Strasbourg den 15 december 2005

Bäste M.,

Den 11 november 2004 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen där du hävdade att kommissionen inte hade behandlat dina klagomål på ett korrekt sätt om de grekiska myndigheternas underlåtenhet att erkänna dig som kemiingenjör, på grundval av dina yrkeskvalifikationer, som erhållits i Förenade kungariket, som materialingenjör, och i synnerhet att kommissionens tolkning av direktiv 89/48/EEG i ditt fall var alltför förenklad.

Den 20 december 2004 vidarebefordrade jag klagomålet till Europeiska kommissionens ordförande. Kommissionen avgav sitt yttrande den 5 april 2004. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 30 maj 2005.

Den 15 november 2005 ombads ni via e-post att klargöra för ombudsmannen om ni hade väckt talan vid en grekisk domstol om de grekiska myndigheternas vägran att erkänna er som kemiingenjör. Genom ett e-postmeddelande av den 23 november 2005 informerade du mig om att du hade väckt talan vid Greklands högsta förvaltningsdomstol om ogiltigförklaring av beslut 64/2003 av rådet för erkännande av yrkesmässig likvärdighet av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning, som gällde ditt ärende. På begäran har jag fått en kopia av denna åtgärd från Greklands högsta förvaltningsdomstol.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts. För att undvika missförstånd är det viktigt att påminna om att EG-fördraget ger ombudsmannen befogenhet att undersöka eventuella fall av administrativa missförhållanden endast i gemenskapsinstitutionernas och gemenskapsorganens verksamhet. I Europeiska ombudsmannens stadga föreskrivs uttryckligen att inga åtgärder av någon annan myndighet eller person får bli föremål för klagomål till ombudsmannen. Ombudsmannens undersökningar av ditt klagomål har därför inriktats på att undersöka om det har förekommit administrativa missförhållanden i kommissionens verksamhet.

Klagomålet

Den 6 december 2001 lämnade klaganden in en ansökan till den behöriga grekiska myndigheten, Council for the Recognition of Professional Equivalence of Higher-Education Diplomas (SAEI), om erkännande av hans rätt att i Grekland utöva yrket som kemiingenjör, på grundval av de examensbevis för högre utbildning och yrkeskvalifikationer som han hade erhållit i Förenade kungariket. Genom sitt beslut 64/2003 avslog SAEI klagandens ovannämnda ansökan, eftersom klaganden inte hade erhållit de yrkeskvalifikationer som krävs för att utöva yrket som kemiingenjör i Förenade kungariket. Genom skrivelser av den 12 juli 2002 och den 18 september 2002 klagade klaganden till Europeiska kommissionen över att Grekland kränkte hans rätt enligt EG-fördraget och rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1998 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (1) (direktiv 89/48/EEG) att i Grekland utöva yrket kemiingenjör på grundval av de examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning och yrkeskvalifikationer som han hade erhållit i Förenade kungariket. Efter en omfattande korrespondens mellan klaganden och kommissionen underrättade kommissionen klaganden genom en skrivelse av den 10 juli 2003 om att akten i hans ärende inte föreföll innehålla bevis för den påstådda överträdelsen av gemenskapsrätten, eftersom det visserligen framgick av ett dokument som skickats av Förenade kungarikets ingenjörsråd att klaganden hade de nödvändiga kvalifikationerna för att i Förenade kungariket utöva yrket "Materials Engineer", med specialisering inom polymervetenskap och teknik, men att det i samma dokument inte angavs a) att den verksamhet som omfattades av yrket "Materials Engineer" motsvarade den verksamhet som motsvarade yrket "Chemical Engineer" i Förenade kungariket, eller b) att den klagande hade de kvalifikationer som krävs för att utöva yrket ”kemisk ingenjör” i Förenade kungariket. I detta avseende nämnde kommissionen i sin skrivelse av den 19 februari 2003 till klaganden att på grundval av de uppgifter som lämnats av Förenade kungarikets ”Institution of Chemical Engineers” och av de grekiska myndigheterna skulle klagandens inskrivning som ”Chartered Chemical Engineer” i Förenade kungariket sannolikt underlätta erkännandet av hans yrkeskvalifikationer i Grekland.

I skrivelser av den 13 september 2004 och den 12 oktober 2004 ifrågasatte klaganden hur kommissionen hade tolkat och tillämpat gemenskapsrätten i hans fall och hävdade i huvudsak att a) med beaktande av att Förenade kungarikets "Engineering Council", som reglerar ingenjörsyrket i Förenade kungariket, hade bekräftat att han "har rätt att utöva det reglerade yrket som materialingenjör med specialisering inom polymervetenskap och polymerteknik", och att "ovannämnda yrkeserkännande ligger på en nivå som är likvärdig med en kemiingenjör ", bör hans yrke betraktas som likvärdigt/likvärdigt med yrket "kemiingenjör"; och b) han hade rätt att erkännas i Grekland som "kemisk ingenjör med specialisering inom materialvetenskap och materialteknik". Klaganden påpekade att en av hans studiekamrater, som hade exakt samma akademiska kvalifikationer och yrkesrättigheter i Förenade kungariket som han själv, hade erkänts på detta sätt.

I sitt svar av den 20 oktober 2004 bekräftade kommissionen att den inte var i stånd att vidta några ytterligare åtgärder i den klagandes ärende och noterade att a) ”ingenjörsyrket” enligt direktiv 89/48/EEG inte ska betraktas som ett enda yrke, eftersom det omfattar många olika specialiseringar som varierar mellan medlemsstaterna, b) De brittiska myndigheterna hade inte bekräftat att klaganden var fullt kvalificerad som kemiingenjör i Förenade kungariket. c) I skrivelsen från Förenade kungarikets ingenjörsråd av den 23 maj 2003 bekräftades endast att klaganden hade rätt att utöva yrket som materialingenjör i Förenade kungariket och att hans yrkeserkännande var ”på en nivå som motsvarar” en kemiingenjörs, vilket inte innebar att verksamhetsområdet för båda yrkena var detsamma eller att klaganden hade rätt att utöva yrket som kemiingenjör i Förenade kungariket. d) När det gäller klagandens argument att andra materialingenjörer i Grekland hade erkänts som kemiingenjörer med specialisering inom materialvetenskap och materialteknik, kunde ingen diskriminering fastställas på denna grund, utan ytterligare information, med beaktande av att i) det faktum att dessa personer hade beviljats akademiskt erkännande av sina kvalifikationer av de grekiska myndigheterna låg utanför tillämpningsområdet för direktiv 89/48 och inte kunde påverka tolkningen av detta direktiv, och ii) det angavs i klagandens skrivelse av den 22 juli 2002 att dessa personer även utövade andra yrken med anknytning till materialingenjörsyrket.

Därefter ingav klaganden den 11 november 2004 ett klagomål till Europeiska ombudsmannen (2), i vilket han hävdade att kommissionen hade underlåtit att på ett korrekt sätt behandla hans ovannämnda klagomål om de grekiska myndigheternas underlåtenhet att erkänna honom som kemiingenjör på grundval av hans yrkeskvalifikationer, som erhållits i Förenade kungariket, som materialingenjör, och i synnerhet att kommissionens tolkning av direktiv 89/48/EEG i hans fall var alltför förenklad.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

I sitt yttrande av den 18 mars 2005 framförde kommissionen sammanfattningsvis följande synpunkter på klagandens ärende. Syftet med direktiv 89/48/EEG är att göra det möjligt för en person som är fullt kvalificerad i en medlemsstat för att utöva ett yrke att utöva samma yrke i en annan medlemsstat. I Grekland finns inte yrket polymeringenjör, men det finns det bredare yrket kemisk ingenjör. I Storbritannien finns båda yrkena. Klaganden ansökte hos de grekiska myndigheterna om erkännande av sin rätt att utöva yrket kemiingenjör i Grekland. Att upprätta överensstämmelse mellan yrken i medlemsstaterna är en särskilt komplicerad uppgift på ingenjörsområdet, eftersom det finns många grenar som organiseras på olika sätt av medlemsstaterna och som kan betraktas som olika yrken. I sådana komplicerade fall har kommissionens avdelningar inte den tekniska kompetens som krävs för att fastställa vilket yrke som i en medlemsstat A motsvarar det yrke som en yrkesutövare skulle vilja utöva i en medlemsstat B. Eftersom behörigheten att organisera yrkena tillhör medlemsstaterna kan denna analys endast grundas på information från de behöriga nationella myndigheterna.

När det gäller klagandens ärende angav Förenade kungarikets institut för kemiingenjörer i ett e-postmeddelande av den 7 februari 2003 att ”standarden för den akademiska kvalifikationen och den kompetens och utbildning och erfarenhet som krävs för registrering som professionell medlem av Institute of Materials är jämförbar med den standard som krävs för registrering som Chartered Chemical Engineer hos IChemE. Registrering som en Chartered Chemical Engineer kan dock kräva en kvalifikation som ska erhållas i ett annat ämne och för kompetens, utbildning och erfarenhet som ska erhållas inom ett annat område. Kemiteknik är ett mångsidigt yrke och Chartered Chemical Engineers befinner sig arbetar inom många olika områden och det är möjligt att någon som arbetar som en "polymer ingenjör" kan kvalificera sig som en Chartered Chemical Engineer. Det skulle vara upp till den enskilde att visa att han kan uppfylla vår institutions krav."På grundval av dessa klargöranden ansåg de grekiska myndigheterna att den klagande inte var kvalificerad som "kemisk ingenjör" i Förenade kungariket och att han därför inte hade rätt att få sina kvalifikationer erkända för att utöva yrket som kemiingenjör i Grekland på grundval av direktiv 89/48/EEG. Med beaktande av de upplysningar som lämnats av de brittiska myndigheterna fann kommissionen att ingen överträdelse av gemenskapsrätten hade fastställts i detta fall. När det gäller klagandens argument att han diskriminerades, eftersom andra materialingenjörer med exakt samma akademiska kvalifikationer och yrkesrättigheter i Förenade kungariket hade erkänts i Grekland som kemiingenjörer med specialisering inom materialvetenskap och materialteknik, upprepade kommissionen vad den hade noterat i sin skrivelse av den 20 oktober 2004 (se punkt d ovan).

Klagandens synpunkter

Klaganden inkom med utförliga och utförliga synpunkter (daterade den 30 maj 2005) på kommissionens yttrande och åberopade överträdelse och felaktig tillämpning av direktiv 89/48 på grundval av följande argument:

a) Grekland har inte genomfört direktiv 89/48 på ett korrekt sätt.

b) Kommissionens svar på hans ovannämnda argument att han diskriminerades av de grekiska myndigheterna grundades på en felaktig tolkning av hans skrivelse av den 22 juli 2002.

c) Yrket ingenjör med specialisering inom vetenskap och teknik för polymermaterial existerar i Grekland som ett reglerat yrke i den mening som avses i direktiv 89/48/EEG, och kommissionen borde ha ansett att SAEI var skyldigt att undersöka vilken av de nio specialiseringar för ingenjörer som föreskrivs i den grekiska lagstiftningen som låg närmast hans totala yrkeskvalifikationer och att klassificera honom som ingenjör med denna specialisering.

d) En licens för att utöva det reglerade yrket som kemiingenjör i Förenade kungariket är inte en förutsättning för att de grekiska myndigheterna ska kunna erkänna hans yrkeskvalifikationer som (kemisk) polymeringenjör.

e) Det ovannämnda e-postmeddelandet från det brittiska institutet för kemiingenjörer av den 7 februari 2003 misstolkades av kommissionen och delgavs honom först i oktober 2004, i strid med hans rätt till försvar.

f) Kemisk ingenjör och polymeringenjör är inte två helt olika yrken i Storbritannien, och som Storbritanniens Institution of Chemical Engineers tydligt hade föreslagit kan en polymeringenjör registreras som en Chartered Chemical Engineer om han uppfyller institutionens krav.

g) Kommissionen godkände indirekt de grekiska myndigheternas krav på akademisk likvärdighet av hans examensbevis som en förutsättning för erkännande av yrkesmässig likvärdighet av hans kvalifikationer. och

h) Kommissionen har felaktigt bortsett från att SAEI inte hade beaktat hans yrkeserfarenhet i Grekland som en motvikt.

Vidare har klaganden i sitt yttrande gjort gällande att kommissionen, om det antas att hans fall inte omfattas av direktiv 89/48, borde ha godtagit att SAEI borde ha erkänt hans yrkeskvalifikationer på grundval av artiklarna 43 och 47 i EG-fördraget, såsom de tolkats av domstolen i mål 340/89, Vlassopoulou (3), mål C-319/92, Haim (4), och mål C-238/98, Hocsman (5). Sammanfattningsvis påpekar klaganden att kommissionen avsiktligt borde ha låtit sig luras av SAEI, eftersom kommissionen själv medgett att den endast förlitade sig på den information som den fått av de behöriga myndigheterna, efter en "superförenklad" tolkning av principerna och bestämmelserna i det direktiv som den antagit i hans fall och följaktligen för ingenjörsyrket, och efter ett uppenbart åsidosättande av principen om icke-diskriminering.

Ytterligare undersökningar

I sin skrivelse av den 12 juli 2002 till kommissionen uppgav klaganden bland annat att om SAEI beslutade att avslå hans ansökan av den 6 december 2001 om erkännande av hans rätt att i Grekland utöva yrket som kemiingenjör, skulle han bestrida lagenligheten av ett sådant beslut vid grekiska domstolar. Den 15 november 2005 ombads klaganden därför via e-post att klargöra för ombudsmannen om han hade väckt talan vid en grekisk domstol om avslag på ovannämnda ansökan. Genom ett e-postmeddelande av den 23 november 2005 underrättade klaganden ombudsmannen om att han hade väckt talan vid Greklands högsta förvaltningsdomstol om ogiltigförklaring av SAEI:s beslut 64/2003 (med registreringsnummer 6348/2.9.2003). I samma e-postmeddelande noterade klaganden att den grekiska högsta förvaltningsdomstolen i sina beslut 4753/1997 och 2070/1999 redan hade behandlat hans ärende, vilket tyder på att direktiv 89/48/EEG var tillämpligt. Klaganden uppgav vidare att han ansåg att kommissionens ingripande kunde vara ett effektivt sätt att undanröja de grekiska myndigheternas godtycke i hans fall och att Högsta förvaltningsdomstolen inte skulle undersöka om kommissionen hade fullgjort sina skyldigheter som EG-fördragets väktare.

På ombudsmannens begäran mottog han från Greklands högsta förvaltningsdomstol en kopia av den ovannämnda talan som väckts av klaganden. I denna talan bestrider klaganden lagenligheten av SAEI:s beslut 64/2003, genom att åberopa överträdelse och felaktig tillämpning av direktiv 89/48, på grundval av följande argument:

a) Grekland har inte genomfört direktiv 89/48 på ett korrekt sätt.

b) Yrket ingenjör med specialisering inom vetenskap och teknik för polymermaterial finns i Grekland, som ett reglerat yrke i den mening som avses i direktiv 89/48/EEG, och SAEI borde ha undersökt vilken av de nio specialiseringar för ingenjörer som föreskrivs i grekisk lagstiftning som låg närmast hans totala yrkeskvalifikationer och klassificerat honom som ingenjör med denna specialisering.

c) En licens för att utöva det reglerade yrket som kemiingenjör i Förenade kungariket är inte en förutsättning för att de grekiska myndigheterna ska kunna erkänna hans yrkeskvalifikationer som (kemisk) polymeringenjör.

d) Det överklagade beslutet grundar sig på en handling från det brittiska institutet för kemiingenjörer som inte har delgetts honom, i strid med hans rätt till försvar.

e) Kemisk ingenjör och polymeringenjör är inte två helt olika yrken i Storbritannien.

f) Det överklagade beslutet kunde inte kräva en akademisk likvärdighet av hans examensbevis som en förutsättning för erkännandet av den yrkesmässiga likvärdigheten av hans kvalifikationer. och

g) SAEI beaktade inte hans yrkeserfarenhet i Grekland som en motvikt.

Klaganden hävdar dessutom att SAEI, om det antas att hans fall inte omfattas av direktiv 89/48, borde ha erkänt hans yrkeskvalifikationer på grundval av artiklarna 43 och 47 i EG-fördraget, såsom de tolkats av domstolen i mål 340/89, Vlassopoulou (6), mål C-319/92, Haim (7), och mål C-238/98, Hocsman (8).

Beslutet

1 Påstådd underlåtenhet att på ett korrekt sätt behandla klagandens överträdelseklagomål till kommissionen

1.1 Den 6 december 2001 lämnade klaganden in en ansökan till den behöriga grekiska myndigheten, Council for the Recognition of Professional Equivalence of Higher-Education Diplomas (SAEI), om erkännande av hans rätt att i Grekland utöva yrket som kemiingenjör, på grundval av de examensbevis för högre utbildning och yrkeskvalifikationer som han hade erhållit i Förenade kungariket (UK). Genom sitt beslut 64/2003 avslog SAEI klagandens ovannämnda ansökan, eftersom klaganden inte hade erhållit de yrkeskvalifikationer som krävs för att utöva yrket som kemiingenjör i Förenade kungariket. Genom skrivelser av den 12 juli 2002 och den 18 september 2002 klagade klaganden till Europeiska kommissionen över att Grekland kränkte hans rätt enligt EG-fördraget och rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1998 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (9) (nedan kallat direktiv 89/48/EEG) att i Grekland utöva yrket kemiingenjör på grundval av de examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning och yrkeskvalifikationer som han hade erhållit i Förenade kungariket. Efter en omfattande korrespondens mellan klaganden och kommissionen underrättade kommissionen klaganden genom en skrivelse av den 10 juli 2003 om att akten i hans ärende inte föreföll innehålla bevis för den påstådda överträdelsen av gemenskapsrätten. Genom skrivelser av den 13 september 2004 och den 12 oktober 2004 ifrågasatte klaganden kommissionens tolkning och tillämpning av gemenskapsrätten i hans fall. I sitt svar av den 20 oktober 2004 bekräftade kommissionen att den inte kunde vidta några ytterligare åtgärder i klagandens ärende. Därefter ingav klaganden den 11 november 2004 ett klagomål till Europeiska ombudsmannen, i vilket han hävdade att kommissionen hade underlåtit att korrekt behandla hans ovannämnda klagomål om de grekiska myndigheternas underlåtenhet att erkänna honom som kemiingenjör på grundval av hans yrkeskvalifikationer, som erhållits i Förenade kungariket, som materialingenjör, och i synnerhet att kommissionens tolkning av direktiv 89/48/EEG i hans fall var alltför förenklad.

1.2 I sitt yttrande av den 18 mars 2005 förklarade och försvarade kommissionen sitt agerande vid handläggningen av klagandens överträdelseklagomål.

1.3 Klaganden inkom med utförliga och utförliga synpunkter (daterade den 30 maj 2005) på kommissionens yttrande och åberopade åsidosättande och felaktig tillämpning av direktiv 89/48 på grundval av flera argument. Vidare har klaganden i sitt yttrande gjort gällande att kommissionen, om det antas att hans fall inte omfattas av direktiv 89/48, borde ha godtagit att SAEI borde ha erkänt hans yrkeskvalifikationer på grundval av artiklarna 43 och 47 i EG-fördraget, såsom de tolkats av gemenskapsdomstolen i mål 340/89, Vlassopoulou (10), mål C-319/92, Haim (11) och mål C-238/98, Hocsman (12). Sammanfattningsvis påpekar klaganden att kommissionen avsiktligt borde ha låtit sig luras av SAEI, eftersom kommissionen själv medgett att den endast förlitade sig på den information som den fått av de behöriga myndigheterna, efter en "superförenklad" tolkning av principerna och bestämmelserna i det direktiv som den antagit i hans fall och följaktligen för ingenjörsyrket, och efter ett uppenbart åsidosättande av principen om icke-diskriminering.

1.4 I sin skrivelse av den 12 juli 2002 till kommissionen uppgav klaganden bland annat att om SAEI beslutade att avslå hans ansökan av den 6 december 2001 om erkännande av hans rätt att i Grekland utöva yrket som kemiingenjör, skulle han bestrida lagenligheten av ett sådant beslut vid grekiska domstolar. Den 15 november 2005 ombads klaganden därför via e-post att klargöra för ombudsmannen om han hade väckt talan vid en grekisk domstol om avslag på ovannämnda ansökan. Genom ett e-postmeddelande av den 23 november 2005 underrättade klaganden ombudsmannen om att han hade väckt talan vid Greklands högsta förvaltningsdomstol om ogiltigförklaring av SAEI:s beslut 64/2003 (med registreringsnummer 6348/2.9.2003). I samma e-postmeddelande noterade klaganden att den grekiska högsta förvaltningsdomstolen i sina beslut 4753/1997 och 2070/1999 redan hade behandlat hans ärende, vilket tyder på att direktiv 89/48/EEG var tillämpligt. Klaganden uppgav vidare att han ansåg att kommissionens ingripande kunde vara ett effektivt sätt att undanröja de grekiska myndigheternas godtycke i hans fall och att Högsta förvaltningsdomstolen inte skulle undersöka om kommissionen hade fullgjort sina skyldigheter som EG-fördragets väktare.

1.5 När det gäller klagandens hänvisningar till den grekiska högsta förvaltningsdomstolens beslut 4753/1997 och 2070/1999 noterar ombudsmannen att den grekiska högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut 4753/1997 endast ansåg att klaganden, med beaktande av de examensbevis som klaganden hade erhållit i Förenade kungariket, hade rätt att väcka talan om ogiltigförklaring av regeringens underlåtenhet att införliva direktiv 89/48/EEG med den grekiska rättsordningen, i syfte att på grundval av detta direktiv få sina yrkeskvalifikationer som kemiingenjör erkända i Grekland. Consiglio di Stato har emellertid i sina beslut 4753/1997 och 2070/1999 varken uttryckligen angett eller föreslagit att direktiv 89/48/EEG faktiskt skulle vara tillämpligt på klagandens fall.

1.6 På ombudsmannens begäran mottog han dessutom en kopia av den ovannämnda talan som väckts av klaganden från Greklands högsta förvaltningsdomstol. I denna talan bestrider klaganden lagenligheten av SAEI:s beslut 64/2003, genom att åberopa överträdelse och felaktig tillämpning av direktiv 89/48, på grundval av flera argument som i huvudsak är identiska med dem som framfördes i klagandens klagomål till ombudsmannen och i hans synpunkter på kommissionens yttrande. I samma talan har klaganden dessutom gjort gällande att SAEI, om det antas att hans fall inte omfattas av direktiv 89/48, borde ha erkänt hans yrkeskvalifikationer på grundval av artiklarna 43 och 47 i EG-fördraget, såsom de tolkats av gemenskapsdomstolen i mål 340/89, Vlassopoulou (13), mål C-319/92, Haim (14), och mål C-238/98, Hocsman (15).

1.7 I artikel 195 i EG-fördraget föreskrivs följande: "I enlighet med sina uppgifter skall Europeiska ombudsmannen genomföra undersökningar som han finner befogade ... ."I artikel 3.1 i Europeiska ombudsmannens stadga föreskrivs dessutom att "ombudsmannen skall, på eget initiativ eller till följd av ett klagomål, genomföra alla undersökningar som han anser vara berättigade för att klargöra misstänkta administrativa missförhållanden i gemenskapsinstitutionernas och gemenskapsorganens verksamhet." När han beslutar om en ytterligare undersökning av och behandling av ett klagomål är berättigad, undersöker ombudsmannen särskilt om bedömningen av huruvida klagomålet är välgrundat innebär en granskning av rättsliga eller faktiska frågor som uppkommit i samband med en talan som väckts vid en gemenskapsdomstol eller en nationell domstol (16). Detta är särskilt viktigt när klagomålet rör frågor som rör tolkningen och tillämpningen av nationell lagstiftning, eftersom de nationella domstolarna är bättre lämpade än Europeiska ombudsmannen att behandla sådana frågor.

1.8 Efter att noggrant ha granskat klagandens klagomål, hans synpunkter på kommissionens yttrande och den talan om ogiltigförklaring av SAEI:s beslut 64/2003 som klaganden hade ingett till Greklands högsta förvaltningsdomstol den 2 september 2004, konstaterar ombudsmannen att bedömningen av huruvida klagandens påstående att kommissionen underlåtit att korrekt behandla hans klagomål, eftersom den inte korrekt tolkat och tillämpat direktiv 89/48/EEG och artiklarna 43 och 47 i EG-fördraget i hans fall, skulle innebära en grundlig granskning av de frågor som tagits upp i klagandens talan vid Greklands högsta förvaltningsdomstol, inbegripet bland annat frågor som rör tolkningen och tillämpningen av den grekiska lagstiftningen om regleringen i Grekland av yrkesverksamheten för en "Materials Engineer, med specialisering inom polymervetenskap och teknik" och deras förhållande till den verksamhet som omfattas av kemiingenjörsyrket, såsom det regleras i den medlemsstaten. Under dessa omständigheter, och även om de "fakta som påstås" av klaganden inte är föremål för de ovannämnda rättsliga förfarandena (17), eftersom kommissionen inte är part i dessa förfaranden, drar ombudsmannen slutsatsen att det inte är motiverat att ytterligare undersöka och beakta det ovannämnda påståendet, eftersom det i huvudsak skulle innebära en dubblering av de rättsliga förfaranden som klaganden inlett vid Greklands högsta förvaltningsdomstol. Ombudsmannen noterar dock att klaganden kan förnya sitt klagomål till ombudsmannen efter det att dessa rättsliga förfaranden har slutförts, särskilt om kommissionen underlåter att ompröva sitt svar på hans överträdelseklagomål, eller vidhåller de ståndpunkter som intagits i de svar som behandlas i detta beslut, trots att den har underrättats om en slutlig dom som avkunnats av Högsta förvaltningsdomstolen i hans fall, eller om ett förhandsavgörande från domstolen, som kan meddelas på begäran av Högsta förvaltningsdomstolen i Grekland i samband med hans ärende, vilket väcker tvivel om huruvida dess svar på klagandens överträdelseklagomål är korrekt.

1.9 I sina synpunkter på kommissionens yttrande hävdade klaganden för första gången att a) kommissionen hade missförstått hans skrivelse av den 22 juli 2002, och b) det ovannämnda e-postmeddelandet från det brittiska institutet för kemiingenjörer av den 7 februari 2003, som kommissionen åberopade, meddelades honom först i oktober 2004, i strid med hans rätt till försvar. Ombudsmannen påpekar att dessa påståenden, som är relevanta för kommissionens ståndpunkter i dess ovannämnda skrivelser av den 20 oktober 2004 respektive den 10 juli 2003, ger upphov till ytterligare frågor om huruvida klagandens överträdelseklagomål har behandlats korrekt och inte förefaller ha föregåtts av lämpliga administrativa tillvägagångssätt, vilket krävs enligt artikel 2.4 i Europeiska ombudsmannens stadga. Under dessa omständigheter kommer ombudsmannen inte att inleda undersökningar av ovanstående nya påståenden. Ombudsmannen noterar att den klagande har möjlighet att lämna in ett nytt klagomål om han vill gå vidare med dessa påståenden.

2 Slutsats

På grundval av ovanstående finner ombudsmannen att det inte är motiverat att fortsätta undersökningen och behandlingen av klagomålet. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

YTTERLIGARE ÅTERMÄRKNING

Den klagande kan förnya sitt klagomål till ombudsmannen efter det att det rättsliga förfarande som han har inlett vid Högsta förvaltningsdomstolen har avslutats, särskilt om kommissionen underlåter att ompröva sitt svar på hans överträdelseklagomål, eller vidhåller de ståndpunkter som intagits i detta svar, trots att den har underrättats om en slutlig dom som meddelats av Högsta förvaltningsdomstolen i hans fall, eller om ett förhandsavgörande från domstolen, som kan meddelas på begäran av Högsta förvaltningsdomstolen i hans fall, vilket väcker tvivel om huruvida dess svar på den klagandes överträdelseklagomål är korrekt.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16.

(2) Den 19 september 2005 lämnade klaganden in ett liknande klagomål till ombudsmannen (2822/2004/JMA), som avvisades eftersom det inte fanns något som tydde på att klagomålet hade föregåtts av lämpliga administrativa kontakter med kommissionen.

(3) Mål 340/89, Vlassopoulou, REG 1991, s. 2357.

(4) Mål C-319/92, Haim, REG 1994, s. I-425 (nedan kallat målet Haim I).

(5) Mål C-238/98, Hocsman, REG 2000, s. I-6623.

(6) Mål 340/89, Vlassopoulou, REG 1991, s. 2357.

(7) Mål C-319/92, Haim, REG 1994, s. I-425 (nedan kallat Haim I).

(8) Mål C-238/98, Hocsman, REG 2000, s. I-6623.

(9) EGT L 19, 24.1.1989, s. 16.

(10) Mål 340/89, Vlassopoulou, REG 1991, s. 2357.

(11) Dom av den 15 mars 1994 i mål C-319/92, Haim (REG 1994, s.

(12) Mål C-238/98, Hocsman, REG 2000, s. I-6623.

(13) Mål 340/89, Vlassopoulou, REG 1991, s. 2357.

(14) Dom av den 15 mars 1994 i mål C-319/92, Haim (REG 1994, s.

(15) Mål C-238/98, Hocsman, REG 2000, s. I-6623.

(16) Se t.ex. beslut om klagomål 803/2004/JMA, punkt 1.8 (talan vid gemenskapsdomstolen).

(17) I artikel 195 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ges Europeiska ombudsmannen befogenhet att ta emot klagomål "… om missförhållanden i gemenskapsinstitutionernas eller gemenskapsorganens verksamhet … utom när de påstådda omständigheterna är eller har varit föremål för rättsliga förfaranden."