Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Europeiska ombudsmannens beslut i klagomål 614/2005/BB mot Europaparlamentet
Beslut
Ärende 614/2005/BB - Undersökning inledd den Tisdag | 15 mars 2005 - Beslut den Måndag | 11 februari 2008
Strasbourg den 11 februari 2008
Bäste V.,
Den 16 februari 2005 översände H., vice ordförande för Europaparlamentets personalutskott, ditt klagomål till Europeiska ombudsmannen om att din ansökan till parlamentets interna uttagningsprov C/348 hade uteslutits på grund av en överföring mellan institutionerna.
Den 15 mars 2005 vidarebefordrade jag klagomålet till parlamentets talman. Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 7 juli 2005 (1). Den 21 september 2005 översände jag parlamentets yttrande till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter. Inga skriftliga synpunkter har inkommit från Er.
Den 18 september 2007 kontaktade ombudsmannen dig per telefon angående ditt klagomål. Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.
Jag ber om ursäkt för hur lång tid det har tagit att slutföra mina förfrågningar.
Klagomålet
Den 15 april 2004 lämnade klaganden, som är tjänsteman vid Europaparlamentet, in sin ansökan om att delta i det interna uttagningsprov C/348 som anordnats för rekrytering av kontorsassistenter (tidigare tjänsteklass C5-4). Innan han överfördes till parlamentet den 1 april 2002 hade han varit anställd vid Europeiska kommissionen (kategori D3) sedan den 1 januari 1998. I meddelandet om uttagningsprov krävdes att de sökande hade varit anställda som tjänstemän eller tillfälligt anställda vid parlamentet i minst tre år. Enligt klaganden innebar detta att han, trots att han varit anställd av olika gemenskapsinstitutioner under en period av fem år, uteslöts från detta interna uttagningsprov.
I sitt klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna hänvisade klaganden till mål T-167/97, Skrikas mot parlamentet, och hävdade att även om detta mål rörde befordringar, borde samma principer gälla i förevarande fall, i syfte att säkerställa en smidig fortsättning av karriären inom Europeiska unionen (2). Parlamentet avvisade detta klagomål enligt artikel 90 med ett uttryckligt beslut.
I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att parlamentet hade tillämpat ett behörighetskrav för internt uttagningsprov C/348 som inte var förenligt med principerna om enhetlighet inom gemenskapens förvaltning och om interinstitutionell rörlighet enligt tjänsteföreskrifterna.
Klaganden begärde att få delta i det interna uttagningsprovet C/348.
Frågeställningen
Europaparlamentets yttrandeParlamentet hänvisade till sitt beslut om klagandens klagomål enligt artikel 90 och gjorde sammanfattningsvis följande anmärkningar:
Enligt behörighetskraven i meddelande om internt uttagningsprov C/348 krävs minst fyra års erfarenhet som tjänsteman och/eller anställd i enlighet med anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade anställningsvillkoren) och minst tre års sammanhängande anställning vid parlamentet som tjänsteman och/eller anställd i enlighet med anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.
Efter att ha lagt fram sitt klagomål enligt artikel 90.2 avseende ovannämnda meddelande om uttagningsprov lämnade klaganden in sin ansökan till detta interna uttagningsprov. Uttagningskommittén avslog hans ansökan med motiveringen att han inte hade varit anställd vid parlamentet under minst tre år i följd, det vill säga senast den 15 april 2004. Enligt parlamentet var klagandens situation följande: Den 1 januari 1998 blev han praktikant vid kommissionen, den 1 juli 1998 utnämndes han till tjänsteman och den 1 april 2002 förflyttades han till parlamentet (inte den 15 mars 2002, vilket klaganden har uppgett).
Parlamentet hänvisade också till artikel 3 i sina interna bestämmelser om rekrytering av tjänstemän och övriga anställda och om ändring av lönegrad eller tjänst, som antogs av parlamentets presidium den 8 oktober 2003 (3) och ändrades den 3 maj 2004. I dessa bestämmelser föreskrevs att tjänstemän och övriga anställda, för att få byta lönegrad, skulle ha en tjänstetid på minst fyra år inom gemenskapens institutioner, varav minst tre år i parlamentets tjänst.
Parlamentet har även hänvisat till artikel 29.1 b i tjänsteföreskrifterna(4) och till det stora utrymme för skönsmässig bedömning som det har tillerkänt gemenskapsinstitutionerna när det gäller anordnandet av uttagningsprov, inbegripet interna uttagningsprov. I enlighet med nämnda artikel och gemenskapsdomstolarnas fasta rättspraxis har tillsättningsmyndigheten, när en institution beslutar att tillsätta en ledig tjänst, inom ramen för sitt utrymme för skönsmässig bedömning möjlighet att anordna interna uttagningsprov. Parlamentet understryker att det område som tillsättningsmyndigheten har kvar, utöver detta stora utrymme för skönsmässig bedömning, måste utövas i enlighet med kraven för den lediga tjänsten och, mer allmänt, i tjänstens intresse.
Enligt parlamentet var dess syfte att främja yrkesmässig befordran av tjänstemän och övriga anställda som hade visat att de hade de kunskaper och kvalifikationer som krävdes för att få tillträde till en högre kategori. Mot bakgrund av detta syfte utformades reservlistan för att underlätta tillsättningen av tjänster för biträdande kontorister. Valet måste göras mellan personer som redan var anställda vid parlamentet. Tillsättningsmyndigheten kunde därför, legitimt och i enlighet med meddelandet om uttagningsprov och gränserna för det rimliga utövandet av dess erkända utrymme för skönsmässig bedömning, besluta att fastställa behörigheten för detta uttagningsprov i form av en minimiperiod för tjänstgöringstid inom parlamentets avdelningar i stället för på grundval av yrkeserfarenhet som enbart förvärvats som tjänsteman eller anställd i den mening som avses i anställningsvillkoren för övriga anställda.
Parlamentet påpekade att det hade för avsikt att anordna ett nytt uttagningsprov på nivån C*/AST, vilket undantagsvis skulle vara öppet för personer som uppfyller villkoren för att kunna tas upp till prövning i meddelande om uttagningsprov C/348, med ett krav på minst fyra års tjänstgöringstid vid gemenskapsinstitutionerna. Dessa villkor skulle göra det möjligt för den klagande att presentera sin kandidatur.
Klagandens synpunkterKlaganden lämnade inga skriftliga synpunkter på parlamentets yttrande. Under ett telefonsamtal med ombudsmannens avdelningar den 18 september 2007 bekräftade han emellertid sin önskan att vidhålla sitt klagomål.
Beslutet
1 Krav på tjänstetid i internt uttagningsprov C/3481.1 Den klagande, en tjänsteman vid Europaparlamentet, presenterade sin kandidatur till det interna uttagningsprovet C/348, som anordnades för att rekrytera kontorsassistenter (karriärklass C5-4). Enligt punkt II.A.2 i meddelandet om uttagningsprov krävs minst tre års fortlöpande anställning som tjänstemän eller tillfälligt anställda vid parlamentet. Trots att klaganden hade tjänstgjort vid gemenskapsinstitutionerna i följd sedan den 1 januari 1998 hade han endast arbetat vid parlamentet sedan den 1 april 2002. Av denna anledning hade han inte tre års tjänstgöringstid i parlamentet och därför uteslöts hans kandidatur.
I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att parlamentet har tillämpat ett behörighetskrav för internt uttagningsprov C/348 som är oförenligt med principerna om enhetlighet inom gemenskapens förvaltning och om interinstitutionell rörlighet enligt tjänsteföreskrifterna.
Han hävdade att han borde bli antagen till den interna tävlingen.
1.2 I sitt yttrande förklarade parlamentet att behörighetskravet var välgrundat, eftersom det var i linje med de interna bestämmelserna för rekrytering av tjänstemän och övriga anställda, som föreskriver följande minimikrav för sökande som vill få tillträde till interna uttagningsprov: Minst fyra års tjänstgöringstid vid gemenskapsinstitutionerna och tre på varandra följande tjänstgöringsår vid parlamentet. Parlamentet hänvisade även till gemenskapsinstitutionernas stora utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller anordnandet av uttagningsprov, inbegripet interna uttagningsprov, och hänvisade i detta avseende till artikel 29.1 b i tjänsteföreskrifterna (5). Parlamentet påpekade att det interna uttagningsprovet i fråga anordnades för att göra det möjligt att befordra tjänstemän och tillfälligt anställda som redan befann sig i parlamentets tjänst och som hade visat sig ha de kunskaper och kvalifikationer som krävs för att flytta till en högre kategori.
1.3 Ombudsmannen påpekar att förevarande klagomål i huvudsak avser två frågor, nämligen huruvida kravet på tre års tjänstgöringstid i fråga i) låg inom parlamentets utrymme för skönsmässig bedömning och överensstämde med tjänstens intresse, och ii) inte var till skada för de ledamöter av parlamentets personal som hade överförts till parlamentet från andra institutioner.
1.4 När det gäller den första frågan erinrar ombudsmannen om att tillsättningsmyndigheten, enligt gemenskapsdomstolarnas fasta rättspraxis, vid valet av kriterier för tillsättning av lediga tjänster har ett utrymme för skönsmässig bedömning som måste vara förenligt med de tvingande kraven i i) artikel 27.1 i tjänsteföreskrifterna, enligt vilken rekryteringsförfarandets syfte är att tillförsäkra institutionen tjänster av tjänstemän med högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet, och ii) artikel 29.1 i tjänsteföreskrifterna, där det föreskrivs att tillsättningsmyndigheten, innan den tillsätter en ledig tjänst vid en institution, först ska överväga om interna uttagningsprov ska anordnas (6). Domstolen har även slagit fast att institutionerna har ett utrymme för skönsmässig bedömning när de fastställer kraven för uttagningsprov och att längden på kravet på tjänstetid för varje meddelande om uttagningsprov fastställs i enlighet med tjänstens intresse (7).
1.5 Ombudsmannen påpekar därför att parlamentet, på grundval av förklaringen i sitt yttrande, föreföll ange följande intresse för tjänsten för att motivera kravet på tre års tjänstgöringstid: Främja yrkesmässig befordran av tjänstemän och övriga anställda som redan är anställda vid parlamentet och som har visat att de har de kunskaper och kvalifikationer som krävs för att få tillträde till en högre kategori. I inledningen till det aktuella meddelandet om uttagningsprov klargjordes följande:
"AIPN favoriserar la promotion professionnelle des fonctionnaires et agents ayant démontrés le niveau de connaissances et les qualifications nécessaires pour accéder à la catégorie supérieure. Dans ce but un concours interne est organisé afin de constituer une liste de réserve destinée à servir au pourvoi d´emplois de commis adjoints.
1.6 Ombudsmannen noterar dessutom att det verkar som om kravet i fråga var förenligt med parlamentets relevanta interna regler och med artikel 29.1 b i tjänsteföreskrifterna, som det hänvisas till i punkt 1.4 ovan.
1.7 Slutligen förstår ombudsmannen att detta krav gjorde det möjligt för parlamentet att se till att de sökandes yrkeserfarenhet och kompetens var lämpliga för kraven för de tjänster som skulle tillsättas, och följaktligen gjorde det möjligt för institutionen att säkerställa en hög kvalitet på tjänsterna i linje med tjänstens intresse, och i enlighet med artikel 27.1 som det hänvisas till i punkt 1.4 ovan.
1.8 När det gäller den andra frågan noterar ombudsmannen parlamentets uttalande om att det planerade att anordna ett nytt (efterföljande) uttagningsprov på C*/AST-nivå som undantagsvis skulle vara öppet för personer som uppfyller tillåtlighetskriterierna i meddelande om uttagningsprov C/348 och som har minst fyra års tjänstgöringstid vid gemenskapsinstitutionerna. Ombudsmannen förstår att de anställda som hade överförts till parlamentet och ännu inte hade tre års tjänstgöringstid vid parlamentet vid tidpunkten för det aktuella uttagningsprovet kunde delta i det senare uttagningsprovet.
1.9 Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens påstående. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att klagandens påstående inte kan godtas.
2 SlutsatsPå grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte föreligga några administrativa missförhållanden i parlamentet. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.
Parlamentets talman kommer också att informeras om detta beslut.
Med vänliga hälsningar,
P. Nikiforos DIAMANDOUROS
(1) Eftersom parlamentet hade markerat yttrandet som ”konfidentiellt” beslutade ombudsmannen att begära ytterligare förtydliganden från parlamentet innan yttrandet översändes till klaganden för synpunkter. Den 29 augusti 2005 klargjorde parlamentet att yttrandet var märkt ”konfidentiellt” för rent interna förfarandemässiga ändamål, i syfte att skydda personuppgifter.
(2) Se mål T-167/97, Skrikas mot parlamentet, REGP 1998, s. I-A-287 och II-857, punkterna 38 och 43. Se mål T-167/97, Skrikas mot parlamentet, REGP 1998, s. I-A-287 och II-857, punkterna 38 och 43.
(3) Ändring av de bestämmelser som antogs av parlamentets presidium den 15 mars 1989.
(4) I artikel 29 i de tjänsteföreskrifter som var i kraft när det interna uttagningsprovet C/348 inleddes föreskrevs följande: ”Innan tillsättningsmyndigheten tillsätter en ledig tjänst vid en institution ska den först överväga (... ) huruvida den ska anordna interna uttagningsprov vid institutionen (...)”.
(5) Tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i dessa gemenskaper, fastställda genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2182/2003 av den 8 december 2003. [OBS! Tjänsteföreskrifterna ändrades också den 22 mars 2004].
(6) Se mål T-56/89, Bataille m.fl. mot parlamentet, REG 1990, s. II-597, punkt 42; Mål T-55/96, De Kerros och Kohn-Bergé mot kommissionen, REGP 1997, s. I-A-47 och II-135, punkt 39; och mål T-294/97, Carrasco Benítez mot kommissionen, REG 1998, s. I-A-601 och II-1819, punkterna 41 och 43 och där angiven rättspraxis.
(7) Se domen i det ovannämnda målet Carrasco Benítez mot kommissionen, punkt 53.