e-postmeddelanden.

Beslutet

1 Urvalsförfarandet

1.1 Klaganden hävdade att i) urvalsförfarandet inte var öppet, ii) hans ansökan inte har prövats i vederbörlig ordning, och iii) den information som ECB gav honom om beslutet att inte godkänna hans ansökan var otillfredsställande.

Klaganden yrkade (yrkade [a]) att ECB skulle klargöra skälen till beslutet att inte godkänna hans ansökan.

1.2 I sitt yttrande angav ECB sammanfattningsvis att sökandena kunde få kännedom om reglerna för ECB:s rekryterings- och urvalsförfarande, eftersom de offentliggjordes på ECB:s webbplats. Urvalskommittén granskade 24 ansökningar som inkommit senast den sista registreringsdagen. Kommitténs ordförande upprättade därefter rekryteringspromemorian, som innehöll uttagningskommitténs slutsatser och även innehöll en bedömning av varje enskild sökande, i enlighet med de kriterier som fastställts i meddelandet om ledig tjänst.

ECB uppgav också sammanfattningsvis att dess ursprungliga e-postmeddelande av den 7 mars och dess ytterligare e-postmeddelande av den 5 april 2005 tydligt visade att klagandens erfarenhet och bakgrund inte var tillräckliga för att tas med i slutlistan. Eftersom den utvalda kandidaten skulle fungera som ”landsföredragande” för Maltas finans- och banklagstiftning var kravet på utmärkta kunskaper i finansrätt en nödvändig förutsättning. Urvalskommittén fann dock inte tillräckliga uppgifter i klagandens meritförteckning för att visa på utmärkta kunskaper inom finansrätten.

1.3 Ombudsmannen anser att klagandens påstående i) om bristande transparens och hans påstående iii) om brist på information båda i huvudsak rör ECB:s resonemang för att inte göra en slutlista över klaganden.

1.4 I detta avseende noterar ombudsmannen för det första att ECB i sitt yttrande över detta klagomål har förklarat att urvalskommittén inte fann tillräckliga uppgifter i klagandens meritförteckning för att ange utmärkta kunskaper på området finansrätt och att kravet i meddelandet om uttagningsprov på utmärkta kunskaper i finansrätt var en nödvändig förutsättning.

1.5 Ombudsmannen noterar också att ECB, med hänvisning till sina e-postmeddelanden av den 7 mars och den 5 april, hävdar att med tanke på att den juridiska rådgivarens uppgifter skulle omfatta de uppgifter som "landsföredragande"för Maltas finans- och banklagstiftning har, skulle beslutet att inte göra en slutlista över klaganden "endast kunna relatera" till hans brist på kunskap om och erfarenhet av finanslagstiftning. Ombudsmannen anser att de två e-postmeddelandena, oavsett om de betraktas var för sig eller tillsammans, i själva verket inte innehåller någon information, vare sig uttryckligen eller underförstått, om att urvalskommittén inte fann tillräckliga uppgifter i den klagandes meritförteckning för att ange utmärkta kunskaper på det finansrättsliga området och att kravet i meddelandet om uttagningsprov på utmärkta kunskaper i finansrätt var en nödvändig förutsättning.

1.6 Ombudsmannen anser att den ytterligare information som ECB lämnat i sitt yttrande om detta klagomål är tillräcklig för att klaganden ska kunna förstå skälen till att urvalskommittén inte valde ut honom och att ECB därför har vidtagit lämpliga åtgärder som svar på klagandens påståenden i) och iii) och hans påstående a). Ombudsmannen anser därför att det inte behövs några ytterligare undersökningar av påståendena och anspråken.

1.7 Ombudsmannen anser emellertid också att det skulle vara av intresse för goda förbindelser med medborgarna och i enlighet med principerna om god förvaltningssed att ECB i framtiden informerar varje sökande som utesluts från ett rekryteringsförfarande på grund av att han eller hon inte uppfyller villkoren i ett meddelande om ledig tjänst om exakt vilket eller vilka villkor den sökande inte uppfyller. Ytterligare en anmärkning om detta kommer att göras nedan.

1.8 I sina synpunkter hävdar klaganden att ECB borde ha utvecklat sitt uttalande om att andra kandidater i högre grad uppfyllde kraven för tjänsten. Han uppgav att med tanke på att de flesta kandidaterna förmodligen var maltesiska advokater var det rättvist och bara att veta på vilka sätt och med vilka kvalifikationer, uppfyllde andra kandidater i högre grad de relevanta kraven. Ombudsmannen påpekar att den information som ECB skulle kunna ge en kandidat om andra kandidater nödvändigtvis begränsas av de andra kandidaternas rätt till integritet. Eftersom ECB dessutom har klargjort att urvalskommittén inte fann tillräckliga uppgifter i klagandens meritförteckning för att visa att klaganden hade utmärkta kunskaper på det finansrättsliga området, förefaller frågan om en jämförande bedömning av de sökandes meriter inte uppkomma. Ombudsmannen anser därför att det inte är nödvändigt att uppmana ECB att kommentera klagandens synpunkter på denna punkt.

1.9 När det gäller klagandens påstående ii) att hans ansökan inte prövades på vederbörligt sätt har ombudsmannens undersökning inte avslöjat några bevis för att urvalskommittén underlät att pröva ansökan. Tvärtom tyder tillgängliga uppgifter på att uttagningskommittén faktiskt prövade ansökan och bedömde den utifrån de kriterier som angavs i meddelandet om ledig tjänst. Ombudsmannen finner därför inga administrativa missförhållanden när det gäller detta påstående.

1.10 I sitt yttrande uppgav klaganden att han ansåg att han uppfyllde de kriterier som angavs i meddelandet om ledig tjänst och hade lämnat in de handlingar som bekräftade detta när han ansökte om den lediga tjänsten. Han påpekade att i) han var en kvalificerad advokat och att han i över fem år hade praktiserat som advokat på Malta, ii) Han har en doktorsexamen i europeisk rätt och komparativ rätt. iii) han hade ett forskningsregister med tanke på att han också var filosofie doktor, och iv) under fem år i följd hade arbetat i en ledande internationell revisions- och redovisningsbyrå och i en lokal affärsbank.

Ombudsmannen noterar klagandens synpunkter, men förstår dem inte som ett nytt påstående om att urvalskommittén gjorde en oriktig bedömning. Ombudsmannen anser att det i detta avseende är lämpligt att påpeka att gemenskapsdomstolarnas rättspraxis (1) ger tillsättningsmyndigheten ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av sökandenas kvalifikationer och således vid bedömningen av huruvida dessa kvalifikationer är tillräckliga för att godtas.

2 Kommunikationssätt

2.1 Klaganden hävdade iv) att ECB underlät att kommunicera med de sökande på ett korrekt sätt genom att endast göra detta elektroniskt.

Klaganden hävdade också b) att ECB borde förklara för honom varför det inte fanns något sätt att kommunicera direkt med den person som utfärdade avslaget.

2.2 ECB uppgav att ECB, för att kunna hantera den stora mängden inkomna ansökningar, inrättade ett e-rekryteringssystem som gjorde det möjligt för kandidater att se meddelanden om lediga tjänster och ansöka online. Kommunikationen med kandidaterna skedde därför också via e-post.

ECB påpekade även sammanfattningsvis att dess regler för rekryterings- och urvalsförfaranden inte innehåller någon särskild skyldighet för ECB att tillsätta en konventionell tjänst. ECB:s rekryteringssystem var en elektroniskt baserad plattform som använde modern teknik, t.ex. e-post, vilket underlättar behandlingen av ansökningar och gör det möjligt att snabbt informera de sökande om resultatet av deras ansökan. Numera är användningen av internet och e-post utbredd och allmänt accepterad av EU:s medborgare och organisationer. När en sökande inte kunde ansöka online kunde ansökan också skickas med vanlig post och därefter skulle ytterligare kommunikation ske med vanlig post om ingen e-postadress gavs.

När det gäller svårigheten att kommunicera med ECB bad ECB om ursäkt för att klagandens e-postmeddelande av den 12 mars 2005 återsändes till honom som olevererbart och därmed tvingade honom att skicka det igen.

2.3 Ombudsmannen anser att klagandens påstående iv) väcker två separata frågor: för det första, bör e-postmeddelanden som skickas till sökande rutinmässigt bekräftas med konventionell post och, för det andra, bör sökande ha möjlighet att kommunicera med ECB med konventionella snarare än elektroniska medel?

2.4 När det gäller den första frågan anser ombudsmannen att principerna om god förvaltning kräver att de sökande på ett effektivt sätt informeras skriftligen om de beslut som rör dem. Ombudsmannen anser att ECB:s förklaring när det gäller skälen till och fördelarna med dess beslut att använda en elektroniskt baserad plattform för rekrytering är rimlig.

Ombudsmannen noterar att klaganden i det aktuella fallet var besvärad eftersom ett e-postmeddelande som han hade skickat till ECB återsändes som olevererbart, så att han var tvungen att skicka det igen. Ombudsmannen välkomnar att ECB i sitt yttrande bad klaganden om ursäkt för denna funktionsstörning.

Ombudsmannen anser inte att det faktum att elektroniska meddelandesystem ibland inte fungerar kräver rutinmässig bekräftelse av e-postmeddelanden med vanlig post. Ombudsmannen noterar att det är välkänt att moderna företag och offentlig förvaltning i stor utsträckning förlitar sig på kommunikation via e-post utan efterföljande bekräftelse via konventionell post.

2.5 När det gäller den andra aspekten av klagandens påstående noterar och välkomnar ombudsmannen att ECB gav sökandena möjlighet att välja att kommunicera med konventionell post.

2.6 Ombudsmannen finner därför inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens påstående (iv).

2.7 När det gäller klagandens påstående b) förstår ombudsmannen att det hänvisar till det faktum att det i det e-postmeddelande som ECB skickade till klaganden den 7 mars 2005 inte angavs namnet på den tjänsteman som skickade e-postmeddelandet.

2.8 Ombudsmannen noterar att ECB inte besvarade detta påstående i sitt yttrande. Ombudsmannen noterar dock också att det i ECB:s andra e-postmeddelande till klaganden, som skickades den 5 april 2005 (tre dagar efter det att klagomålet lämnades in till ombudsmannen), angavs namn och befattning för den person som skickade det. Klaganden hänvisade inte heller till påstående b i sina synpunkter. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att det inte behövs några ytterligare undersökningar av detta påstående.

2.9 Slutligen noterar ombudsmannen att klaganden i sina synpunkter kommenterade att ECB å ena sidan uppgav att e-postkommunikation gjorde det möjligt att snabbt informera de sökande, men att ECB å andra sidan tog nästan en månad på sig att svara på hans e-postmeddelanden.

2.10 Ombudsmannen förstår inte att ovanstående kommentar utgör ett nytt påstående och anser därför att det är onödigt att förlänga den aktuella undersökningen genom att uppmana ECB att ta ställning till klagandens kommentar. Ombudsmannen påpekar dock att det står den klagande fritt att inge ett nytt klagomål till ombudsmannen i denna fråga om han anser det lämpligt.

3 Slutsats

Av de skäl som anges i punkt 1.6 ovan anser ombudsmannen att ECB har vidtagit lämpliga åtgärder som svar på klagandens påståenden (i) och (iii) och hans påstående (a) och att inga ytterligare undersökningar av påståendena och påståendet är nödvändiga.

Ombudsmannen finner inga fall av administrativa missförhållanden när det gäller påståendena ii och iv.

Av de skäl som anges i punkt 2.8 anser ombudsmannen också att det inte behövs några ytterligare undersökningar av klagandens påstående (b).

Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

YTTERLIGARE ÅTERMÄRKNING

Ombudsmannen anser att det skulle vara av intresse för goda förbindelser med medborgarna och i enlighet med principerna om god förvaltningssed att ECB i framtiden informerar varje sökande som utesluts från ett rekryteringsförfarande på grund av att han eller hon inte uppfyller villkoren i ett meddelande om ledig tjänst om exakt vilket eller vilka villkor den sökande inte uppfyller.

Ombudsmannen skulle vara tacksam om ECB i god tid kunde informera honom om de åtgärder som planeras i detta avseende, så att informationen kan beaktas i ombudsmannens årsrapport för 2006.

ECB:s ordförande kommer att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

---

(1) Se mål T-54/91, Antunes mot Europaparlamentet, REG 1992, s. II-1739, punkt 39; Mål T-249/01, Boixader Rivas mot parlamentet, REG 2003, s. II-749, punkt 29, mål T-214/99, Carrasco Benitez mot kommissionen, REG 2000, s. II-01169, punkt 70.